Samhället förändras och omformas i en allt snabbare takt.
Nya tekniska verktyg föds, nya metoder att använda både
gamla och nya verktyg utvecklas.
Samma sak gäller naturligtvis också välfärden.
Välfärdsmodellen är en del i samhället och påverkas av
omvärldsförändringarna. De senaste åren har behovet av
forskning och utveckling inom de tekniska delarna av
samhället betonats. Det är en viktig fråga för samhället,
eftersom forskning oftast inte är omedelbart lönsam i
företagsekonomiska termer. Men ett komplett samhälle
klarar inte att bara den tekniska delen utvecklas. Även
välfärden måste få näring att utvecklas.
Det kan ske på flera sätt. Dels genom nationell forsknings-
och utvecklingsverksamhet. Så görs också. Dels genom
internationellt utbyte av information och forskningsresultat.
Det sker i viss omfattning, men bör öka.
De svenska välfärdssystemen har byggts upp under ett
antal år. Med åren har de blivit allt komplexare, och svårare
att styra effektivt. Behovet av kunskap om hur välfärden
fungerar på mikronivå är stort, för att rätt åtgärder ska vidtas.
Redan under hösten har socialdepartementet inlett ett
omfattande arbete för att utveckla välfärden och
välfärdssystemen. Det är väsentligt att det arbetet sker i nära
kontakt med den forskning och utveckling som äger rum i
Sverige, liksom att det sker i nära kontakt med forskning om
välfärden i andra länder.
Vid Centrum för Välfärdsforskning, i Eskilstuna, sker
sedan flera år ett intressant forsknings- och
utvecklingsarbete. Man arbetar inom programområdena:
Jämförande studierÄldres vardagslivUtvärdering
Delaktighet och mobiliseringBarns och ungdomars
välfärdNya kunskapsbehov och välfärdssamhällets
förändring
Inom samtliga dessa områden finns projekt som syftar till
kunskapsutveckling och kunskapsuppbyggnad. I ett projekt,
under programområdet jämförande studier, studeras
sambanden mellan grundläggande värderingar,
välfärdstänkande och utveckling av institutioner, system och
yrken för välfärden i Japan, USA och de nordiska länderna.
I ett annat, under programområdet äldres vardagsliv, studeras
huruvida det lokala välfärdssamhället svarar mot
krav/önskemål från den äldre befolkningen.
Verksamheten vid Centrum för Välfärdsforskning har
utvecklats mycket positivt, och länsstyrelserna i
Södermanland och Västmanland har tillsammans med några
intresserade kommuner och landstinget i Sörmland tagit
initiativ till att bilda ''Internationellt Centrum för
Välfärdsforskning'' (ICVF). Förslag till organisation och
innehåll för ICVF har utarbetats av vetenskapsmän och
praktiker från Åbo, Tromsö, Köpenhamn, Göteborg,
Norberg och Eskilstuna. Parallellt med att förslaget har
utarbetats har också den vetenskapliga bärigheten av centret
prövats vid konferenser och seminarier, tillsammans med
vetenskapsmän även från Japan, olika länder i Europa samt
Nordamerika.
Centret föreslås bli en mötesplats mellan forskare,
politiker, ledare inom offentlig och privat sektor samt
fackliga och andra organisationer. Genom dialog och kritisk
prövning, i ett tvärvetenskapligt och tvärsektoriellt
perspektiv, ska centret söka bidra till kunskapsuppbyggnad
samt kunskaps- och verksamhetsutveckling om välfärd.
Detta ska ske i framför allt ett lokalt och regionalt perspektiv
på en internationell arena -- en internationell mötesplats.
I mars genomförs ett socialt toppmöte i Köpenhamn i FNs
regi. Inför det anordnar Socialdepartementet tillsammans
med arbetsgruppen för bildande av internationellt Centrum
för Välfärdsforskning, Eskilstuna, ett förberedande
seminarium. Det är ett bra initiativ.
Det är uppenbart att även välfärden behöver forskning och
utveckling, om vi vill behålla grunderna i det svenska
systemet. För att bäst lyckas med det svåra
förändringsarbetet behövs även internationella erfarenheter
och kunskaper. I regeringens arbete bör de lokala och
regionala institutioner som finns inom området användas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utveckling av välfärdsfrågor.
Stockholm den 25 januari 1995
Anita Persson (s)
Michael Hagberg (s)
Laila Bjurling (s)
Elisebeht Markström (s)
Lars G Linder (s)