Aspergers syndrom

För handikappade barn och ungdomar är det viktigt att
deras handikapp upptäcks tidigt och diagnostiseras korrekt.
Annars minskar deras möjligheter att få rätt vård och stöd
för sin utveckling.

Bland de autistiska handikappen finns också Aspergers
syndrom. Man beräknar att varje år åtminstone 5 barn eller
fler av 1 000 
föds med ett Aspergers syndrom.

På senare år har i Sverige stora framsteg gjorts för att
underlätta de handikappades tillvaro och för att förbättra
deras livskvalitet. Men de autistiska handikappen har då inte
varit de som uppmärksammats mest.

Den forskning som länge har bedrivits i bl.a. Göteborg har
dock avsevärt bättre än tidigare klarlagt detta speciella
handikapps karakteristiska drag.

De nyare synsätt som tar fasta på de kognitiva aspekterna
i handikappens uppkomst bör leda till bättre inriktade
praktiska pedagogiska program än som nu är fallet. Inte
minst gäller detta den tidigare ofta inte alls diagnostiserade
undergruppen med handikappformen Aspergers syndrom.

Eftersom tidig upptäckt är av alldeles avgörande betydelse
för framgångsrika behandlingsprogram, måste förskolan och
skolan på ett mera aktivt sätt kunna uppmärksamma
autistiska störningar hos de små barnen. Både lärar-,
förskollärar- och barnskötarutbildningarna bör ge kunskaper
om autism och om Aspergers syndrom.

Försummelser i fråga om rehabiliteringen av barn och
ungdomar leder i regel till höga kostnader för samhället i de
handikappades vuxna liv.

En särskild fråga, som erfarenhetsmässigt har betydelse,
är att personer med lindriga autistiska handikapp alltför ofta
passerar genom skolväsendet odiagnostiserade, men
upptäcks i den trista egenskapen av ungdomsbrottslingar
med dålig fortsatt prognos. De enskilda barnen och samhället
har stora vinster att finna om förebyggande åtgärder kan
komma barnen i riskzonen till del, långt innan de riskerar att
spåra ur till i de värsta fallen mångårig och svår brottslighet.

För att forskningens rön ska komma de handikappade och
deras anhöriga till del är det nödvändigt att alla som har med
utbildning, vård och omsorg om, i det här fallet, autistiska
personer, att göra får del av den. Forskarsamhället som
'kunskapsproducenter' har en given uppgift i detta, men
också de delar av samhället som kan betraktas som
'konsumenter'.

Brister i samordning mellan de nu etablerade
forskningsresultaten och samhällets insatser för de autistiskt
handikappade medför onödiga svårigheter för många.
Eftersom man numera har etablerat tydliga framsteg i
möjligheterna att lindra svårigheterna med autistiska
handikapp, såväl för barnen själva som för de anhöriga, vilka
också drabbas mycket svårt, är det befogat att se över hur
kunskaperna ska spridas till alla som berörs.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om åtgärder för att samhället snabbare
skall kunna tillgodogöra sig nya forskningsresultat och
specialpedagogiska kunskaper om den autistiska
handikappgruppen.

Stockholm den 25 januari 1995

Eva Johansson (s)

Agneta Lundberg (s)

Eva Arvidsson (s)

Torgny Danielsson (s)