Alkoholbruket har en tusenårig tradition och återfinns i de
flesta samhällen. I vårt samhälle upplevs alkohol av många
människor positivt och som en viktig del av vår matkultur.
Men det går inte att blunda för alkoholens skadeverkningar.
Alkoholen är vår tids största sociala och medicinska
problem. Sett utifrån ett internationellt perspektiv är den
svenska alkoholkonsumtionen relativt måttlig, men trots det
skapar den mycket stora problem för samhället. En halv
miljon innevånare konsumerar alkohol i sådan utsträckning
att det är direkt skadligt för den enskilde. Ca 10 procent av
alla barn i Sverige har föräldrar som dricker för mycket.
Alkoholen är den främsta orsaken till många sjukdomar,
olyckor, brottslighet och för tidig död. De sociala skador som
alkoholen ger är omfattande. Barn- och kvinnomisshandel
för med sig lidanden vars omfattning är mycket svåra att
uppskatta.
Vänsterpartiet har ställt sig bakom
Världshälsoorganisationens (WHO:s) Europamål, att fram
till år 2000 sänka alkoholkonsumtionen i Sverige med 25
procent. I dag finns inga trender eller prognoser som tyder
på att detta mål kommer att uppnås.
Alkoholen och EU
Stora kapitalintressen styr i allt större utsträckning vårt
drickande. Det gäller inte enbart tillverkning och
distribution, utan också våra värderingar och våra
dryckesmönster. Alkoholindustrin är en mångmiljardindustri
med mycket stora vinster. Trots att den lever på mångas
olycka så har den fri etableringsrätt, inte minst inom EU.
10 procent av den odlade arealen i EU-länderna är
vinodlingar. Länder med bara 8 % av världens befolkning
står för 60 % av världens vinproduktion. Av ölet tillverkas
20 % inom EU och av sprittillverkningen svarar unionen för
35 % av världsproduktionen.
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen kommer att
leda till att vi får en annorlunda prisbild. Det är inte uteslutet
att alkoholpriserna ganska snabbt kommer att sänkas med en
tredjedel. En sänkning av priset leder ofelbart till ökad
tillgänglighet, inte minst för den yngre generationen.
Vårt medlemskap i unionen försvårar möjligheten att
använda skattehöjningar på alkoholen. Något formellt tvång
att sänka dessa skatter finns inte, men eftersom gränshandeln
är fri kommer frågan ändå att väckas eftersom resenärerna
kommer att köpa sin sprit utomlands.
Det finns en stor enighet och medvetenhet om alkoholens
risker för folkhälsan. Det innebär att de restriktioner vi har
är allmänt accepterade. Vårt inträde i EU utgör nu ett hot mot
detta vilket kan leda till synnerligen allvarliga hälsoproblem.
Därför är det hög tid att utveckla en plan för hur vi ska möta
de ökande alkoholproblemen.
Sverige måste utnyttja sitt medlemskap i Europeiska
unionen till att mer kraftfullt agera för och mer bestämt
villkora vår alkoholpolitiska inriktning.
Regeringsförhandlarna lyckades sälja ut tillverknings- och
distributionsmonopolen till marknaden, varifrån den i
Sverige avfördes 1855. När den nu saboterat
förutsättningarna gäller det att få ett tidsutrymme för en
avtrappning eller förnyelse av alkoholpolitiken, ett arbete
som kan ta flera generationer. Hittillsvarande inställning har
varit alltför passiv, undfallande och överslätande.
Den nyligen inrättade Alkoholinspektionen står inför en
svår uppgift, att upprätta en plan eller strategi för hur Sverige
skall kunna hålla stånd mot EU-ländernas alkoholkulturella
mönster.
Folkhälsoinstitutet har huvudansvaret för att det
förebyggande arbetet sprids över landet vad gäller
information, kunskapsförmedling och opinionsbildning.
Detta är tänkt att få ökad betydelse när nu andra instrument
för alkoholpolitiken försvinner. Vänsterpartiet anser därför,
att Institutet skall få de pengar som de anser sig behöva för
att klara detta för folkhälsan så viktiga arbete.
Alkoholbruket
Alkoholen är en bidragande orsak till en rad
sjukdomstillstånd och medför en stor belastning på
sjukvården. I var tredje säng på akutsjukhusen ligger någon
vars sjukdom eller olycka kan relateras till alkoholen.
Alkoholbruket försvårar också behandlingen av en del
sjukdomar bland annat för att vissa läkemedel inte kan tas i
samband med alkohol.
Samhällets kostnader för produktionsbortfall,
sjukvårdskostnader, död, trafikolyckor och andra
vårdkostnader, beräknas till 100 miljarder kronor per år!
40 % av alla förtidspensionerade har alkoholproblem, eller
är det så att missbrukare diskret stöts ut till
förtidspensionering?
Men det är inte bara medicinska skador som alkoholen ger,
alkoholmissbrukets sociala skadeverkningar är omfattande.
Barn- och kvinnomisshandeln för med sig lidanden som inte
går att mäta i pengar. Det finns även klara samband mellan
andra våldsbrott och alkohol. Hälften av alla kriminella är
alkoholister.
De fysiska, psykiska och sociala skadorna beror i första
hand på hur mycket och under hur lång tid man dricker. Men
det är fel att tro att man måste vara beroende av alkohol för
att drabbas av dess skadeverkningar. Ca 10 % av Sveriges
befolkning har alkoholproblem, varav minst en tredjedel är
långt inne i missbruk.
Inställningen till alkohol i det svenska samhället är
ambivalent. Uttalanden, attityder och regler som tar avstånd
från alkohol förekommer sida vid sida med attityder och
förhållanden som idealiserar alkoholbruk och berusning.
Den ökade internationaliseringen har också medfört att det
tidigare svenska alkoholmönstret har kompletterats med
traditioner från andra kulturer. Detta har inneburit att särskilt
högkonsumenterna lagt sig till med ytterligare vanor, som
dagligt vindrickande, nya drinkritualer och regelbundna
pubbesök. I ett längre perspektiv har utvecklingen gått från
användande av alkohol i rituella religiösa sammanhang, via
alkoholdrickande vid särskilt festliga tillfällen, till ett
allmänt veckoslutsdrickande.
Tillståndsgivning
I den nyligen antagna alkohollagen föreskrivs, att landets
kommuner skall överta länsstyrelsernas hantering av
serveringstillstånd till restaurangerna och tillsynen över att
lagen efterlevs. Vänsterpartiet anser att det är att lägga
ytterligare bördor på de redan nu hårt pressade
kommunerna -- särskilt utsatta är socialförvaltningarna.
Flertalet av landets kommuner försöker nu på alla sätt att
minska sina kostnader genom att minska sin personalstyrka.
Den sociala sidan utgör inget undantag.
Kommunerna bereds nu möjlighet att ta ut avgifter för dels
arbetet med ansökan om serveringstillstånd, dels
tillsynsarbetet. Vänsterpartiet har svårt att tro att man genom
avgiftsbeläggning av tillstånden skall kunna få in medel, som
täcker de reella kostnaderna.
Grunderna för avgiftsuttaget bestäms av
kommunfullmäktige, men vi antar att avgiften inte kan vara
högre än krogarna har råd att betala. Om man kalkylerar med
en avgift på 5 000 kronor i en kommun som har 20 krogar,
så kan man lätt se att detta inte räcker till att inrätta en tillsyn
värd namnet. Själva arbetet med tillståndsgivningen kan
säkert gå enligt självkostnadsprincipen men knappast
tillsynen. Vår slutsats blir att kommunerna kommer att få
ökade kostnader.
Kommunerna har tillräckliga problem med alla uppgifter
som statsmakterna nu lägger ut på dem: äldrevård,
primärsjukvård, miljövård, psykiatrisk vård, skolansvar,
riksfärdtjänst etc. Bland alla dessa nya uppgifter är det svårt
att tro att alkoholpolitiken prioriteras. Den har länge varit
eftersatt och när nu även länsstyrelserna frigörs från
huvudansvaret för tillsynen av krogarna är det fara värt att
det inte blir någon tillsyn alls.
Ett annat problem är kompetensen. Det är bara i de riktigt
stora kommunerna som det i dag finns en kompetens på detta
område. Uppgiften att på rätt sätt sköta tillsynen av
restauranger är mycket grannlaga. Alkoholhandläggare
möter många gånger en hård värld. Det behövs utbildning,
erfarenhet och en social kompetens för att klara den
uppgiften. Den finns i dag inte i kommunerna.
Kommunernas vetorätt
Vänsterpartiet anser att den kommunala vetorätten bör
återinföras tills eventuellt EU-domstolen tvingar oss att
avskaffa den. Vetorätten bör kunna försvaras, på samma sätt
som försvaret av Systembolagens bevarande, d.v.s. med
hänvisning till folkhälsan och av hävd. Kommunerna bör i
stället i större utsträckning uppmuntras att använda sig av sin
vetorätt och göra detta till ett vasst alkoholpolitiskt
instrument.
Med beslutet om friare försäljning av öl klass II och genom
att nu också tillåta minibarer, kommer tillgängligheten på
alkohol att öka i samhället. Den ökade exponeringen
underlättar tillgängligheten och därmed sannolikt också
ökad konsumtion. Därmed kan de alkoholrelaterade
skadorna öka i omfattning. Två beslut som inte är förenliga
med WHO:s mål.
Införandet av reglerna kring minibarer medför byråkratiskt
krångel och belastar hotellägarna. Vänsterpartiet menar att
den som vill ha alkohol på hotellrummet kan bekväma sig
med att gå ner till receptionen. Ett sådant förhållningssätt är
också en solidaritetshandling mot dem som har
alkoholproblem.
De friare försäljningsreglerna för öl klass II främjar inte
nykterheten. Vänsterpartiet ser åtgärderna som ett led i att
rättsligt avalkoholisera folkölet. Efter tre, fyra folköl har man
fått i sig en ansenlig mängd alkohol. Vi anser därför, att de
regler som gällde före årsskiftet 94/95 för försäljning av öl
klass II, skall återinföras.
Kvinnoforum
I direktiven till den alkoholpolitiska kommissionen ingick
att göra en översyn av vården av alkoholmissbrukare och
därvid särskilt uppmärksamma de kvinnliga missbrukarnas
vårdbehov.
Kvinnoforum arbetar med de mest utsatta kvinnorna och
deras barn. De arbetar i nätverksform, exempelvis med
stödgrupper. I varje grupp finns kvinnor med svåra
missbruksproblem. De bedriver också kontaktverksamhet.
Den verksamheten omfattar ca 500 samtal varje vecka.
Vänsterpartiet anser att Kvinnoforum beviljas anslag över
budget med 5 miljoner kronor, under anslag E. Socialt
behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik.
Låg konsumtion -- färre problem
Det råder stor enighet bland forskare om sambandet mellan
ökad totalkonsumtion och ökade skadeverkningar. Hög
totalkonsumtion innebär fler högkonsumenter och fler
alkoholskadade. Detta kan bara resultera i en slutsats, den
totala konsumtionen måste reduceras!
Övertygande forskningsresultat ger också vid handen att
en ökning av genomsnittskonsumtionen av alkohol medför
en ökning av andelen storkonsumenter. Den internationella
alkoholforskningen har klargjort ett sådant samband.
Mot bakgrund av detta kan inköpsregistrering ha en viss
hämmande effekt och på så sätt även påverka och förändra
konsumtionsmönstret.
Vänsterpartiet vill inte ha tillbaka de problem som fanns i
mitten av 1970-talet. Men om årskonsumtionen för personer
över 15 år närmar sig 7 liter 100-procentig alkohol, är vi
öppna för någon form av inköpsregistrering.
Insatser
Med den komplexitet som problemet har måste också
åtgärderna vara många. När det gäller drogpolitiken finns det
i huvudsak två stridande filosofier. Om man anser att
drogproblematiken är symtom på sociala eller psykiska
faktorer riktar man åtgärderna mot att undanröja samhällets
eller individens problem. Anser man däremot att det är själva
drogen, alkoholen, som förorsakar problemen så riktar man
åtgärderna mot konsumtionen. Detta är en förenklad bild av
två ytterligheter och i likhet med andra teoretiska modeller
fungerar de inte särskilt bra i verkligheten.
Vänsterpartiet har en mer pragmatisk inställning till
problemet. Vi tror att grunden för att motverka
alkoholskadorna är en allmän välfärdspolitik, att kvinnor och
män lever på lika villkor, att alla tillförsäkras rätten till
arbete, bostad och bra livsmiljö och med en socialpolitik som
ger människor goda levnadsförhållanden. Därtill behövs ett
helt batteri med varierande insatser för vård och stöd till den
som är alkoholberoende. Enbart reglering och lagar eller
enbart förebyggande arbete är var för sig inte tillräckligt. Det
är lämpliga kombinationer som kan ge resultat.
Information
Vänsterpartiet vill att informationsinsatser skall göras
kontinuerligt för att upplysa om alkoholens skadeverkningar.
Ingen ska vara ovetande om skadeverkningarna. Vi vill
prioritera breda informationsinsatser på områden/situationer
som trafiken, till lands och sjöss, arbetslivet,
alkoholkonsumtion under graviditet och i tonåren.
Folkhälsoinstitutet
Som central myndighet på alkoholområdet har numera
Alkoholinspektionen det övergripande myndighetsansvaret.
Folkhälsoinstitutet ska vara ett slags verkställande utskott.
Det är då märkligt att det epidemiologiska center som ska
studera sjukdomarnas utbredning inte ingår i institutet. Inte
heller ska folkhälsorapporterna skrivas av
Folkhälsoinstitutet. Vi tror att något misstag begåtts och
anser att dessa båda funktioner skall handhas av institutet.
Folkhälsoinstitutet har ett samlat ansvar för all information
om alkohol. Systembolaget har sedan institutet tillkom fått
en annan roll och pengar för information har ''förts'' över till
Folkhälsoinstitutet. Vänsterpartiet anser att Systembolaget
har ett stort ansvar för alkoholinformationen. Genom sin
monopolställning har Systembolaget närkontakt med alla
sina kunder och det ger en unik möjlighet att föra ut
information. Detta hindrar inte ett samarbete med
Folkhälsoinstitutet. Vänsterpartiet föreslår att
Systembolaget får i uppgift att använda en viss fastställd
procentsats av sin vinst till alkoholinformation.
Undervisning
Arbetet med opinionsbildning och information ser för
närvarande ut att ha stagnerat. Skolorna har inte längre hög
prioritet på Alkohol-, Narkotika- och Tobaksområdet (ANT).
I mitten av 1970-talet hade skolorna en livaktig ANT-
verksamhet. Effekter som man kunde se resultatet av i slutet
av 1970- och början av 1980-talet, med en minskning av
alkoholkonsumtionen och även alkoholbetingade sjukdomar.
Vänsterpartiet anser att Skolverket måste intensifiera
skolornas ANT-verksamhet.
Alkoholinformation finns inte som en naturlig eller
obligatorisk del i den högre utbildningen. Den borde vara
obligatorisk, åtminstone vad gäller det direkta sambandet
med vård och behandling. Självklart ska den vara
obligatorisk i utbildningen av läkare och annan
sjukvårdspersonal.
Vänsterpartiet anser att regeringen ska uppdra åt Verket för
högskoleservice att föreslå ett obligatorium i sjukvårdens
undervisningslinjer vad gäller alkoholfrågor kontra
folkhälsan.
Företagshälsovården
Företagshälsovården har stora möjligheter att tidigt nå
människor med begynnande alkoholproblem. Ett
landsomfattande projekt borde initieras för att nå de 10
procent högkonsumenter som står för hälften av landets
totala alkoholkonsumtion. Vänsterpartiet ser positivt på att
företagshälsovården ges ekonomiska möjligheter att
prioritera den förebyggande, uppsökande och behandlande
verksamheten för att få ner alkoholkonsumtionen i linje med
WHO:s målsättning.
En förutsättning för att företagshälsovården skall kunna
arbeta med den känsliga alkoholfrågan är att den får en friare
ställning visavi företaget. Landstingen respektive de
landstingsfria kommunerna bör överta huvudmannaskapet
för företagshälsorna.
På senare tid har fler och fler avtal om nedläggningar av
Företagshälsovården gjorts och allt färre anställda får del av
förebyggande hälsovård. Med en lag om obligatorisk
företagshälsovård skulle flertalet förvärvsarbetande ha
tillgång till sådan hälsovård på sin arbetsplats. Genom
lagstiftning skulle det bli möjligt att nå de 10 procent av
befolkningen som svarar för hälften av den totala
alkoholkonsumtionen. Förutom att stora
samhällsekonomiska vinster skulle uppnås kan man även
lättare nå WHO:s mål. Vänsterpartiet vill att samhället
stimulerar företagshälsovården att prioritera arbetet med
alkoholproblematiken.
Trafiken
All trafik måste vara drogfri. Det gäller såväl trafik till
lands, i luften som till sjöss. I dag finns tekniken att hantera
en 0-promillegräns. Vänsterpartiet anser därför att en 0-
promillegräns bör införas på dessa områden.
Ungdomar
En annan ''zon'' som bör hållas alkoholfri är
ungdomsmiljöer. En tonårings kropp som växer och
utvecklas hämmas av alkohol som i värsta fall kan försena
puberteten. Nervbanorna påverkas negativt och samspelet i
hjärnan kan sättas ned. Detta sker även vid enstaka
berusningstillfällen. Hos tonåringar växer nervcellerna och
dricker man då alkohol regelbundet uppkommer störningar i
hjärnfunktionen. En tonårsfylla betyder givetvis inte
alkoholism, men ju tidigare debut desto större risk att fastna i
beroende. Detta hänger bl.a. samman med att tonåringar ofta
saknar det sociala skyddsnät som många vuxna har.
Utvecklandet av alkoholberoende är ofta en långdragen
process. Höjs den legala debutåldern resulterar detta i att
färre inom en åldersgrupp hinner utveckla ett
alkoholberoende. I Kanada och USA har man flera gånger
manipulerat med höjning och sänkning av inköps- och
serveringsåldrar och funnit ökning respektive minskning av
alkoholrelaterade problem.
Från mitten av 1980-talet ökade alkoholkonsumtionen
bland ungdomar från att under några år ha haft en
nedåtgående trend. Nu är det främst ölet som är inkörsport
till alkoholvanor i olika ungdomsgrupper.
Vänsterpartiet sätter denna utveckling i samband med bl.a.
förhållandena inom restaurangbranschen. Antalet
alkoholserveringsställen har under senare år ökat
rekordartat. Samtidigt har inriktningen i många fall
förskjutits från egentlig restaurangverksamhet till dryckes-
och nöjesverksamhet med inriktning på ungdom. En
konsekvens av utvecklingen har blivit att restaurangernas
andel av totalkonsumtionen alkohol ökat kraftigt.
Bryggerierna har bidragit till skeendet genom aktiv
marknadsföring och finansiellt engagemang i
restaurangbranschen. För ungdomar har utvecklingen varit
särskilt betänklig genom att det funnits för få alkoholfria
nöjesalternativ. Detta har i sin tur lett till att ungdomar fått
alkoholpräglade mönster för sitt umgängesliv.
Eftersom utvecklingen i restaurangbranschen i stor
utsträckning har skett i strid mot lagen drar Vänsterpartiet
slutsatsen att ett sätt att vända utvecklingen är att branschen
följer de lagar och förordningar som finns.
Den nyligen antagna alkohollagen medger nu generösare
regler för alkoholservering på nöjes- och idrottsplatser.
Vänsterpartiet anser att det är angeläget att samhället
markerar att alkohol och idrott inte hör ihop.
Med hänsyn till den utveckling som redan har ägt rum, är
emellertid uppgiften att åstadkomma en riktig tillämpning av
lagen svår att genomföra. Samordnade insatser av alla
berörda instanser på central, regional och kommunal nivå är
nödvändigt. Vidare måste åtgärder, som direkt rör lagens
tillämpning, kompletteras med åtgärder som har en vidare
syftning av den art som vi tidigare skisserat, men det behövs
också ett direkt stöd till alkoholfria ungdomsmiljöer.
Myndigheterna har inte kunnat hävda lagstiftningen på
detta område. Vänsterpartiet anser dock, att det enda sättet
att möta det sydeuropeiska dryckesmönstret, och att förlänga
ungdomars alkoholfria tid, är att samhället satsar på
alkoholfria nöjesställen av typen musikkafé, aktivitetshus
osv.
Symbiosen mellan bryggeriet och krogen
Vänsterpartiet hade helst sett att de regler som gällde före
1977 års alkoholbeslut, kunde återinföras, d.v.s. ett förbud
att idka partihandel med starköl och att all försäljning av
alkohol över 2,8 viktprocent skulle handhas av
Systembolaget. Tyvärr har vårt inträde i Europeiska unionen
omöjliggjort en sådan renodling av handeln med
alkoholhaltiga drycker.
Genom lagändringen fick bryggerierna rätt att sälja starköl
direkt till restaurangerna. Härigenom har bryggeriernas
marknadsföring underlättats. Det har t.ex. blivit lättare att
först lansera nya produkter i restaurangledet och därigenom
skapa efterfrågan i Systembutikerna.
Den nära kontakten mellan bryggeribranschen och
krögarna har också lett till att bryggerierna i större
utsträckning engagerat sig finansiellt i restaurangerna.
Bryggerierna har använt sig av speciella rabattsystem,
marknadsföringsbidrag, fördelaktiga lån och
borgensåtaganden. Detta ökade ekonomiska engagemang
står i strid med svensk alkoholpolitik.
Vår förhoppning om en fortsatt restriktiv partihandel står
därför till den nya myndigheten. Alkoholinspektionens
förutsättningar förefaller dock något oklara, eftersom den
särskilda marknadsföringslagen för spritdrycker enbart
vänder sig till konsumenterna. Med ett slopat monopol i
partihandeln kommer nya aktörer att försöka få sina
produkter kända. De kommer även att konkurrera om
marknadsandelar och försöka vidga sin marknad. Redan nu
finns exempel på hur nya företag försöker göra sig kända.
För en tid sedan hade Amfora Vinhus flera helsidesannonser
i morgontidningarna. I praktiken var detta förtäckta
vinannonser.
Andra exempel är bryggeriernas osunda marknadsföring.
Förr fanns i viss mån en självsanering genom avtal med
bryggerierna. Detta övergavs för att utländska företag och
företag utanför Bryggeriföreningen inte var lojala mot
avtalet.
Vi kommer att möta ökade marknadsföringsinsatser som
riktar sig till konsumenterna, men detta kan beivras med
hjälp av lagen om marknadsföring av alkoholdrycker. För
marknadsföring mellan aktörer i partihandlarledet finns dock
inte motsvarande regler. En översyn av reglerna har aviserats.
Vänsterpartiet anser att alkohollagens regler bör tillämpas
redan nu.
Alkoholinspektionen bör noga följa agerandet på
marknaden och ingripa för att stävja skadlig marknadsföring.
Vänsterpartiet föreslår att det skall finnas en skyldighet för
tillverkarna och partihandlarna att bedriva reklam och andra
marknadsföringsinsatser så att de inte står i strid med syftet
i bestämmelserna i 3 kap 4§
alkohollagen. Nämligen: ''Försäljning av drycker som
omfattas av denna lag skall skötas på ett sådant sätt, att
skador i möjligaste mån förhindras. Den som tar befattning
med försäljning av alkoholdrycker skall se till att ordning
och nykterhet råder på försäljningsstället.''
Avgift på tekniska alkoholprodukter
Dagspriset på teknisk alkohol varierar mellan 10 och 50
kronor litern, beroende på kvaliteten. Merparten av
försäljningen sker till det lägre priset. Med tanke på
användningsområdet, måste man anse detta som en relativt
billig råvara. Varje år tillverkas 31 miljoner liter. En viss
import sker också, men den är av mindre omfattning.
Vänsterpartiet anser att man inte kan blunda för problemet,
som tillgängligheten av tekniska alkoholprodukter utgör.
Enligt Socialstyrelsens uppfattning finns det i landet ca 4 000
kända missbrukare av dessa preparat.
Hos nämnda missbrukare finns en rädsla parad med skam.
Vetskapen om att man passerat ytterligare en gräns i sitt
missbruk försvårar möjligheterna till rehabilitering och
utslagningen blir i det närmaste definitiv.
Denna rädsla är också befogad. Det finns ett klart samband
mellan regelbundet missbruk av tekniska alkoholprodukter
och social utslagning, d.v.s. arbetslöshet, bostadslöshet, hög
vårdkonsumtion (ohälsa), ensamhet etc. Dessa missbrukare
är betydligt mer utslagna än missbrukare i gemen och har
också ofta allvarligare hjärnskador.
Vänsterpartiets inställning är att alkoholen, så långt det är
möjligt, skall ha ett pris som även täcker åtgärder mot dessa
skadeverkningar. Trots att teknisk sprit inte är avsedd att
drickas kan man inte bortse från realiteten.
Vänsterpartiet föreslår att Läkemedelsverket ges i uppdrag
att höja avgiften för tekniska alkoholprodukter med 2 kronor.
Inkomsterna ska användas till förebyggande verksamhet,
företrädesvis för unga människor, och till omvårdnad av
grava missbrukare.
Det är gruppen grava missbrukare som drabbas hårdast av
kommunala nedskärningar och omprioriteringar. Som ovan
nämnts ser Vänsterpartiet här en möjlighet att få resurser
motsvarande ca 72 miljoner kronor att omfördela till
kommunerna för förebyggande verksamhet samt till
omvårdnad av gruppen grava missbrukare.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att tillsynen av serveringstillstånden för alkohol bör återföras
till regional nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att tillståndsgivningen för
servering av alkohol bör återföras till regional nivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sanktionerna för brott mot
serveringsbestämmelserna även fortsättningsvis skall
handläggas på regional nivå,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om den kommunala vetorätten vid
etablering av serveringsställen för alkohol,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om regler för försäljning av öl klass
II,
6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att införa regler om minibarer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om anslag över budget med 5 miljoner
kronor till Kvinnoforum,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av inköpsregistrering vid
inköp av alkohol,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att Folkhälsoinstitutet skall ha
ansvar för utarbetandet av folkhälsorapporter,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Systembolagets ansvar för
information kring alkohol,
11. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i
uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet,
12. att riksdagen hos regeringen begär att Verket för
högskoleservice får i uppdrag att föreslå en obligatorisk
undervisning på universitetens sjukvårdslinjer om alkoholen
kontra folkhälsan,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bättre lagefterlevnad när det gäller
lagen om handel med drycker (LHD),
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om alkohol och idrott,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en satsning på
alkoholfria fritidsmiljöer i kommunerna,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som
förbjuder bryggerinäringen att idka partihandel med öl enligt
vad i motionen anförts om symbiosen mellan bryggeri- och
restaurangnäringen,
17. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till att
avgiftsbelägga tekniska alkoholprodukter enligt vad i
motionen anförts om 100 miljoner kronor till förebyggande
och vårdande insatser.
Stockholm den 24 januari 1995
Gudrun Schyman (v)
Björn Samuelson (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Stig Sandström (v)
Eva Zetterberg (v)