Forskning visar att de som börjar röka tidigt röker mer än
andra. Under 1970-talet minskade andelen rökare bland barn
och ungdom kraftigt för att åter öka bland grundskoleelever
i slutet av 1980-talet. Socialstyrelsens folkhälsorapport 1994
visar att andelen rökare bland pojkar i årskurs 6 minskade
från 10 till 4 % 1989 till 1993 och bland flickor från 8 till
5 %. Statistik visar också att få börjar röka efter 20 års ålder.
Tobaksbolagen vet att 90% av dem som börjar röka gör det
före 20 års ålder. För att behålla sina marknadsandelar
behöver de 30 000 nya tobakskonsumenter varje år, vilket
motsvarar 80 nya tobakskonsumenter varje dag.
Ungdomarna i tonåren utsätts för ständiga frestelser att
använda tobak. Reklam, film och tidningar är starka
påverkare, framförallt bland tonåringar.
Tobaksrökning är den allvarligaste riskfaktorn för bl.a.
hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och flera andra
cancertyper. För hälsans del innebär tobaksrökning en av de
största riskerna. I vårt land dör mellan 10 000 och 12 000
personer varje år p.g.a. de skador som tobaken orsakar. Att
arbeta mot tobak är angeläget. Sverige har satsat intensivt på
att minska tobaksrökningen. Den nya tobakslagen från 1 juli
1994 innebär rökförbud på skolgårdar och motsvarande,
rökfritt i offentliga lokaler, rökfri arbetsmiljö och förbud mot
annonsering i periodisk press. Socialstyrelsen skriver i
Folkhälsorapport 1994: ''WHO:s mål av Europaregionen
inför år 2000 om att minst 80 procent av befolkningen skall
vara rökfria har uppnåtts bland högre tjänstemän, tjänstemän
på mellannivå och lantbrukare, både bland män och
kvinnor.'' Skillnaderna i rökvanor är stora mellan olika
grupper i befolkningen och mellan geografiska områden. En
ungdomsenkät om högstadieelevernas hälsa och livsstil i
Skaraborg 1993 visar också på betydelsen av en policy i
förebyggande syfte mot rökningen på skolorna. De skolor
som har en väl genomarbetad policy har också mindre antal
rökare. Undersökningen är unik, då den är en
totalundersökning för Skaraborgs län. Alla elever i årskurs
7, 8 och 9 har deltagit med en svarsfrekvens på 89%. Syftet
med undersökningen har varit att få kunskap om elevernas
drogvanor, förekomst av mobbning, trivsel för att denna
kunskap skulle vara till hjälp för skolornas
handlingsprogram i hälsofrågor. Resultatet visade att 14% av
eleverna röker ibland om man ser till hela gruppen.
''Iblandrökarna'' ökar mellan årskurs 8 och 9. I både årskurs
8 och 9 är det fler flickor än pojkar som röker. Av samtliga
högstadieelever är det 5% som röker varje dag.
Enligt CAN, Centralförbundet för alkohol och
narkotikaupplysning, uppgav 20% av pojkarna och 26% av
flickorna, vid en undersökning 1993, att de rökte.
Motsvarande siffror 1988 var 17% av pojkarna och 24% av
flickorna. Skaraborgsundersökningen 1993 hade 32% för
flickorna i årskurs 9 och 31% för pojkarna.
Den påvisade ökningen av rökning under högstadiet är
alarmerande. I årskurs 7 är det 1% av både flickor och pojkar
som röker varje dag. I årskurs 8 är det 5% av båda könen
som röker dagligen och i årskurs 9 röker 12% av flickorna
och 7% av pojkarna varje dag. Dessa siffror gäller för
Skaraborgs län. En intressant iakttagelse är föräldrarnas
inställning. Det är över 20% av dem som röker oavsett kön
eller årskurs som inte vet om deras föräldrar känner till att
de röker. Den tillåtande attityden till ungdomars rökvanor
ökar med elevens ålder. Mellan 34% och 43% av samtliga
elever vet inte om deras föräldrar har en tillåtande attityd till
rökning eller inte. Majoriteten av föräldrarna tillåter inte att
ungdomarna röker, oavsett om de själva röker eller inte. Vad
kompisarna gör är mycket viktigt, och det är svårt att stå
emot grupptrycket.
Skolan har en viktig uppgift i förebyggande arbete mot
tobak. Skolan skall vara en positiv motkraft mot
tobaksbolagen. Barnen skall fostras till ett kritiskt
självständigt tänkande. Eleverna skall göras medvetna om
den påverkan de utsätts för. De måste också få veta att en
fjärdedel av tidiga rökare riskerar att dö för tidigt på grund
av tobaken. Skolan har tydliga signaler från samhället genom
den nya lagen om rökförbud i skolans lokaler och på
skolgårdar. Men skolan behöver samhällets hjälp. Det
faktum att en så stor andel föräldrar inte är tillräckligt tydliga
gentemot sina tonåringar om rökningen, visar också att
samhället behöver ge starkare stöd. Ett sätt är att införa en
åldersgräns för tobaksköp. Det skulle innebära ett tydligt
normöverförande budskap från samhällets sida om
rökningen. Det skulle också försvåra för ett stort antal
ungdomar att få tag på tobaksvaror.
Barn och ungdomar som börjar röka handlar efter de
gränser som vuxna sätter upp. Tydligheten måste bli större
om att också tobaksdebuten kan leda till ytterligare debuter
av droger genom alkohol och hasch. För att minska
nyrekryteringen bör en åldersgräns för inköp av tobaksvaror
sättas till 18 år. Visserligen konstateras att antalet rökare ökar
ytterligare under gymnasietiden, men vid 18-årsåldern är
ungdomarna normalt i de avslutande klasserna. Svårigheten
att få tag i tobaksvaror under högstadietiden och de första
åren i gymnasiet gör att frestelsen till debut fördröjs, och
ungdomarna är allt mindre beroende av kompistrycket.
Internationella erfarenheter pekar på att det har betydelse att
samhället gör en markering. Försök har också påvisat att
tidigare tobaksdebut leder till större daglig konsumtion.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om införande av 18-årsgräns för inköp av
tobaksvaror med hänvisning till de resultat och analyser som
framkommit från högstadieskolorna i Skaraborg.
Stockholm den 23 januari 1995
Ulla-Britt Hagström (kds)