När det gäller att dosera medicin vid olika sjukdomstillstånd har det alltid varit så att farmakologin har utgått ifrån den manliga kroppen. Man har undersökt hur väl en man tål olika mediciner och i vilka mängder. Vid en jämförelse vad gäller dosering av medicin till kvinnor och till män hittar man ingen skillnad. I ett förändrat samhälle har kvinnorna börjat att arbeta och konkurrera med männen, på männens villkor. Chefsposter och andra högre tjänster på arbetsmarknaden börjar bli mer tillgängliga för kvinnor, samtidigt som ansvaret för hem och barn fortfarande ligger mest på kvinnan. Med denna situation följer ökade stressfaktorer och därmed ökade stressjukdomar. Hjärtbesvär ökar hos kvinnor och nu visar sig också problemen. Det är svårare att dosera medicin för bl.a. hjärtbesvär till kvinnor. Mallar för medicindosering baserade för kvinnokroppen saknas. Därför behövs det snarast direktiv för hur dessa ''mallar'' skall tas fram.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att forskningen inom farmakologi snarast bör inrikta sig på att bestämma doseringsmallar för medicin till kvinnor baserade på den kvinnliga kroppen.
Stockholm den 23 januari 1995 Barbro Johansson (mp) Eva Goe s (mp) Ewa Larsson (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Gudrun Lindvall (mp) Bodil Francke Ohlsson (mp) Kia Andreasson (mp) Marianne Samuelsson (mp)