Inledning
Om man mår psykiskt dåligt ska man helst vara rik. En människa i akut psykisk kris kan få vänta i upp till tre år på att få psykoterapeutisk hjälp finansierad av försäkringskassan. Det finns också möjlighet att få hjälp genom landstingsvården. Men då gäller det att bo i ett län där tillräckliga resurser finns avsatta för psykoterapeutisk hjälp och att förtroende uppstår mellan den hjälpsökande och den av landstinget tilldelade terapeuten. Tillgången och inriktningen på psykvården varierar kraftigt i landet och motsvarar inte alltid de behov en psykiskt illamående människa har rätt att få tillfredsställda. En människa i ett sådant utsatt läge är i särskilt behov av samhällets stöd.
Anslutning av psykoterapeuter och förtroendepsykolog till försäkringskassan
Utövare av psykoterapeutisk vård måste vara läkare för att anslutas till försäkringskassan. Läkarkompetensen är nödvändig för att ge adekvat behandling vid psykisk sjukdom eller allvarlig psykisk kris. Men i många fall skulle krisen kunna avvärjas om hjälp sattes in på ett tidigare stadium, där man tar tag i det friska snarare än botar det sjuka. Det är här de legitimerade psykoterapeuterna kommer in. Ofta kan ett fåtal psykoterapisamtal förhindra att ett trauma utvecklas till sjukdomstillstånd, förutsatt att behovet av terapiform är stärkt genom intyg från förtroendeläkare. För att öka försäkringskassornas kompetens i bedömningen av den psykoterapeutiska vårdformens relevans, bör också förtroendepsykolog knytas till försäkringskassan. Kompetensutökningen motsvarar helhetssynen på människan som vunnit terräng inom socialpolitiskt beslutsfattande på senare år. Det är hög tid att detta genomsyrar också socialförsäkringssystemets tillämpning i praktiken.
Psykoterapi förebygger psykisk ohälsa och spar pengar
Genom att satsa på förebyggande psykoterapeutisk behandling, undviks förvärrat lidande för den enskilde. Samhället spar också stora kostnader. Psykoterapeuttjänster är billigare än läkartjänster. Antalet dyrbara inläggningar på psykklinik och efterbehandling av läkare minskar. Risken för läkemedelsberoende minskar också om den hjälpsökande får adekvat vård mer omgående. I väntan på psykläkarhjälp vänder sig många till allmänläkare och vädjar om lugnande medel, vilket alltför ofta skrivs ut.
Psykoterapi genom försäkringskassan ökar valfrihet
Psykoterapi finansierad genom försäkringskassan ska ses som ett komplement till landstingsvården. Om en patient funnit förtroende för en viss terapeut finns goda utsikter till effektiv behandling. Därför bör det ges möjlighet att få behandling hos terapeut finansierad genom försäkringskassan.
Insatser i avvaktan på vidare åtgärder
Inom ramen för psykiatriutredningen 1993/94:SoU28 håller direktiv på att utarbetas för socialstyrelsen, som ska göra en översyn av innehållet i den psykiatriska vården. Socialstyrelsens granskning ska vara klar under 1987. I väntan på utredningens resultat och den politiska behandlingen av resultatet lider människor alltjämt.
Riksdagen har tidigare uppmärksammat behovet av ökad tillgång på psykoterapeutiska behandlingsresurser. I år lämnas ett särskilt statsbidrag för varje sjukvårdshuvudman på 500.000 kronor, samt 5 kr och 40 öre för varje innevånare (SFS 1994:2052) Miljöpartiet de gröna anser att även anslaget till försäkringskassan för sådan vård bör ökas med 10 miljoner kronor, för att möjliggöra ersättning för vård hos psykoterapeut.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att legitimerade psykoterapeuter skall kunna anslutas till försäkringskassan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förtroendepsykologer skall knytas till försäkringskassan,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en person som enligt försäkringskassans förtroendeläkare eller förtroendepsykolog har behov av psykoterapeutisk vård skall ha rätt att få behandlingen finansierad av försäkringskassan,
4. att riksdagen om yrkande 3 faller, som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att en person som enligt försäkringskassans förtroendeläkare har behov av psykoterapeutisk vård skall ha rätt att få behandlingen finansierad av försäkringskassan,
5. att riksdagen beslutar att anslaget till psykoterapeutisk vård finansierad genom försäkringskassan utökas med 10 miljoner kronor för innevarande budgetår.
Stockholm den 24 januari 1995 Ragnhild Pohanka (mp) Thomas Julin (mp) Gunnar Goude (mp) Eva Goe s (mp)