Utvecklingen när det gäller genteknik går rasande fort. Det
som var fantasier för några år sedan är verklighet idag.
I början av 60-talet lyckades man dechiffrera den genetiska
koden -- allt liv från bakterie till människa kodas i princip av
fyra bokstäver i form av nukleotider, länkade efter varandra
i långa kedjor. I slutet av 60-talet lyckades forskarna
framställa den första konstgjorda genen. Under 70-talet
utvecklades hybrid-DNA-tekniken. Under 80-talet gav man
klartecken för användning av genmanipulerade bakterier i
syfte att höja frosthärdigheten hos jordgubbar och
potatisplantor. I april 1987 beslöts att patent på
genmanipulerade djur kan sökas. Om några år har
kartläggningen av människans arvsmasssa genomförts i det
multinationella projektet HUGO (Human Genomic Project).
Syftet är att skriva Livets Bok -- arkiverad i jättelika
databanker.
För att förstå betydelsen och omfånget av de sociala
frågeställningar, problem och hot som uppstår som en följd
av den allt snabbare utvecklingen på genteknikens område
finns skäl att utgå från tidigare historiska skeenden. Den
mest relevanta -- men också mest skrämmande --
utgångspunkten är tidigare rashygieniska resonemang.
Begreppet rashygien förknippas vanligen med
Nazitysklands drömmar om den ''rena ariska rasen'', men
redan 1925 bildades i Tyskland Gesellschaft für
Rasenhygiene. Universitetsinstitutioner inrättades och de
flesta medicinska fakulteter undervisade i rashygien redan
före det att nazisterna tog makten 1933. Förebild var de
amerikanska lagar som antagits redan på 20-talet. Målet var
att sortera ut vad man uppfattade som dåliga egenskaper
genom sterilisering. Även i Sverige förordade många
rashygien.
Och nu då? Fältet ligger öppet för rashygien på ett sätt som
man tidigare bara kunnat drömma om för att få fram den
förment rena och effektiva människan. Redan har landsting
beställt beräkningar på hur mycket pengar som finns att tjäna
om man med genteknikens hjälp kan sortera bort foster med
gener som kan medföra att sjukdomar bryter ut som kan
kosta sjukvård. Den ofta förekommande invändningen om
att de som fört världen framåt -- inte minst då det gäller
kultur -- aldrig skulle ha fötts om rashygien och ekonomisk
effektivitet fått råda är värd att begrunda. Eller är det så att
någon sorts högre och mer objektiv vetenskap sitter inne med
sanningen och att vi därmed inte behöver oroa oss?
Hur fungerar vetenskapen? Thomas S Kuhn har i skriften
De vetenskapliga revolutionernas struktur förkastat alla idéer
om att det är sanningen som vetenskapen söker. Enligt Kuhn
förändras inte vetenskapliga idéer därför att nya fakta läggs
på bordet. Vetenskapen fungerar genom att acceptera
modeller (paradigm) för hur världen fungerar. När ett
paradigm satt sig så sitter det där. Finner man motsägelser så
avfärdas dessa som dålig vetenskap. Eller också ignoreras de
eller påstås ha tillkommit av felaktiga eller ovetenskapliga
metoder. När så småningom nya kunskaper börjar bli
besvärande ersätter ett nytt paradigm det gamla, en
vetenskaplig revolution uppstår. Och så ägnar
vetenskapsmännen sig åt att söka detaljer i den nya modellen
istället för den gamla -- och är lika motvilliga att acceptera
avvikande information som de var tidigare. Men inte bara
det: när en ny modell intagit sin plats kan vetenskapen titta
på samma saker som man studerat i årtionden och se helt nya
ting, som stämmer in i den nya modellen.
Vi vet således inte om vi närmar oss sanningen trots att
kunskapen väller över oss. Att utifrån detta hantera en teknik
som bygger på nuets kunskap, men inte på sanningen, och
som griper in i något så stort och väldigt som evolutionen,
arternas framväxt och arvsmassan är naturligtvis lika
fantastiskt som vettlöst. Ju större påverkan en teknik har på
livsbetingelserna, i tid och rum, ju vådligare blir varje steg
som bygger på kunskap som inte utgör sanning.
Vilka visioner finns då för framtidens samhälle? Vilka
möjligheter ger gentekniken att ''förbättra och effektivisera''
samhället? Eller handlar det möjligen om hot? Låt oss utifrån
ett antal nobelpristagare granska hur framtiden kan te sig:
* Herman Josef Muller fick nobelpriset i medicin 1946 för
upptäckten att röntgenstrålar kan orsaka mutationer. Muller
var en stor förespråkare för rashygien. Bl a lanserade han idén
om att sperma från ''värdefulla män'' borde djupfrysas och
bevaras i spermabanker för att befrukta så många kvinnor
som möjligt. Muller hävdade: ''The more intelligent you are,
the more children you should have.''
* Francis Crick, som fick nobelpris för pionjärinsatser
inom DNA- forskning, hävdar att ''inget nyfött barn borde
få kallas människa förrän det genomgått vissa tester när det
gäller arvsanlag. Om det inte klarar dessa prov har det
förverkat sin rätt till liv''.
* James D Watson, som delade nobelpriset med Crick för
upptäckten av DNA-molekylens byggnad har hävdat: ''Om
ett barn inte levnadsförklaras förrän tre dagar efter
förlossningen kunde alla föräldrar beredas tillfälle att ta
ställning, medan bara ett fåtal har möjlighet under det
nuvarande systemet. Läkarna kunde låta barnet dö om
föräldrarna så ville och därmed spara en massa elände och
lidande. Jag anser att ett sådant synsätt är det enda förnuftiga
och barmhärtiga.'' Det är James D Watson som blev chef för
HUGO:s största delprojekt, som drivs av amerikanska
National Institute of Health.
* Nobelpristagaren Joshua Lederberg har hävdat: ''Om en
överlägsen individ är identifierad, varför inte kopiera den
direkt hellre än att riskera störningar genom naturlig
hybridisering, inkluderande den sexuella. Lämna sexuell
fortplantning till experimentella ändamål... När man
försäkrat sig om en lämplig typ se till att behålla den med
klonial förökning.''
Idéerna om rashygien är gamla. Tekniken att genomföra
den växer nu fram med svindlande hastighet. Idéerna om
rashygien finns också idag. Vad kan då en blandning av
biologiska fundamentalister -- ett nytt prästerskap i vita
rockar -- och olika politiska och ekonomiska system leda
till?
Auktoritära politiska system kan naturligtvis utnyttja den
nya tekniken i allehanda syften. Men även det vi uppfattar
som demokratiska system kan utnyttja tekniken för olika
syften -- i en tid när det ekonomiska systemet alltmer
reducerar människan till att vara en ekonomisk varelse, vars
främsta värde ligger i produktion och konsumtion, kan
naturligtvis genetisk utrensning ske i stor skala i ett rent
rashygieniskt syfte. Samtidigt måste nya kunskaper omsättas
snabbt för att insatt kapital skall förräntas på optimalt eller
åtminstone nödvändigt sätt. Mycket tyder på att
genteknikens sociala följder kan bli självgående, att politiker
och människor inte längre kan vare sig styra eller förhindra
en utveckling som riskerar leda till en omänsklig värld där
enskilda människor ställs inför valmöjligheter som många
kännande människor inte orkar leva med. Att välja vilka som
skall födas, vilka arv som skall föras vidare är exempel på
situationer som redan nu är tunga. Gensamhället kan
innebära att de som klarar det genetiska nålsögat, som
riskerar att bli allt smalare, får leva. Det var inte godheten
hos människor som satte stopp för rashygienens
genomförande -- det var teknikbrist. Tekniken finns idag.
Det handlar naturligtvis inte om teknikfientlighet då man
kritiserar den gentekniska utvecklingen. Det handlar snarare
om att inse att människan inte är mogen att hantera det
redskap som hon skaffat sig. Och att inse att gentekniken
som teknik kommer att styra samhället och människan mer
än någon politiker eller aktör på marknaden någonsin kunnat
göra.
Kunskap är neutral, den är vare sig god eller ond, brukar
det hävdas. Denna tes är emellertid tämligen ointressant. De
frågor vi måste ställa oss är: Hur kommer kunskapen att styra
samhället? Hur kommer kunskapen att användas? Varför
skulle kunskapen inte missbrukas? Vad händer om
kunskapen missbrukas? Vilken världsbild bygger
kunskaperna på? Skall du få rätt att föda kostsamma
genetiskt olämpliga barn och skall landstingen betala för ditt
eget val? Varför anställa någon med dåliga gener? Varför
skulle ett försäkringsbolag försäkra någon med dålig
genkarta?
Vad kan vi då konkret göra? För det första måste regering
och riksdag initiera och ge förutsättningar för en bred folklig
debatt om gentekniken. För det andra måste lagstiftningen
anpassas efter den nya tekniken. Debatt och lagstiftning får
inte komma igång när det redan är för sent -- politiker är
redan på väg att bli överkörda av det som nu sker.
Utifrån detta perspektiv föreslår Miljöpartiet de gröna att
regeringen skall avsätta 50 miljoner kr för information och
debatt om gentekniken och det nya gensamhälle som växer
fram. Det är bara debatt och information som kan ge
förutsättningar för att människor skall kunna vara delaktiga
i en samhällsutveckling. Organisationer som utifrån olika
perspektiv vill informera och debattera gentekniken och
gensamhället skall kunna söka medel för att finansiera detta.
Även universitet, högskolor och skolor skall kunna söka
medel.
Miljöpartiet de gröna anser också att lagstiftningen måste
skärpas då det gäller gentekniken och hur dess följder brukas
i samhället. Därför kräver vi att regeringen tillsätter en
utredning med syfte att djupare granska hur gentekniken
riskerar att användas i rashygieniskt syfte.
Miljöpartiet de gröna menar dessutom att en människas
arvsanlag, hennes gener, är unika för henne och att
grundlagens krav på respekt för den enskilda människans
integritet (frihet och värdighet) också måste omfatta hennes
genuppsättning. Vi vill därför, så fort det är tekniskt möjligt,
i grundlagen föra in ett skydd för människans gener, så att t.
ex. ingrepp på könsceller, zygoter och blastem med bl.a.
ärftliga effekter blir olagliga.
Information om enskilda människors genuppsättning kan
komma att användas på ett sätt som kränker individens
integritet. Ekonomiska intressen kan dessutom föranleda
företag, försäkringsbolag, banker etc. att söka information
om enskilda människors gener. Detta skulle få sociala och
mänskliga effekter som vore allt annat än värdiga -- vi skulle
riskera genetisk klassning och därmed att ett nytt
klassamhälle uppstår där individer med efterfrågad
genuppsättning kommer att ha företräde oavsett kompetens,
förmåga och verkliga förhållanden. Det finns också skäl att
redan nu täppa till alla lagliga möjligheter att lämna ut
information om enskilda människors genuppsättning.
Vi kräver således omedelbart lagstiftning som förbjuder att
information om människors gener vare sig får sökas,
efterfrågas eller användas vid antagnings- eller
anställningsförfaranden. Vi kräver dessutom lagstiftning
som förbjuder att information om människors gener vare sig
får sökas, efterfrågas eller användas i samband med
försäkrings- och bankärenden. Förbud bör också, för att
skydda människors integritet, införas mot att lämna ut
information om enskilda människors genuppsättning.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen anslår 50 miljoner kronor för att ge
organisationer och andra möjlighet att söka medel för att
informera om genteknikens följder,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av utredning av hur
gentekniken riskerar att komma till användning i
rashygieniskt syfte,
3. att riksdagen hos regeringen begär grundlagsförslag
inom mandatperioden som innefattar skydd för människans
gener enligt i motionen framförda riktlinjer,1
4. att riksdagen hos regeringen i begär lagförslag som
omfattar förbud att söka, efterfråga och använda information
om människors gener vid anställnings- och
antagningsförfaranden,
5. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som
omfattar förbud att söka, efterfråga eller använda
information om människans gener vid
försäkringsförfaranden och bankkontakter,
6. att riksdagen hos regeringen begär lagförslag som
omfattar förbud att utlämna information om enskilda
människors genuppsättning.
Stockholm den 19 januari 19951
Birger Schlaug (mp)
Marianne Samuelsson (mp)
Ragnhild Pohanka (mp)
Thomas Julin (mp)
Kia Andreasson (mp)
Yvonne Ruwaida (mp)
Eva Goe s (mp)