med anledning av prop. 1994/95:148 Transplantationer och obduktioner m.m.
Användningen av vävnad från aborterade foster är inte
idag lagreglerat i Sverige. Det finns dock etiska regler
utfärdade.
När vi står i begrepp att lagstifta om hur användningen av
nervvävnad från aborterade foster skall få användas är det
nödvändigt att vi iakttar all den vördnad och respekt för liv
som vi i Sverige har.
Det påtalas i propositionen att celler från foster har en
tillväxtpotential som den mogna cellen saknar, och den har
därför större möjligheter att utvecklas och anpassas hos
mottagaren. Samtidigt talar propositionen om att det är
endast döda foster som skall användas. Detta tycks för mig
vara en logisk kullerbytta. Frånvaron av en konsekvent syn
på mänskligt liv kan leda fram till fel ställningstagande.
Att använda aborterade foster för forskning och i
medicinsk behandling innebär etiska komplikationer.
Hanteringen kan inte skiljas från själva abortingreppet med
dess kopplingar till livsbegreppet. Denna proposition får inte
leda fram till att abortingreppet ändrar karaktär -- från att ha
inneburit ett avbrytande av en icke önskvärd graviditet till
något potentiellt nyttigt, där vävnadsmaterial blir åtråvärd
för forskningsändamål.
Det finns en risk att man senarelägger ingreppet för att i
största utsträckning få tillgång till optimalt identifierbart
cell- och vävnadsmaterial. Detta får inte ske.
Följderna av lagstiftningen måste därför noggrant följas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en noggrann uppföljning av
lagstiftningen i de delar som angivits i motionen.