Forskning och utveckling inom det psykologiska metodområdet
Psykologiska test används av psykologerna som
arbetsinstrument inom bl.a. hälso- och sjukvården,
socialtjänst, omsorger, habilitering, rättsmedicinalväsendet,
skolan och yrkesmässig rehabilitering. De ingår som
hjälpmedel vid utredningar, utvecklingsbedömningar,
diagnostik och utvärderingar. I arbetslivet och i försvaret
används psykologiska test för urval. I psykologisk forskning
utnyttjas ofta test.
Målet för att använda test som arbetsinstrument i
diagnostik, utredning och bedömning är grovt sett att kunna
precisera en persons färdigheter eller förmåga, kunna
beskriva hur personen fungerar, dvs. dra slutsatser om hur
stabilt en psykologisk process är utvecklad och hur personen
därmed förhåller sig i olika situationer, närmare fastställa
skador, felfunktioner, utvecklingsbrister eller emotionella
störningar, skapa underlag för behandling eller träning,
liksom att definiera utgångspunkterna för att underlätta och
stödja en persons utveckling.
Det breda användningsområdet innebär att psykologiska
test har olika inriktning. De kan t.ex. mäta skilda former av
begåvning, de kan ha neuropsykologisk karaktär och mäta
omfattning av ev hjärnskador samt kartlägga
språkutveckling och dyslexi. De kan även ha
personlighetsmässig fokus.
Psykologiska test ingår således i psykologens
metodarsenal. De används när psykologen behöver
kompletterande information om enskilda eller grupper.
Resultaten från enskilda test integreras i de bedömningar
som psykologen gör utifrån andra tillgängliga data.
Ett psykologiskt test kan sägas vara ett förfaringssätt för att
mäta psykologiska processer och psykologiska dimensioner.
För att kunna användas i praktiskt bruk måste det speciella
mätningsförfarandet uppfylla en rad krav.
Psykologiska test bygger på psykologisk forskning och
ska, för att kunna användas på ett riktigt sätt, vara
standardiserade, dvs. de ges på samma sätt och under i allt
väsentligt likartade betingelser samt poängsätts enligt på
förhand givna kriterier. Den enskilde individens resultat
jämförs med resultaten hos en normalpopulation. Detta
innebär bl.a. att det för ett enskilt test ska finnas tillgängliga
data på hur olika individer och grupper i olika åldrar
handskas med materialet, s.k. normaldata.
Språk och ett enskilt lands kultur och miljö utgör en av de
viktigaste grunderna för de nämnda likartade betingelserna.
Testen ska vidare vara reliabla, dvs. tillförlitliga. God
reliabilitet innebär att individerna får ungefär samma resultat
om testningarna upprepas under i stort sett samma
förhållanden. God validitet hos ett psykologiskt test är
beroende av reliabilitetsnivån. Validiteten anger den grad
med vilken instrumenten mäter eller förutsäger vad det avser
att mäta eller förutsäga. Prognosförmågan hos ett
psykologiskt test är en viktig del av validiteten och av stor
praktisk betydelse.
De i Sverige använda psykologiska testen har ofta ett
internationellt ursprung. Utvecklingen av svenska
psykologiska instrument har av kostnadsskäl varit tämligen
begränsad.
Av samma skäl har inte heller vetenskaplig och tillämpad
utveckling kunnat ske i Sverige av de internationella
instrumenten som i allt tätare takt kommit i nya versioner
som fångat upp förändringar i kulturell miljö och övriga
betingelser för mänsklig tillvaro. Dessa nya versioner av
internationella test saknar svensk standardisering och
normering, dvs. de är, trots att såväl instrument som
manualer kunnat översättas till svenska, inte rättvisande i vår
miljö. De bör inte användas i kliniskt psykologarbete utan
anpassning till svenska förhållanden.
Det finns ett stort behov att åstadkomma ett sådant
anpassningsarbete och därmed standardisera i första hand ett
basbatteri för mätning av psykologiska variabler.
På motsvarande sätt behöver nya svenska test utvecklas.
Svensk psykologisk forskning ligger internationellt
mycket långt framme och har gjort sig internationellt känd
på en rad viktiga fält. Ofta finns också kopplingar med den
tillämpning som praktiskt verksamma psykologer svarar för.
I många svenska psykologiska forskningsprojekt används
utländska test för ändamål som hänger direkt samman med
arbetet i projektet. Dessa test skulle med beaktande av
insamlade data kunna komma psykologisk tillämpning till
del om ett standardiseringsarbete kunde finansieras.
De nämnda kraven på reliabilitet och validitet innebär att
standardisering av internationella eller svenska psykologiska
test är en tämligen omfattande och kostsam process. Det
innebär t.ex. att varje test måste utprövas på tämligen stora
svenska grupper innan det kan sägas vara rekommendabelt
att använda. Anknytning till forsknings- och
utvecklingsarbete är härvid en nödvändighet.
Denna anpassnings- och utprövningsprocess har hittills
inte funnit sin finansiär.
Detta framgår av en utredning som Sveriges
Psykologförbund har genomfört under 1994. Kartläggningen
av finansieringsmöjligheterna av det nödvändiga forsknings-
och utvecklingsarbetet visar att inga finansiärer ikläder sig
detta ansvar. De vetenskapliga forskningsråden inriktar sig
regelmässigt på grundforskning eller sådan tillämpad
forskning som inte inrymmer moment av metodutveckling.
Andra myndigheter eller företrädare för den offentliga
sektorn ser inte heller denna typ av FoU-anslag som möjlig
att bidra med. (Undantag utgör Ami-verksamheten inom
AMS och Värnpliktsverket som bedriver sådant FoU-arbete
för eget bruk.) Detta utgör ett stort bekymmer både för
verksamheterna och de praktiskt verksamma psykologerna
som måste konstatera att flera betydelsefulla test som
psykologer har behov av är föråldrade och därmed inte mäter
vad de ska mäta. Ur kvalitetssäkringsaspekter är situationen
allvarlig och kan innebära direkta problem för rådsökande,
patienter och klienter.
En komplikation är att ett förnyelsearbete för området
ligger i skärningslinjen mellan forskning och utveckling.
Samtliga verksamhetsområden för psykologer är beroende
av psykologiska instrument av hög kvalitet, baserade på teori
och utprövade enligt vetenskapligt vedertagen metodik.
Eftersom Sverige utgör ett litet land är de kommersiella
möjligheterna obefintliga för de större
standardiseringsinsatserna för psykologiska test. Någon
form av specialdestinerade FoU-medel krävs och att ett
ansvar för området kan preciseras.
Finansieringsmöjligheterna för vetenskaplig konstruktion,
utprövning och därtill relaterat forsknings- och
utvecklingsarbete bör därför snarast utredas så att regeringen
kan återkomma med förslag i nästkommande
forskningsproposition.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om resurser för forskning och utveckling
inom det psykologiska metodområdet, framför allt
psykologiska test.