I Sverige har vi en lång tradition av fri tandvård för barn
och ungdomar. Det har gett till resultat att dagens unga
människor knappt vet vad tandvärk och karies är. Ett alldeles
utmärkt exempel på vad förebyggande hälsoarbete kan
åstadkomma.
I den fria tandvården ingår givetvis också nödvändig
tandreglering och de fyllnadsmaterial som eventuellt behövs.
Lagen har också tolkats så att även tandskydd vid
idrottsutövning ingår i den fria barn- och
ungdomstandvården.
Lagen ger också en konsekvens som kanske inte är lika
önskvärd, nämligen förbud för folktandvården att låta
föräldrarna betala för en onödigt hög kvalitet på
fyllningsmaterialet. Det förekommer inte så sällan, att
föräldrarna önskar guld eller porslin i stället för
kompositmaterial. Eftersom folktandvården inte tillåts ta ut
avgift för detta, hänvisas patienten till privattandläkare, som
får ta ut avgift.
Tandställningar är dyra och kräver mycket arbete för att de
ska fylla sin funktion på bästa sätt. Dessvärre förekommer
det alltför ofta att patienten slarvar bort sin tandställning.
Den är borta eller hunden har tuggat sönder den eller något
liknande. I sådana situationer anser jag det rimligt att tillåta
folktandvården att ta ut en avgift för den nya tandställningen.
Även tandskydden, som används vid idrottsutövning, är
dyra och måste bytas ut vartefter tänderna förändras. Det
borde vara rimligt, att betrakta dessa skydd som andra
idrottsskydd och därmed ge möjlighet att ta ut viss avgift för
dem.
Jag anser att barn och ungdomar även i fortsättningen ska
ha tillgång till en fri tandvård av hög kvalitet, men att det i
vissa fall ska vara tillåtet även för folktandvården att ta ut
avgifter:
--
Vid önskemål om högre kvalitet än skadan kräver
--
Vid ersättning av bortslarvad tandställning
--
För tandskydd vid idrottsutövning
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om vissa avgifter inom barntandvården.