Allergier och andra typer av överkänslighet har blivit vår tids största folksjukdom. Cirka tre miljoner svenskar lider idag av någon form av allergi. Dessa har fördubblats under de senaste tjugo åren. Den största ökningen sker bland barn födda under 70-talet. Var tredje skolbarn är drabbat, vilket innebär att detta även har blivit vår vanligaste barnsjukdom.
Allergiska eksem förekommer hos ca. 10--15 procent av skolbarnen. Hos vuxna är det ca. 17 procent kvinnor och 13 procent män som uppges ha besvär med eksem och hudutslag. Nickelallergier drabbar 10 procent av kvinnorna.
Astma har ökat under tidsperioden. Man beräknar att 6 procent av ungdomarna och mellan 4 och 10 procent av den vuxna befolkningen har någon form av astmabesvär. Det är svårt att veta hur stor del av besvären bland de vuxna som orsakas av rökning. Däremot är den konstaterade ökningen bland barn och ungdomar en verklig alarmklocka. Att ha astma påverkar hela uppväxten, skolgång såväl som fritid. Behandlingsmöjligheterna är goda. Men gör man ingenting åt astman blir barnen mer och mer handikappade och riskerar att inte kunna leva ett normalt liv.
Trots den kraftiga ökningen har antalet vårdtillfällen och antalet vårddagar sjunkit. Detta som en direkt följd av bättre behandling och en ökad insikt om att även lindrig astma kan bli allvarlig på sikt. Sverige är ett av de få västeuropeiska länder där dödligheten i astma inte ökat (400--500 fall per år). Ett viktigt undantag är åldersgruppen 16--24 år, där glömska eller bristande insikt hos tonåringarna kan vara en förklaring.
Allergier är biologiskt definierbara sjukdomar. Eftersom sjukdomsdebut och utveckling påverkas av miljöfaktorer är det här sjukdomar som i hög grad angår alla samhällssektorer. Med aktivt förebyggande arbete bör man på sikt kunna minska förekomsten av allergier, ytterligare ett steg är en satsning på den eftersatta allergiforskningen.
Sett ur samhälleligt perspektiv handlar det även om pengar. Sanering av sjukdomsframkallade inomhusmiljöer i befintlig bebyggelse har kostat och kommer att kosta stora summor. Endast investeringsutgiften för ventilationsförbättringar i landets samtliga skolor skulle uppskattningsvis uppgå till mellan 1,6 och 4,2 miljarder kronor.
En annan betydande kostnad för samhället är sjukskrivningar på grund av allergier. Dessa tillsammans med ett ökat antal förtidspensioneringar samt sjukvårds- och läkemedelskostnader beräknas till ca. 5,6 miljarder per år.
Regering och riksdag har anvisat medel och förslag till åtgärder av olika slag. Detta är tillfredsställande.
Det är nu viktigt att skapa förutsättningar för en framtida handlingsberedskap inom detta mycket viktiga område: stöd till forskning, resurser för ROT-åtgärder, upplysningsverksamhet och lagstiftningsåtgärder, till exempel åldersgräns för tobaksinköp.
Då det torde vara kombinationer av olika faktorer som är bakomliggande orsaker till händelseutvecklingen vad det gäller allergi och astma är det viktigt att detta är prioriterade områden för framtiden.
I utvecklingsländerna har man inte alls i nämnda storleksordningar dessa problem. Förmodligen kan man söka lösningen i det västeuropeiska sättet att leva i den totala miljön och levnadsvanor.
Dessa angivna områden bör prioriteras i vårt EU- samarbete.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om prioritering av allergiforskning och förebyggande åtgärder.
Stockholm den 18 januari 1995 Ronny Olander (s)