Motion till riksdagen
1994/95:So455
av Ragnhild Pohanka m.fl. (mp)

Ersättning för psykoterapibehandling


Inledning
Om man mår psykiskt dåligt ska man helst vara rik. En
människa i akut psykisk kris kan få vänta i upp till tre år på
att få psykoterapeutisk hjälp finansierad av
försäkringskassan. Det finns också möjlighet att få hjälp
genom landstingsvården. Men då gäller det att bo i ett län
där tillräckliga resurser finns avsatta för psykoterapeutisk
hjälp och att förtroende uppstår mellan den hjälpsökande och
den av landstinget tilldelade terapeuten. Tillgången och
inriktningen på psykvården varierar kraftigt i landet och
motsvarar inte alltid de behov en psykiskt illamående
människa har rätt att få tillfredsställda. En människa i ett
sådant utsatt läge är i särskilt behov av samhällets stöd.
Anslutning av psykoterapeuter och förtroendepsykolog till
försäkringskassan
Utövare av psykoterapeutisk vård måste vara läkare för att
anslutas till försäkringskassan. Läkarkompetensen är
nödvändig för att ge adekvat behandling vid psykisk
sjukdom eller allvarlig psykisk kris. Men i många fall skulle
krisen kunna avvärjas om hjälp sattes in på ett tidigare
stadium, där man tar tag i det friska snarare än botar det
sjuka. Det är här de legitimerade psykoterapeuterna kommer
in. Ofta kan ett fåtal psykoterapisamtal förhindra att ett
trauma utvecklas till sjukdomstillstånd, förutsatt att behovet
av terapiform är stärkt genom intyg från förtroendeläkare.
För att öka försäkringskassornas kompetens i bedömningen
av den psykoterapeutiska vårdformens relevans, bör också
förtroendepsykolog knytas till försäkringskassan.
Kompetensutökningen motsvarar helhetssynen på
människan som vunnit terräng inom socialpolitiskt
beslutsfattande på senare år. Det är hög tid att detta
genomsyrar också socialförsäkringssystemets tillämpning i
praktiken.
Psykoterapi förebygger psykisk ohälsa och spar pengar
Genom att satsa på förebyggande psykoterapeutisk
behandling, undviks förvärrat lidande för den enskilde.
Samhället spar också stora kostnader. Psykoterapeuttjänster
är billigare än läkartjänster. Antalet dyrbara inläggningar på
psykklinik och efterbehandling av läkare minskar. Risken för
läkemedelsberoende minskar också om den hjälpsökande får
adekvat vård mer omgående. I väntan på psykläkarhjälp
vänder sig många till allmänläkare och vädjar om lugnande
medel, vilket alltför ofta skrivs ut.
Psykoterapi genom försäkringskassan ökar valfrihet
Psykoterapi finansierad genom försäkringskassan ska ses
som ett komplement till landstingsvården. Om en patient
funnit förtroende för en viss terapeut finns goda utsikter till
effektiv behandling. Därför bör det ges möjlighet att få
behandling hos terapeut finansierad genom
försäkringskassan.
Insatser i avvaktan på vidare åtgärder
Inom ramen för psykiatriutredningen 1993/94:SoU28
håller direktiv på att utarbetas för socialstyrelsen, som ska
göra en översyn av innehållet i den psykiatriska vården.
Socialstyrelsens granskning ska vara klar under 1987. I
väntan på utredningens resultat och den politiska
behandlingen av resultatet lider människor alltjämt.
Riksdagen har tidigare uppmärksammat behovet av ökad
tillgång på psykoterapeutiska behandlingsresurser. I år
lämnas ett särskilt statsbidrag för varje sjukvårdshuvudman
på 500.000 kronor, samt 5 kr och 40 öre för varje innevånare
(SFS 1994:2052) Miljöpartiet de gröna anser att även
anslaget till försäkringskassan för sådan vård bör ökas med
10 miljoner kronor, för att möjliggöra ersättning för vård hos
psykoterapeut.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att legitimerade psykoterapeuter
skall kunna anslutas till försäkringskassan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att förtroendepsykologer skall
knytas till försäkringskassan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att en person som enligt
försäkringskassans förtroendeläkare eller
förtroendepsykolog har behov av psykoterapeutisk vård skall
ha rätt att få behandlingen finansierad av försäkringskassan,
4. att riksdagen om yrkande 3 faller, som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om att en person
som enligt försäkringskassans förtroendeläkare har behov av
psykoterapeutisk vård skall ha rätt att få behandlingen
finansierad av försäkringskassan,
5. att riksdagen beslutar att anslaget till psykoterapeutisk
vård finansierad genom försäkringskassan utökas med 10
miljoner kronor för innevarande budgetår.

Stockholm den 24 januari 1995

Ragnhild Pohanka (mp)

Thomas Julin (mp)

Gunnar Goude (mp)

Eva Goe s (mp)