Allergier och andra typer av överkänslighet har blivit vår
tids största folksjukdom. Cirka tre miljoner svenskar lider
idag av någon form av allergi. Dessa har fördubblats under
de senaste tjugo åren. Den största ökningen sker bland barn
födda under 70-talet. Var tredje skolbarn är drabbat, vilket
innebär att detta även har blivit vår vanligaste barnsjukdom.
Allergiska eksem förekommer hos ca. 10--15 procent av
skolbarnen. Hos vuxna är det ca. 17 procent kvinnor och 13
procent män som uppges ha besvär med eksem och
hudutslag. Nickelallergier drabbar 10 procent av kvinnorna.
Astma har ökat under tidsperioden. Man beräknar att 6
procent av ungdomarna och mellan 4 och 10 procent av den
vuxna befolkningen har någon form av astmabesvär. Det är
svårt att veta hur stor del av besvären bland de vuxna som
orsakas av rökning. Däremot är den konstaterade ökningen
bland barn och ungdomar en verklig alarmklocka. Att ha
astma påverkar hela uppväxten, skolgång såväl som fritid.
Behandlingsmöjligheterna är goda. Men gör man ingenting
åt astman blir barnen mer och mer handikappade och riskerar
att inte kunna leva ett normalt liv.
Trots den kraftiga ökningen har antalet vårdtillfällen och
antalet vårddagar sjunkit. Detta som en direkt följd av bättre
behandling och en ökad insikt om att även lindrig astma kan
bli allvarlig på sikt. Sverige är ett av de få västeuropeiska
länder där dödligheten i astma inte ökat (400--500 fall per
år). Ett viktigt undantag är åldersgruppen 16--24 år, där
glömska eller bristande insikt hos tonåringarna kan vara en
förklaring.
Allergier är biologiskt definierbara sjukdomar. Eftersom
sjukdomsdebut och utveckling påverkas av miljöfaktorer är
det här sjukdomar som i hög grad angår alla
samhällssektorer. Med aktivt förebyggande arbete bör man
på sikt kunna minska förekomsten av allergier, ytterligare ett
steg är en satsning på den eftersatta allergiforskningen.
Sett ur samhälleligt perspektiv handlar det även om pengar.
Sanering av sjukdomsframkallade inomhusmiljöer i befintlig
bebyggelse har kostat och kommer att kosta stora summor.
Endast investeringsutgiften för ventilationsförbättringar i
landets samtliga skolor skulle uppskattningsvis uppgå till
mellan 1,6 och 4,2 miljarder kronor.
En annan betydande kostnad för samhället är
sjukskrivningar på grund av allergier. Dessa tillsammans
med ett ökat antal förtidspensioneringar samt sjukvårds- och
läkemedelskostnader beräknas till ca. 5,6 miljarder per år.
Regering och riksdag har anvisat medel och förslag till
åtgärder av olika slag. Detta är tillfredsställande.
Det är nu viktigt att skapa förutsättningar för en framtida
handlingsberedskap inom detta mycket viktiga område: stöd
till forskning, resurser för ROT-åtgärder,
upplysningsverksamhet och lagstiftningsåtgärder, till
exempel åldersgräns för tobaksinköp.
Då det torde vara kombinationer av olika faktorer som är
bakomliggande orsaker till händelseutvecklingen vad det
gäller allergi och astma är det viktigt att detta är prioriterade
områden för framtiden.
I utvecklingsländerna har man inte alls i nämnda
storleksordningar dessa problem. Förmodligen kan man
söka lösningen i det västeuropeiska sättet att leva i den totala
miljön och levnadsvanor.
Dessa angivna områden bör prioriteras i vårt EU-
samarbete.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om prioritering av allergiforskning och
förebyggande åtgärder.