Undertecknade har i flera år motionerat i amalgamfrågan,
bl.a. om forskningsinsatser, produktkontroll,
biverkningsregister och en avvecklingsplan för
amalgamanvändningen.
Vi har också påtalat den mycket negativa påverkan på vår
miljö som stora mängder kvicksilver från krematorierna
utgör p.g.a. amalgamanvändningen.
Socialstyrelsen har vid flera tillfällen genom åren utrett om
kvicksilver från amalgam kan ge upphov till försämrad
hälsa. Den första expertrapporten ''Kvicksilver/amalgam
hälsorisker'' utgavs 1987. Allmänna råd utgavs 1991. Frågan
har återigen utretts och 1994 presenterades rapporten ''Blir
man sjuk av amalgam?''
Socialstyrelsens expertutredning har kommit fram till att
det inte finns något orsakssamband mellan
amalgamfyllningar och den allmänna hälsan. Medicinska
skäl att rekommendera amalgamsanering p.g.a. allmänna
sjukdomssymtom finns f.n. inte enligt expertgruppen.
Socialstyrelsen säger dock att styrelsen även
fortsättningsvis kommer att följa forskningen inom området
och vid behov se över sina ställningstaganden.
Forskning i andra länder
Inte bara i Sverige utan även i andra länder pågår forskning
om amalgamets hälsoeffekter och diskussioner om dess
framtid inom tandvården. Vissa forskare har visat att
kvicksilver från amalgam frigörs från amalgamfyllningar i
mycket större utsträckning än vad experterna tidigare påstått.
Det frigjorda kvicksilvret lagras i lever, njure, hjärna och
andra organ i kroppen. Djurförsök har visat att njurarnas
funktion påverkas av kvicksilverexponeringen. Redan 1992
beslutade de tyska myndigheterna till följd av sådan
forskning att amalgam inte får sättas in på barn, gravida
kvinnor eller personer med njursjukdomar.
Efter detta har rättsläkare i München visat att kvicksilver
från moderns amalgamfyllningar övergår till det ofödda
barnet. Forskarna har undersökt döda foster och småbarn och
funnit att mängden kvicksilver i kropparna står i direkt
proportion till det antal amalgamfyllningar som modern haft
i munnen.
Denna kunskap har i Tyskland lett till att man skärpt
rekommendationerna till tandläkarna. Amalgam får
användas endast när inget annat material fungerar, det får
inte sättas in bredvid guld och inte i rotfyllningar. Amalgam
bör överhuvudtaget inte sättas in på kvinnor i fertil ålder.
Man diskuterar också om kvinnor som planerar att bli
gravida ska få ersättning av sina försäkringsbolag för att byta
ut amalgamfyllningar före graviditeten.
Utvecklingen i Tyskland har tillsammans med
lagstiftningen om produktansvar gjort att de två största
tillverkarna av amalgam har upphört med sin produktion.
Tyskland får nu förlita sig på import för att få fram amalgam.
I USA har en grupp forskare i Kentucky visat att hjärnor
från Alzheimerpatienter innehåller stora mängder
kvicksilver som inte kan komma från någon annan källa än
amalgamfyllningar. Genom att utsätta möss för
kvicksilverånga uppges att man kan åstadkomma samma
störningar i kommunikation mellan hjärnans celler som man
ser vid Alzheimers sjukdom.
Vad ska man tro?
Dessa forskningsresultat och många andra visar att vi
måste ta problemet med kvicksilver från amalgamfyllningar
på allvar och vidare studera hur det påverkar olika system i
kroppen.
Forskning om hur olika metaller från tandvårdsmaterial
och andra exponeringskällor påverkar människor och djur
pågår vid Metallbiologiskt Centrum i Uppsala. Eftersom
traditionella mätmetoder inte kan diagnostisera personer
som tagit skada av lågdosexponering för metaller pågår
utvecklingsarbete för att få fram adekvata mätmetoder.
Amalgamfyllningarna tas bort på de metallbelastade
patienterna och studier av individernas hälsa efter denna
sanering har visat goda resultat. Vi anser att denna forskning
bör ges erforderliga resurser för att forskningen ska bli så
allsidig som möjligt.
Amalgamavveckling
Frågan om amalgamavveckling har diskuterats i många år
och frågan har tidigare förhalats.
Vi noterade därför med glädje vid föregående riksmöte att
dåvarande regering remissbehandlat Socialstyrelsens rapport
om avveckling av amalgam som tandfyllnadsmaterial (Ds
1992:95) och riksdagen beslutade våren 1994 att
användningen av amalgam inom tandvården bör avvecklas
senast till år 1997 med början inom barn- och
ungdomstandvården.
I årets budgetproposition anges att ''... regeringen avser att
ta upp överläggningar med företrädare för
tandvårdshuvudmännen om en avveckling av amalgamet
inom barn- och ungdomstandvården fr.o.m. den 1 juli 1995.
Vidare skall förutsättningarna prövas för att avsätta vissa
medel för en särskild satsning på efterutbildningsinsatser för
tandläkare.''
Socialstyrelsen har fått i uppdrag att inrätta ett
biverkningsregister.
Vi vill återigen framhäva att det bör utredas om patienter
med behov av extraordinära insatser, t.ex. på grund av
avvikande reaktioner mot dentala material, skall kunna få
tandvårdsbehandling genom sjukförsäkringen i likhet med
annan sjukvårdsbehandling.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om forskning om amalgamets
effekter,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att avvecklingsprogrammet bör
påbörjas och fullföljas enligt av Socialstyrelsen tidigare
föreslagen plan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tandbehandling på grund av
avvikande reaktioner mot dentala material kan bedömas som
sjukvårdande behandling och ingå i sjukförsäkringen.1
Stockholm den 24 januari 1995
Gullan Lindblad (m)
Birger Hagård (m)