Alkoholen ger upphov till avsevärda sociala,
samhällsekonomiska och medicinska problem. Man
uppskattar de svenskar som dricker så mycket alkohol att det
har en negativ inverkan på deras hälsa, familjeliv och arbete
till 300 000.
Det allvarligaste problemet är de barn som växer upp i
missbruksmiljöer och i stor utsträckning blir bestulna på sin
barndom. De bor mitt ibland oss men hur deras liv ter sig har
omgivningen ofta inte en aning om.
Olika undersökningar tyder på att 10% eller kanske till och
med 15% av barnen i Sverige föds i hem där en eller båda
föräldrarna har alkoholproblem.
Gravida missbrukare
Redan det ofödda barnet löper risk för bestående men av
moderns bruk och missbruk av alkohol. FAS är en
samlingsbenämning för de skador fostret kan få om modern
missbrukar alkohol under graviditeten. I FAS ingår bl.a. låg
födelsevikt, begåvningshandikapp, ansikts- och
skelettmissbildningar samt skador på synnerv och ögats
funktion.
Med tanke på de allvarliga skador som kan uppkomma är
det nödvändigt med en intensiv information i grundskola och
gymnasium och på mödravårdscentralen. Ett sådant arbete
har också bedrivits under många år. Varje år föds dock
fortfarande ett hundratal barn med grava och bestående
alkoholskador på grund av moderns missbruk. Den ökande
alkoholkonsumtionen bland unga kvinnor är ett riskmoment
i detta sammanhang, som kan innebära ett ökat antal skadade
barn. Graviditeten skapar ofta motivation att ta emot hjälp
och stöd till ett liv utan droger. Täta kontakter och ett starkt
stöd från mödravårdscentralens sida är ett måste för att nå
resultat.
Barn till alkoholmissbrukare
De anhörigas situation i en familj där någon missbrukar
alkohol har inte varit föremål för särskilt mycket forskning.
Detta gäller inte minst hur barn påverkas av vuxnas
missbruk. Vi börjar dock få en viss uppfattning om hur de
har det genom deras försorg som har kontakt med barnen på
barnavårdscentraler, i barnomsorg, skola och sjukvård. En
del undersökningar har också gjorts under årens lopp.
De barn som tas om hand för samhällsvård kommer ofta
från hem med missbruksproblem. De flesta bor emellertid
kvar i sina hem och far illa i det tysta på grund av föräldrarnas
missbruk.
Dessa barn är som de flesta andra barn oerhört solidariska
med sina föräldrar. De drar sig ofta för att berätta om sin
svåra situation både därför att de vill skydda sina föräldrar
och därför att de tror sig ensamma om att ha föräldrar som
missbrukar och därför känner skam. Delvis därför kan det ta
lång tid innan deras behov av hjälp upptäcks.
Konsekvenser av föräldrarnas missbruk
Barn till missbrukare tar ofta ett ansvar som är långt större
än det som är normalt för deras ålder. Som exempel kan
nämnas en flicka som trots att fadern flyttat från familjen
sökte upp honom varje helg för att vara honom till hjälp när
han söp från torsdag till söndag. Den otrygga miljön, som
ofta präglas av bråk och misshandel, kan leda till svåra
störningar i barnets utveckling. Psykosomatiska problem,
skolproblem, svårigheter med kompisar är vanliga hos dessa
barn.
Alkoholkommissionens betänkande SOU 1994:29
En av Alkoholkommissionens uppgifter var att genomföra
en analys av alkoholmissbrukets familjesociala
konsekvenser. Deras analys visar på ett brett skadepanorama
för barnens del, med konsekvenser långt upp i vuxen ålder.
De redogör för ett flertal olika undersökningar av barn från
hem med missbruksproblem.
Nylanders undersökning av alkoholistbarnen på 1950-talet
kom till liknande resultat som en pågående undersökning av
barns utveckling från graviditetsstarten. Redan under
småbarnsåren visar de tecken på en sämre allmän utveckling
än andra barn. Dödligheten under de första levnadsåren är
också högre hos barn till missbrukare. De visar fler
psykopatologiska symptom och pojkar från hem med
missbruksproblem visar tecken på tidig aggressivitet.
Undersökningar som följt missbrukares barn ända upp i
vuxenlivet tyder på att de kan utvecklas både positivt och
negativt även om deras upplevelser i barndomen varit
likartade. Det verkar som om pojkar i allmänhet har större
anpassningssvårigheter men det kan bero på att flickors
problem underskattats eller att de inte upplevs lika störande
av omgivningen.
Risken för att själv hamna i missbruk är betydligt högre
hos barn till missbrukare.
Insatser för barn till alkoholmissbrukare
Eftersom alkohol och de problem som hänger samman
med missbruk varit så tabubelagda, har omgivningen ofta
inte velat lägga sig i även om man ibland anat problemen.
Särskilt för barnen har detta ofta varit katastrofalt. Inte minst
för deras skull är det angeläget att om möjligt deras förälder
kan få hjälp att komma ur sitt missbruk. Om en förbättring
inträder får det positiva konsekvenser för barnets utveckling.
Stöd och hjälp av olika slag har också visat sig ha en
positiv inverkan på barnets utvecklingsmöjligheter. Bara att
någon visar förståelse och lyssnar på barnet och får det att
dela med sig av sina bekymmer ger resultat.
Till en början har stöd och hjälp getts på en individuell
basis. Från 1989 har grupper tagit form som ett alternativ.
Syftet med gruppverksamheten är att ge barnet möjlighet att
bearbeta sina känslor och förstå beteenden som är en följd
av föräldrarnas alkoholmissbruk. Det är väsentligt att dessa
stödinsatser utvecklas och når allt fler av barnen från hem
där alkohol missbrukas.
Ett tiotal grupper är igång. Några drivs av kommuner,
ibland i samverkan med ideella föreningar och en del av
stadsmission och diakoniverksamhet.
Den rehabiliteringsverksamhet som LP-stiftelsen har
bedrivit under många år, har alltmer inriktats på att hjälpa
hela familjer och på så sätt har också barnens situation
radikalt förbättrats.
Insatser riktade till dem som har kontakt med barnen
De som möter barnen till missbrukare behöver utbildning
och fortbildning för att kunna känna igen dessa barn men
också för att kunna komma dem till hjälp. Sådana insatser
behövs för alla kategorier som har med barn och föräldrar att
göra som barnmorskor, sjuksköterskor, läkare, förskollärare,
lärare och fritidspersonal. Det finns stora brister i
grundutbildningen för dessa yrkesgrupper när det gäller
alkohol och alkoholmissbruk. Personalutveckling när det
gäller förmågan att samverka olika yrkesgrupper emellan är
en annan viktig faktor.
Även om en del verksamhet av det här slaget har börjat
komma igång, återstår mycket att göra för att dessa utsatta
barns situation skall förbättras. Vi får inte lämna någon möda
ospard för att ge dessa barn en möjlighet att vara barn och
ett hopp om en god framtid.
Förebyggande verksamhet
Ett viktigt led för att skapa bättre uppväxtvillkor är den
förebyggande verksamhet som bl.a. bedrivs av
nykterhetsrörelsen och DKSN. Betydelsen av skolans
förebyggande verksamhet kan inte överskattas. Den har
också många inslag från olika ideella rörelser. Det är viktigt
att socialstyrelsen och folkhälsoinstitutet såväl som
kommunerna samverkar med de enskilda organisationerna i
denna viktiga uppgift.
Riktade statsbidrag
Det är väsentligt att de riktade statsbidragen till ungdoms-
och missbrukarvården också fortsättningsvis finns kvar.
Dessa bör kunna användas för att kunna säkra den viktiga
gruppverksamhet som kommit igång i en del kommuner och
för att se till att goda idéer för att hjälpa barn till föräldrar
som missbrukar alkohol sprids.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att insatserna för det förebyggande arbetet bör intensifieras
på alla nivåer i samhället,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att grundutbildningen av alla yrkeskategorier som har med
barn att göra bör ge grundläggande kunskaper om såväl
alkohol och missbruk som om barn,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att det även fortsättningsvis bör finnas riktade statsbidrag till
ungdoms- och missbruksvården,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att gruppverksamhet som ger stöd och hjälp till barn till
missbrukare bör kunna utgöra ett kriterium för sådant riktat
statsbidrag.
Stockholm den 25 januari 1995
Ingrid Näslund (kds)
Roland Larsson (c)
Erling Bager (fp)
Marianne Samuelsson (mp)