Inledning
Ett av de främsta målen för den statliga kulturpolitiken har de senaste decennierna varit regional utjämning. Ett nät av regionala institutioner har byggt upp och detta kan ses som en av de mest lyckade satsningarna.
I debatten om fördelningen av det statliga kulturstödet jämförs ofta de tre storstadsområdena. I den debatten måste också betonas den viktiga roll de medelstora residensstäderna spelar för kulturlivets utveckling.
Om man analyserar utfallet av det statliga stödet till kulturen under 1991/92 och jämför regionerna med storstadsområdena finner man följande fördelning: (Regionerna utanför storstadsområdena har tilldelats jämförelsetal 100.)
Stockholm 628 Göteborg 128 Malmö 104 Övriga 100
När det gäller den framtida utvecklingen av kulturlivet måste nya konkreta kulturpolitiska åtgärder växa fram för att skapa kraftcentra för kulturen. I det följande presenteras ett område inom kulturlivet i Örebro där stor kompetens utvecklats. Det har växt fram ur det lokala kulturlivet men har en stor utvecklingspotential och kan utvecklas till ett nationellt centrum av värde för kulturutvecklingen i hela landet -- och i framtiden till ett internationellt centrum.
Kultur -- kommunikation -- handikapp
Örebro är i dag ett centrum för hörselskadade och döva i Sverige. Birgittaskolan är en statlig specialskola; en tvåspråkig skola med svenska och teckenspråk som grund. Skolan har utvecklats till ett kunskapscentrum inom området och arbetar mycket med kunskapsutveckling och kurser för personal och föräldrar. Örebro är också huvudman för de riksrekryterande gymnasiala utbildningarna för döva, RGD- RGH. Verksamheten är lokalintegrerad i stadens gymnasieskolor och erbjuder yrkesinriktad och teoretisk utbildning.
De utbildningar för döva och hörselskadade barn, som finns i Örebro, har lockat många familjer med barn som drabbats av detta handikapp att flytta till kommunen. En följd av detta har blivit att kommunala daghem och fritidshem, med personal för döva och hörselskadade barn, växt fram.
SIH Läromedel i Örebro producerar och utvecklar läromedel för döva, bl.a. har man inspelningsstudio för video.
En tolkcentral finns i staden med en omfattande verksamhet. Man förmedlar tolktjänster för dövblinda och vuxendöva dygnet runt.
Synskadade erbjuds att bevista länsteaterns föreställningar som tolkas. Via synskadades förening beställer de synskadade vilka pjäser de vill se och tolken ser pjäsen ett par gånger innan tolkningen sker. Cirka en timme före föreställningen samlas de blinda för genomgång; de får höra skådespelarnas röster, känna på kläder, peruk etc och scenbilden beskrivs.
Hörselslinga finns i teaterlokalen, vilket ger de hörselskadade möjlighet att ta del av alla föreställningar, såväl länsteatern som de som arrangeras av Örebro Teaterförening. Länsteatern har tidigare erbjudit de döva teckentolkade föreställningar men ger nu skuggtolkad teater. Vid skuggtolkad teater regisseras såväl skådespelare som tolkar och manus översätts till teckenspråk.
Audiologiska kliniken vid Regionsjukhuset arbetar med akustiska kommunikationsfrågor, både direkt med hörselhandikappde och utåt i samhället (akustik, hörselslingor etc.). Här finns en bred audiologisk kompetens.
Ekeskolan är Sveriges enda specialskola för synskadade och resurscentrum för synskadade med tilläggshandikapp. Man arbetar med barn från hela landet och bedriver forsknings- och utvecklingsarbete, kursverksamhet, material- och läromedelsproduktion.
Vid sidan av specialskolor och resurscentrum för döva och hörselskadade finns resurscentra för andra handikappgrupper.
Österängsskolan är en yrkesskola för psykiskt utvecklingsstörda ungdomar. Här undervisas också döva och utvecklingsstörda elever från hela Sverige och svensktalande Finland.
Adolfsbergsskolan är en regional skola för elever med rörelsehinder. Ett kunskapscentrum har utvecklats tillsammans med Halltorps barn- och ungdomsrehabilitering, som arbetar med barn och ungdom som drabbats av utvecklingsstörning, autism och andra funktionsnedsättningar. Här har en särskild kompetens byggts upp inom alternativ kommunikation och autism.
Vid Vårdhögskolan bedrivs utbildning med en bred omvårdnads- och rehabiliteringsinriktning för människor med olika funktionsnedsättningar. Här finns lärare med kunskap om tekniska hjälpmedel och alternativa kommunikationssätt.
SPRIDA är ett regionalt centrum för datorbaserade hjälpmedel för handikappade. Man genomför utprovningar, anordnar kurser samt följer och initierar utveckling inom området.
Datateket är en verksamhet som syftar till att initiera användningen av och sprida kunskap om datorernas möjligheter för barn och ungdomar med speciella behov.
Medicinsk teknik är en serviceförvaltning inom Örebro läns landsting, bestående av ett 30-tal ingenjörer. Dessa tekniker utvecklar utrustning till patienter med olika problem för att underlätta rehabiliteringen. Man arbetar inom områdena elektronik, datateknik, elektromekanik, gasteknik, optik samt röntgenteknik. Ovanstående sammanställning exemplifierar den mångfald av resurser och i många fall unika kompetens, som finns i Örebro när det gäller kommunikationshandikapp. Med denna kompetens som utgångspunkt skulle ett nationellt centrum kunna inrättas med syfte att utveckla metoder, läromedel, nya medier och kunskap för att underlätta mötet mellan handikappade och olika kulturaktiviteter.
Nationellt centrum
Alla människor har -- oavsett ålder, kön, psykiska eller fysiska handikapp -- rätt till kulturupplevelser av olika slag. Den tekniska utvecklingen erbjuder oss i dag en mängd uppfinningar som kan användas för att eliminera flera av de svårigheter handikappade har att ta del av kulturverksamhet. Denna teknik är dock ej alltid specialutformad till de handikappades behov och ej heller kommersiellt intressant för företag att utveckla. Ett nationellt centrum för kommunikationshandikappade skulle ha till syfte att dels utveckla nya medier anpassade till olika handikappgruppers behov, dels att utveckla metoder -- apparater för handikappade för att lättare ta del av det utbud som finns i dag.
Ett sådant centrum skulle kunna indelas i olika avdelningar med olika arbetsuppgifter.
Utvecklingsavdelning
I dag finns olika medier utvecklade, som anpassats till funktionshämmade av olika slag; talböcker, videogram för döva, LL-böcker, uppslagsverk på CD-ROM med punktdisplay för synskadade etc. På en utvecklingsavdelning skulle dessa medier vidareutvecklas och nya skapas i samverkan mellan tekniker, handikappade, författare, musiker, skådespelare och konstnärer. Man skulle kunna testa olika tekniker och metoder och utveckla nya produkter. Det finns i dag en alltför smal utgivning av t.ex. videokassetter för döva och detta medium skulle kunna utvecklas avsevärt vad gäller konstnärlig gestaltning. Fler medier behöver göras tillgängliga med hjälp av talsyntes. Tidningar, tidskrifter och böcker, som i dag ges ut i form av uppläsningar, kan överföras till annan teknisk form och konstnärligt utvecklas med hjälp av musikinslag och andra effekter till en ny och självständig kulturprodukt. En sådan avdelning skulle kunna ge arbetstillfällen för handikappade av olika slag och bli en mötesplats mellan kulturutövare och handikappade.
Utbildningsavdelning
Vårdpersonal samt anhöriga är i dag ej alltid medvetna om de hjälpmedel som utvecklats. I många fall behöver också vårdpersonalens attityder bearbetas när det gäller de handikappades behov av kunskap och kultur.
Utbildningen skulle också rikta sig till kulturarbetare, kulturinstitutioner och olika arrangörer av kulturaktiviteter för att göra dessa medvetna om den utveckling, som sker inom området och initiera nya metoder och verksamhetsformer.
Avslutning
Den samlade kompetensen inom området kommunikationshandikapp i Örebro bygger på samverkan, närhet och kunskapsförmedling över yrkes- och organisationsgränser, tvärfackligt och tvärvetenskapligt mellan brukare, praktiker och forskare, som på olika sätt är berörda av arbetet kring handikapp. Den framtida utvecklingspotentialen är betydande. Med rätt lokalt och centralt stöd kan ett nationellt centrum utvecklas och i ett senare skede även ett internationellt centrum. Detta bör riksdagen ge regeringen till känna.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ett nationellt centrum för kunskap om kommunikationshandikapp.
Stockholm den 25 januari 1995 Rose-Marie Frebran (kds)