Genom riksdagens beslut och lag (1994:861) om ändring
i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso-
och sjukvården m.m. har legitimation införts för naprapater
fr.o.m. den 1 oktober 1994. Avsikten med detta var bl.a. att
en tillfredsställande nivå på naprapaternas kunskaper skulle
garanteras genom krav på nödvändig utbildning för
legitimation. I propositionen 1993/94:145, som låg till grund
för beslutet, anges de villkor som skall vara uppfyllda för
att legitimation skall meddelas. De grundläggande kraven är
teoretisk utbildning av viss nivå, men därutöver krävs
praktisk tjänstgöring motsvarande ett års handledd
heltidstjänstgöring i svensk hälso- och sjukvård fördelad på
olika verksamhetsområden. Socialstyrelsen har fått
bemyndigande att meddela närmare bestämmelser om den
praktiska tjänstgöringen. Socialstyrelsen anger i sina
riktlinjer att fördelningen av utbildningen kan variera men i
princip bör innefatta sex månader i offentlig hälso- och
sjukvård och sex månader hos legitimerad naprapat med
minst tre års yrkeserfarenhet. Praktiktjänstgöringen bör
också kompletteras med fördjupning inom ett antal relevanta
ämnesområden.
Att denna höga målsättning verkligen uppnås och
upprätthålls synes utomordentligt angeläget ur framförallt
den vårdsökande patientens perspektiv. Det är därför starkt
oroande att, då inga medel till praktiktjänstgöringen anvisats,
risken finns att de flesta naprapater avstår från legitimering
och därmed bedriver en verksamhet som ej regleras genom
sjukvårdslagarna och inte står under Socialstyrelsens tillsyn
på det sätt som tänkts vid riksdagens beslut om legitimering
av naprapater.
Enligt Landstingsförbundet kostar en praktikplats mellan
1 200 och 1 700 kronor per vecka och elev. Vid kontakt med
t.ex. Stockholms läns landsting har framkommit att om ej
pengar för praktikplats på något sätt anvisas kommer man ej
att bereda några praktikplatser för naprapater. En utväg vore
givetvis att en högre kostnad (terminsavgift) för utbildningen
till naprapat togs ut av eleverna. Detta torde inte vara möjligt
då kostnaderna för eleverna skulle bli mycket stora under
studietiden. Följden skulle då sannolikt bli den ovan
skisserade: många startar verksamhet som ej legitimerade
och utan kunskaperna från praktikåret. Två grupper av
naprapater skulle då snabbt uppkomma, olegitimerade och
legitimerade, med svårigheter för allmänheten att skilja på
dessa. Detta vore en olycklig utveckling som skulle minska
förutsättningarna för ett närmare samarbete mellan
yrkesgruppen naprapater och hälso- och sjukvården.
Vid Naprapatskolan utbildas ca 60 elever per år. Med den
angivna kostnaden av mellan 1 200 och 1 700 kronor per
plats och vecka skulle en medelsanvisning på ca 4 miljoner
kronor behövas. I det statsfinansiella läge som råder kan
givetvis detta inte ske genom att ytterligare medel anslås till
C 1. Bidrag till hälso- och sjukvård utan genom en
omdisponering inom ramen 875 350 000 för juli 1995 t.o.m.
juni 1996. Ett alternativ vore att eleverna efter uppnådd
legitimation och några års yrkesverksam tid återbetalar hela
eller lämplig del av beloppet över ett antal år. Det torde
ankomma på regeringen att närmare bestämma nivån på
behövligt belopp samt utformningen av stödet.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att, genom omdisponering inom
anslaget C 1. Bidrag till hälso- och sjukvård, säkerställa
möjligheten för blivande naprapater att genomgå för
legitimation nödvändig handledd praktiktjänstgöring för
naprapater.