Utvecklingen inom informationsteknologins (IT) område
kommer i hög grad att förändra människors och länders
villkor på ett genomgripande sätt. Modern IT minskar
avstånden och skapar helt nya förutsättningar för samarbete
på i stort sett alla områden.
IT:s genombrott innebär att gränserna mellan länderna
utplånas till förmån för ett fritt flöde av kunskap och vetande.
Ekonomins internationalisering kommer genom IT att bli
ännu mer markerad och uttalad än i dag.
Rätt använd och utvecklad kan modern IT bli till gagn för
hela mänskligheten. IT skapar nya möjligheter såväl för
individen som för samhället. Den ökar möjligheterna till
kommunikation och samarbete. Genom att bättre och
effektivare kunna använda kunskap och utveckla ny kan
problem lösas bättre och snabbare. Den snabba utvecklingen
inom IT öppnar således nya spännande sätt och möjligheter
att informera, arbeta, mötas och umgås.
I regeringens budget 1995/96 framgår det tydligt att man
tillmäter den nya IT stor betydelse och ser den som en viktig
del i den övergripande planeringen. Man satsar redan nu i
detta skede 119 miljoner kronor för IT inom transportsektorn
för att stimulera forskning, prognoser, statistik,
transportinformation och för bättre utnyttjande av
telekommunikationer. Den nyligen tillsatta IT-
kommissionen med statsrådet Jan Nygren som ordförande är
ytterligare ett bevis på regeringens vilja att ta till vara IT:s
möjligheter att fördjupa demokratin och att utveckla
samhället socialt och ekonomiskt.
Intresset för IT är stort också ute i landets regioner. Så är
i hög grad fallet i Skåne. IT-Skåne är ett bra exempel på detta.
IT-Skåne är en satsning på Skåne som region.
Länsstyrelserna, Lunds universitet, Kristianstads högskola
och IDEON i samarbete med kommuner och näringsliv är
i full färd med att utveckla användningen av den moderna
elektroniska tekniken. Enligt vår mening är det viktigt att
regeringen via IT-kommissionen på alla sätt stöder arbetet
ute i regionerna, t.ex. IT-Skåne, i deras satsningar på IT-
projekt.
IT kan också ge ny sysselsättning. Det är viktigt för en
nation som brottas med hög arbetslöshet och satt som ett av
sina främsta mål att återskapa full sysselsättning. Att lyckas
med den uppgiften förutsätter att inte bara exportindustrin
går bra utan också att det blir fart på de små och medelstora
företag som producerar för hemmamarknaden. Enligt IT-
aktuellt-Skåne skulle den nya informationstekniken kunna
skapa 30 000 nya arbetstillfällen i Skåne inom små och
medelstora företag.
Det är mot denna bakgrund nödvändigt att kunskapen om
IT:s möjligheter kommer kommuner och företag till del så
att de själva kan identifiera sina behov och söka efter de rätta
lösningarna. Genom att stödja regionala IT-projekt kan
samhället bidra till att främja företagandet och ett effektivt
näringsliv.
Den nya IT:s betydelse för utbildning och forskning är lätt
att inse. Projekt är redan igång där man stödjer kommuner
och enskilda skolor i syfte att utnyttja IT i undervisning och
planering. Ett lands välstånd och framgång hänger intimt
samman med på vilket sätt man tar tillvara, använder och
satsar på modern IT.
IT har utvecklats oerhört snabbt under senare år och
befinner sig alltjämt i stark utveckling. Man beräknar att det
i Sverige investeras 100 miljarder kronor per år i IT. Det som
är skillnaden mot förr är att IT i dag gör sitt intåg på
samhällslivets alla områden och att utvecklingen går oerhört
fort. Risken finns då att många människor, t.o.m. grupper av
människor, hamnar utanför de möjligheter som en
användning av den nya tekniken för med sig och som skulle
ha kunnat bidra till en bättre livskvalitet. Om så sker är det
allvarligt. Det är viktigt att den fördjupning av demokratin
som IT, rätt använd, för med sig kommer alla till del. IT
måste därför bli tillgänglig för alla och lätt att använda för
alla och envar. Det är i hög grad samhällets ansvar att så sker.
Utvecklingen inom tele- och IT-tekniken under 1980- och
90-talen har inneburit väsentligt förbättrade möjligheter att
kompensera funktionsbrister för handikappade. Ett exempel
är E-mail som idag utgör ett billigt och väl fungerande
alternativ för hörselskadade att kommunicera inbördes och
med hörande över det vanliga telenätet. Tidigare krävdes
särskild, dyrbar utrustning för textkommunikation.
Överhuvudtaget finns det stora möjligheter på
terminalsidan, dvs. den handikappade behöver ingen särskild
nätanslutning utan kan medföra en lätt, portabel, mycket
kraftfull terminal som kan anslutas var som helst. En viktig
förutsättning för att dessa terminaler och programvara skall
kunna tillverkas i billiga serier är dock att forskning och
standardutveckling bedrivs i samverkan mellan
slutanvändare, hjälpmedelsupphandlare, tillverkare av
utrustning och ibland myndigheter.
Den svenska miljön har visat sig för liten för effektivt
sådant arbete. Främsta skälet är att vi har en begränsad
tillverkande industri inom Sverige på detta fält. Sverige bör
därför utnyttja den nya potential som EU-medlemskapet
utgör för att medverka i europeisk forskning och
standardisering på telehandikappområdet. Bara om viktiga
tillverkande industrier deltar i arbetet kan vi räkna med bra
och billiga hjälpmedel. T.ex. NUTEK och landstingens
gemensamma fond för teknikutveckling bör kunna bekosta
sådant deltagande.
Samtidigt behövs svenska initiativ på regleringsområdet.
EU:s s.k. terminaldirektiv medger t.ex. inte att
handikappanpassning betraktas som ''essential
requirement''. Det är därmed oklart om Sverige kan ställa
krav på förstärkning och hörslinga i offentliga
telefonautomater.
EU:s upphandlingsregler kan också eventuellt innebära att
t.ex. landstingen inte skulle få upphandla vissa teleterminaler
med ''svensk'' handikappanpassning.
Regeringen bör mot denna bakgrund ta initiativ till ett
aktivt deltagande i EU:s handikappforskning och
standardarbete finansierat inom NUTEK och den nämnda
teknikupphandlingsfonden tillsammans med finansiering
från EU-kommissionen.
Vidare bör regeringen uppdra till post- och telestyrelsen att
verka för att EU:s terminal- och upphandlingsdirektiv
modifieras så att angelägna allmänna anpassningsåtgärder
kan genomföras för t.ex. telefonautomater och
handikapphjälpmedel.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att aktivt delta i EU:s
handikappforskning och standardarbete samt verka för att
EU:s terminal- och upphandlingsdirektiv modifieras vad
avser telefonautomater och handikapphjälpmedel.
Stockholm den 25 januari 1995
Kurt Ove Johansson (s)
Lars-Erik Lövdén (s)