Forskning visar att de som börjar röka tidigt röker mer än andra. Under 1970-talet minskade andelen rökare bland barn och ungdom kraftigt för att åter öka bland grundskoleelever i slutet av 1980-talet. Socialstyrelsens folkhälsorapport 1994 visar att andelen rökare bland pojkar i årskurs 6 minskade från 10 till 4 % 1989 till 1993 och bland flickor från 8 till 5 %. Statistik visar också att få börjar röka efter 20 års ålder. Tobaksbolagen vet att 90% av dem som börjar röka gör det före 20 års ålder. För att behålla sina marknadsandelar behöver de 30 000 nya tobakskonsumenter varje år, vilket motsvarar 80 nya tobakskonsumenter varje dag. Ungdomarna i tonåren utsätts för ständiga frestelser att använda tobak. Reklam, film och tidningar är starka påverkare, framförallt bland tonåringar.
Tobaksrökning är den allvarligaste riskfaktorn för bl.a. hjärt- och kärlsjukdomar, lungcancer och flera andra cancertyper. För hälsans del innebär tobaksrökning en av de största riskerna. I vårt land dör mellan 10 000 och 12 000 personer varje år p.g.a. de skador som tobaken orsakar. Att arbeta mot tobak är angeläget. Sverige har satsat intensivt på att minska tobaksrökningen. Den nya tobakslagen från 1 juli 1994 innebär rökförbud på skolgårdar och motsvarande, rökfritt i offentliga lokaler, rökfri arbetsmiljö och förbud mot annonsering i periodisk press. Socialstyrelsen skriver i Folkhälsorapport 1994: ''WHO:s mål av Europaregionen inför år 2000 om att minst 80 procent av befolkningen skall vara rökfria har uppnåtts bland högre tjänstemän, tjänstemän på mellannivå och lantbrukare, både bland män och kvinnor.'' Skillnaderna i rökvanor är stora mellan olika grupper i befolkningen och mellan geografiska områden. En ungdomsenkät om högstadieelevernas hälsa och livsstil i Skaraborg 1993 visar också på betydelsen av en policy i förebyggande syfte mot rökningen på skolorna. De skolor som har en väl genomarbetad policy har också mindre antal rökare. Undersökningen är unik, då den är en totalundersökning för Skaraborgs län. Alla elever i årskurs 7, 8 och 9 har deltagit med en svarsfrekvens på 89%. Syftet med undersökningen har varit att få kunskap om elevernas drogvanor, förekomst av mobbning, trivsel för att denna kunskap skulle vara till hjälp för skolornas handlingsprogram i hälsofrågor. Resultatet visade att 14% av eleverna röker ibland om man ser till hela gruppen. ''Iblandrökarna'' ökar mellan årskurs 8 och 9. I både årskurs 8 och 9 är det fler flickor än pojkar som röker. Av samtliga högstadieelever är det 5% som röker varje dag.
Enligt CAN, Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning, uppgav 20% av pojkarna och 26% av flickorna, vid en undersökning 1993, att de rökte. Motsvarande siffror 1988 var 17% av pojkarna och 24% av flickorna. Skaraborgsundersökningen 1993 hade 32% för flickorna i årskurs 9 och 31% för pojkarna.
Den påvisade ökningen av rökning under högstadiet är alarmerande. I årskurs 7 är det 1% av både flickor och pojkar som röker varje dag. I årskurs 8 är det 5% av båda könen som röker dagligen och i årskurs 9 röker 12% av flickorna och 7% av pojkarna varje dag. Dessa siffror gäller för Skaraborgs län. En intressant iakttagelse är föräldrarnas inställning. Det är över 20% av dem som röker oavsett kön eller årskurs som inte vet om deras föräldrar känner till att de röker. Den tillåtande attityden till ungdomars rökvanor ökar med elevens ålder. Mellan 34% och 43% av samtliga elever vet inte om deras föräldrar har en tillåtande attityd till rökning eller inte. Majoriteten av föräldrarna tillåter inte att ungdomarna röker, oavsett om de själva röker eller inte. Vad kompisarna gör är mycket viktigt, och det är svårt att stå emot grupptrycket.
Skolan har en viktig uppgift i förebyggande arbete mot tobak. Skolan skall vara en positiv motkraft mot tobaksbolagen. Barnen skall fostras till ett kritiskt självständigt tänkande. Eleverna skall göras medvetna om den påverkan de utsätts för. De måste också få veta att en fjärdedel av tidiga rökare riskerar att dö för tidigt på grund av tobaken. Skolan har tydliga signaler från samhället genom den nya lagen om rökförbud i skolans lokaler och på skolgårdar. Men skolan behöver samhällets hjälp. Det faktum att en så stor andel föräldrar inte är tillräckligt tydliga gentemot sina tonåringar om rökningen, visar också att samhället behöver ge starkare stöd. Ett sätt är att införa en åldersgräns för tobaksköp. Det skulle innebära ett tydligt normöverförande budskap från samhällets sida om rökningen. Det skulle också försvåra för ett stort antal ungdomar att få tag på tobaksvaror.
Barn och ungdomar som börjar röka handlar efter de gränser som vuxna sätter upp. Tydligheten måste bli större om att också tobaksdebuten kan leda till ytterligare debuter av droger genom alkohol och hasch. För att minska nyrekryteringen bör en åldersgräns för inköp av tobaksvaror sättas till 18 år. Visserligen konstateras att antalet rökare ökar ytterligare under gymnasietiden, men vid 18-årsåldern är ungdomarna normalt i de avslutande klasserna. Svårigheten att få tag i tobaksvaror under högstadietiden och de första åren i gymnasiet gör att frestelsen till debut fördröjs, och ungdomarna är allt mindre beroende av kompistrycket. Internationella erfarenheter pekar på att det har betydelse att samhället gör en markering. Försök har också påvisat att tidigare tobaksdebut leder till större daglig konsumtion.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om införande av 18-årsgräns för inköp av tobaksvaror med hänvisning till de resultat och analyser som framkommit från högstadieskolorna i Skaraborg.
Stockholm den 23 januari 1995 Ulla-Britt Hagström (kds)