För handikappade barn och ungdomar är det viktigt att deras handikapp upptäcks tidigt och diagnostiseras korrekt. Annars minskar deras möjligheter att få rätt vård och stöd för sin utveckling.
Bland de autistiska handikappen finns också Aspergers syndrom. Man beräknar att varje år åtminstone 5 barn eller fler av 1 000 föds med ett Aspergers syndrom.
På senare år har i Sverige stora framsteg gjorts för att underlätta de handikappades tillvaro och för att förbättra deras livskvalitet. Men de autistiska handikappen har då inte varit de som uppmärksammats mest.
Den forskning som länge har bedrivits i bl.a. Göteborg har dock avsevärt bättre än tidigare klarlagt detta speciella handikapps karakteristiska drag.
De nyare synsätt som tar fasta på de kognitiva aspekterna i handikappens uppkomst bör leda till bättre inriktade praktiska pedagogiska program än som nu är fallet. Inte minst gäller detta den tidigare ofta inte alls diagnostiserade undergruppen med handikappformen Aspergers syndrom.
Eftersom tidig upptäckt är av alldeles avgörande betydelse för framgångsrika behandlingsprogram, måste förskolan och skolan på ett mera aktivt sätt kunna uppmärksamma autistiska störningar hos de små barnen. Både lärar-, förskollärar- och barnskötarutbildningarna bör ge kunskaper om autism och om Aspergers syndrom.
Försummelser i fråga om rehabiliteringen av barn och ungdomar leder i regel till höga kostnader för samhället i de handikappades vuxna liv.
En särskild fråga, som erfarenhetsmässigt har betydelse, är att personer med lindriga autistiska handikapp alltför ofta passerar genom skolväsendet odiagnostiserade, men upptäcks i den trista egenskapen av ungdomsbrottslingar med dålig fortsatt prognos. De enskilda barnen och samhället har stora vinster att finna om förebyggande åtgärder kan komma barnen i riskzonen till del, långt innan de riskerar att spåra ur till i de värsta fallen mångårig och svår brottslighet.
För att forskningens rön ska komma de handikappade och deras anhöriga till del är det nödvändigt att alla som har med utbildning, vård och omsorg om, i det här fallet, autistiska personer, att göra får del av den. Forskarsamhället som 'kunskapsproducenter' har en given uppgift i detta, men också de delar av samhället som kan betraktas som 'konsumenter'.
Brister i samordning mellan de nu etablerade forskningsresultaten och samhällets insatser för de autistiskt handikappade medför onödiga svårigheter för många. Eftersom man numera har etablerat tydliga framsteg i möjligheterna att lindra svårigheterna med autistiska handikapp, såväl för barnen själva som för de anhöriga, vilka också drabbas mycket svårt, är det befogat att se över hur kunskaperna ska spridas till alla som berörs.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om åtgärder för att samhället snabbare skall kunna tillgodogöra sig nya forskningsresultat och specialpedagogiska kunskaper om den autistiska handikappgruppen.
Stockholm den 25 januari 1995 Eva Johansson (s) Agneta Lundberg (s) Eva Arvidsson (s) Torgny Danielsson (s)