De flesta människor möter någon gång under sin tid en socionom, det kan vara t.ex. en kurator vid skola eller sjukvård, socialsekreterare vid ansökning om socialbidrag eller någon annan insats från socialtjänsten, familjerätts- och adoptionssekreterare, behandlingsassistent etc. Vid ett sådant möte befinner man sig ofta i beroendeställning.
Den enskilde har rätt att möta en socionom som har kompetens att handlägga ens ärende samt att bli bemött på ett respektfullt och professionellt sätt.
Idag regleras socionomers tjänsteansvar vid myndighetsutövning i brottsbalken. Vidare utövas tillsyn över socionomers handläggning inom den offentliga verksamheten. Även i det arbete som är att betrakta som myndighetsutövning kan individen befinna sig i en beroendeställning och här sker ingen kontroll. För att tillförsäkra människor som kommer i kontakt med en socionom ett korrekt bemötande, en god och etisk behandling samt rättssäkerhet behövs en statlig kontroll av personlig och yrkesetisk lämplighet. Det behövs en statlig legitimation för socionomer oavsett verksamhetssektor, dvs. för verksamma inom den privata och den offentliga sektorn.
Taxiförare bedöms ha så stort ansvar att de från årsskiftet måste genomgå ytterligare prov (en form av behörighet) för att få fortsätta sitt yrke!
Legitimationen skall vara en kvalitetssäkring för de människor som kommer i kontakt med socionomer. Det är mer angeläget i dessa tider då kommuner och landsting måste spara kvantitativt, dvs. personaltätheten minskas. Samtidigt har riskerna för utstötning ökat i samhället med anledning av arbetslöshet och de konsekvenser det medför för familjer och enskilda. Socionomer inom socialtjänsten ska särskilt beakta barnens situation och behov.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om legitimering för socionomer.
Stockholm den 20 januari 1995 Ingibjörg Sigurdsdóttir (s) Karin Wegestål (s) Ulla Rudin (s)