Inledning
Alkoholbruket har en tusenårig tradition och återfinns i de flesta samhällen. I vårt samhälle upplevs alkohol av många människor positivt och som en viktig del av vår matkultur. Men det går inte att blunda för alkoholens skadeverkningar.
Alkoholen är vår tids största sociala och medicinska problem. Sett utifrån ett internationellt perspektiv är den svenska alkoholkonsumtionen relativt måttlig, men trots det skapar den mycket stora problem för samhället. En halv miljon innevånare konsumerar alkohol i sådan utsträckning att det är direkt skadligt för den enskilde. Ca 10 procent av alla barn i Sverige har föräldrar som dricker för mycket. Alkoholen är den främsta orsaken till många sjukdomar, olyckor, brottslighet och för tidig död. De sociala skador som alkoholen ger är omfattande. Barn- och kvinnomisshandel för med sig lidanden vars omfattning är mycket svåra att uppskatta.
Vänsterpartiet har ställt sig bakom Världshälsoorganisationens (WHO:s) Europamål, att fram till år 2000 sänka alkoholkonsumtionen i Sverige med 25 procent. I dag finns inga trender eller prognoser som tyder på att detta mål kommer att uppnås.
Alkoholen och EU
Stora kapitalintressen styr i allt större utsträckning vårt drickande. Det gäller inte enbart tillverkning och distribution, utan också våra värderingar och våra dryckesmönster. Alkoholindustrin är en mångmiljardindustri med mycket stora vinster. Trots att den lever på mångas olycka så har den fri etableringsrätt, inte minst inom EU.
10 procent av den odlade arealen i EU-länderna är vinodlingar. Länder med bara 8 % av världens befolkning står för 60 % av världens vinproduktion. Av ölet tillverkas 20 % inom EU och av sprittillverkningen svarar unionen för 35 % av världsproduktionen.
Sveriges medlemskap i Europeiska unionen kommer att leda till att vi får en annorlunda prisbild. Det är inte uteslutet att alkoholpriserna ganska snabbt kommer att sänkas med en tredjedel. En sänkning av priset leder ofelbart till ökad tillgänglighet, inte minst för den yngre generationen.
Vårt medlemskap i unionen försvårar möjligheten att använda skattehöjningar på alkoholen. Något formellt tvång att sänka dessa skatter finns inte, men eftersom gränshandeln är fri kommer frågan ändå att väckas eftersom resenärerna kommer att köpa sin sprit utomlands.
Det finns en stor enighet och medvetenhet om alkoholens risker för folkhälsan. Det innebär att de restriktioner vi har är allmänt accepterade. Vårt inträde i EU utgör nu ett hot mot detta vilket kan leda till synnerligen allvarliga hälsoproblem. Därför är det hög tid att utveckla en plan för hur vi ska möta de ökande alkoholproblemen.
Sverige måste utnyttja sitt medlemskap i Europeiska unionen till att mer kraftfullt agera för och mer bestämt villkora vår alkoholpolitiska inriktning. Regeringsförhandlarna lyckades sälja ut tillverknings- och distributionsmonopolen till marknaden, varifrån den i Sverige avfördes 1855. När den nu saboterat förutsättningarna gäller det att få ett tidsutrymme för en avtrappning eller förnyelse av alkoholpolitiken, ett arbete som kan ta flera generationer. Hittillsvarande inställning har varit alltför passiv, undfallande och överslätande.
Den nyligen inrättade Alkoholinspektionen står inför en svår uppgift, att upprätta en plan eller strategi för hur Sverige skall kunna hålla stånd mot EU-ländernas alkoholkulturella mönster.
Folkhälsoinstitutet har huvudansvaret för att det förebyggande arbetet sprids över landet vad gäller information, kunskapsförmedling och opinionsbildning. Detta är tänkt att få ökad betydelse när nu andra instrument för alkoholpolitiken försvinner. Vänsterpartiet anser därför, att Institutet skall få de pengar som de anser sig behöva för att klara detta för folkhälsan så viktiga arbete.
Alkoholbruket
Alkoholen är en bidragande orsak till en rad sjukdomstillstånd och medför en stor belastning på sjukvården. I var tredje säng på akutsjukhusen ligger någon vars sjukdom eller olycka kan relateras till alkoholen.
Alkoholbruket försvårar också behandlingen av en del sjukdomar bland annat för att vissa läkemedel inte kan tas i samband med alkohol.
Samhällets kostnader för produktionsbortfall, sjukvårdskostnader, död, trafikolyckor och andra vårdkostnader, beräknas till 100 miljarder kronor per år! 40 % av alla förtidspensionerade har alkoholproblem, eller är det så att missbrukare diskret stöts ut till förtidspensionering?
Men det är inte bara medicinska skador som alkoholen ger, alkoholmissbrukets sociala skadeverkningar är omfattande. Barn- och kvinnomisshandeln för med sig lidanden som inte går att mäta i pengar. Det finns även klara samband mellan andra våldsbrott och alkohol. Hälften av alla kriminella är alkoholister.
De fysiska, psykiska och sociala skadorna beror i första hand på hur mycket och under hur lång tid man dricker. Men det är fel att tro att man måste vara beroende av alkohol för att drabbas av dess skadeverkningar. Ca 10 % av Sveriges befolkning har alkoholproblem, varav minst en tredjedel är långt inne i missbruk.
Inställningen till alkohol i det svenska samhället är ambivalent. Uttalanden, attityder och regler som tar avstånd från alkohol förekommer sida vid sida med attityder och förhållanden som idealiserar alkoholbruk och berusning. Den ökade internationaliseringen har också medfört att det tidigare svenska alkoholmönstret har kompletterats med traditioner från andra kulturer. Detta har inneburit att särskilt högkonsumenterna lagt sig till med ytterligare vanor, som dagligt vindrickande, nya drinkritualer och regelbundna pubbesök. I ett längre perspektiv har utvecklingen gått från användande av alkohol i rituella religiösa sammanhang, via alkoholdrickande vid särskilt festliga tillfällen, till ett allmänt veckoslutsdrickande.
Tillståndsgivning
I den nyligen antagna alkohollagen föreskrivs, att landets kommuner skall överta länsstyrelsernas hantering av serveringstillstånd till restaurangerna och tillsynen över att lagen efterlevs. Vänsterpartiet anser att det är att lägga ytterligare bördor på de redan nu hårt pressade kommunerna -- särskilt utsatta är socialförvaltningarna.
Flertalet av landets kommuner försöker nu på alla sätt att minska sina kostnader genom att minska sin personalstyrka. Den sociala sidan utgör inget undantag.
Kommunerna bereds nu möjlighet att ta ut avgifter för dels arbetet med ansökan om serveringstillstånd, dels tillsynsarbetet. Vänsterpartiet har svårt att tro att man genom avgiftsbeläggning av tillstånden skall kunna få in medel, som täcker de reella kostnaderna.
Grunderna för avgiftsuttaget bestäms av kommunfullmäktige, men vi antar att avgiften inte kan vara högre än krogarna har råd att betala. Om man kalkylerar med en avgift på 5 000 kronor i en kommun som har 20 krogar, så kan man lätt se att detta inte räcker till att inrätta en tillsyn värd namnet. Själva arbetet med tillståndsgivningen kan säkert gå enligt självkostnadsprincipen men knappast tillsynen. Vår slutsats blir att kommunerna kommer att få ökade kostnader.
Kommunerna har tillräckliga problem med alla uppgifter som statsmakterna nu lägger ut på dem: äldrevård, primärsjukvård, miljövård, psykiatrisk vård, skolansvar, riksfärdtjänst etc. Bland alla dessa nya uppgifter är det svårt att tro att alkoholpolitiken prioriteras. Den har länge varit eftersatt och när nu även länsstyrelserna frigörs från huvudansvaret för tillsynen av krogarna är det fara värt att det inte blir någon tillsyn alls.
Ett annat problem är kompetensen. Det är bara i de riktigt stora kommunerna som det i dag finns en kompetens på detta område. Uppgiften att på rätt sätt sköta tillsynen av restauranger är mycket grannlaga. Alkoholhandläggare möter många gånger en hård värld. Det behövs utbildning, erfarenhet och en social kompetens för att klara den uppgiften. Den finns i dag inte i kommunerna.
Kommunernas vetorätt
Vänsterpartiet anser att den kommunala vetorätten bör återinföras tills eventuellt EU-domstolen tvingar oss att avskaffa den. Vetorätten bör kunna försvaras, på samma sätt som försvaret av Systembolagens bevarande, d.v.s. med hänvisning till folkhälsan och av hävd. Kommunerna bör i stället i större utsträckning uppmuntras att använda sig av sin vetorätt och göra detta till ett vasst alkoholpolitiskt instrument.
Med beslutet om friare försäljning av öl klass II och genom att nu också tillåta minibarer, kommer tillgängligheten på alkohol att öka i samhället. Den ökade exponeringen underlättar tillgängligheten och därmed sannolikt också ökad konsumtion. Därmed kan de alkoholrelaterade skadorna öka i omfattning. Två beslut som inte är förenliga med WHO:s mål.
Införandet av reglerna kring minibarer medför byråkratiskt krångel och belastar hotellägarna. Vänsterpartiet menar att den som vill ha alkohol på hotellrummet kan bekväma sig med att gå ner till receptionen. Ett sådant förhållningssätt är också en solidaritetshandling mot dem som har alkoholproblem.
De friare försäljningsreglerna för öl klass II främjar inte nykterheten. Vänsterpartiet ser åtgärderna som ett led i att rättsligt avalkoholisera folkölet. Efter tre, fyra folköl har man fått i sig en ansenlig mängd alkohol. Vi anser därför, att de regler som gällde före årsskiftet 94/95 för försäljning av öl klass II, skall återinföras.
Kvinnoforum
I direktiven till den alkoholpolitiska kommissionen ingick att göra en översyn av vården av alkoholmissbrukare och därvid särskilt uppmärksamma de kvinnliga missbrukarnas vårdbehov.
Kvinnoforum arbetar med de mest utsatta kvinnorna och deras barn. De arbetar i nätverksform, exempelvis med stödgrupper. I varje grupp finns kvinnor med svåra missbruksproblem. De bedriver också kontaktverksamhet. Den verksamheten omfattar ca 500 samtal varje vecka.
Vänsterpartiet anser att Kvinnoforum beviljas anslag över budget med 5 miljoner kronor, under anslag E. Socialt behandlingsarbete, alkohol- och narkotikapolitik.
Låg konsumtion -- färre problem
Det råder stor enighet bland forskare om sambandet mellan ökad totalkonsumtion och ökade skadeverkningar. Hög totalkonsumtion innebär fler högkonsumenter och fler alkoholskadade. Detta kan bara resultera i en slutsats, den totala konsumtionen måste reduceras!
Övertygande forskningsresultat ger också vid handen att en ökning av genomsnittskonsumtionen av alkohol medför en ökning av andelen storkonsumenter. Den internationella alkoholforskningen har klargjort ett sådant samband.
Mot bakgrund av detta kan inköpsregistrering ha en viss hämmande effekt och på så sätt även påverka och förändra konsumtionsmönstret.
Vänsterpartiet vill inte ha tillbaka de problem som fanns i mitten av 1970-talet. Men om årskonsumtionen för personer över 15 år närmar sig 7 liter 100-procentig alkohol, är vi öppna för någon form av inköpsregistrering.
Insatser
Med den komplexitet som problemet har måste också åtgärderna vara många. När det gäller drogpolitiken finns det i huvudsak två stridande filosofier. Om man anser att drogproblematiken är symtom på sociala eller psykiska faktorer riktar man åtgärderna mot att undanröja samhällets eller individens problem. Anser man däremot att det är själva drogen, alkoholen, som förorsakar problemen så riktar man åtgärderna mot konsumtionen. Detta är en förenklad bild av två ytterligheter och i likhet med andra teoretiska modeller fungerar de inte särskilt bra i verkligheten.
Vänsterpartiet har en mer pragmatisk inställning till problemet. Vi tror att grunden för att motverka alkoholskadorna är en allmän välfärdspolitik, att kvinnor och män lever på lika villkor, att alla tillförsäkras rätten till arbete, bostad och bra livsmiljö och med en socialpolitik som ger människor goda levnadsförhållanden. Därtill behövs ett helt batteri med varierande insatser för vård och stöd till den som är alkoholberoende. Enbart reglering och lagar eller enbart förebyggande arbete är var för sig inte tillräckligt. Det är lämpliga kombinationer som kan ge resultat.
Information
Vänsterpartiet vill att informationsinsatser skall göras kontinuerligt för att upplysa om alkoholens skadeverkningar. Ingen ska vara ovetande om skadeverkningarna. Vi vill prioritera breda informationsinsatser på områden/situationer som trafiken, till lands och sjöss, arbetslivet, alkoholkonsumtion under graviditet och i tonåren.
Folkhälsoinstitutet
Som central myndighet på alkoholområdet har numera Alkoholinspektionen det övergripande myndighetsansvaret. Folkhälsoinstitutet ska vara ett slags verkställande utskott.
Det är då märkligt att det epidemiologiska center som ska studera sjukdomarnas utbredning inte ingår i institutet. Inte heller ska folkhälsorapporterna skrivas av Folkhälsoinstitutet. Vi tror att något misstag begåtts och anser att dessa båda funktioner skall handhas av institutet.
Folkhälsoinstitutet har ett samlat ansvar för all information om alkohol. Systembolaget har sedan institutet tillkom fått en annan roll och pengar för information har ''förts'' över till Folkhälsoinstitutet. Vänsterpartiet anser att Systembolaget har ett stort ansvar för alkoholinformationen. Genom sin monopolställning har Systembolaget närkontakt med alla sina kunder och det ger en unik möjlighet att föra ut information. Detta hindrar inte ett samarbete med Folkhälsoinstitutet. Vänsterpartiet föreslår att Systembolaget får i uppgift att använda en viss fastställd procentsats av sin vinst till alkoholinformation.
Undervisning
Arbetet med opinionsbildning och information ser för närvarande ut att ha stagnerat. Skolorna har inte längre hög prioritet på Alkohol-, Narkotika- och Tobaksområdet (ANT).
I mitten av 1970-talet hade skolorna en livaktig ANT- verksamhet. Effekter som man kunde se resultatet av i slutet av 1970- och början av 1980-talet, med en minskning av alkoholkonsumtionen och även alkoholbetingade sjukdomar. Vänsterpartiet anser att Skolverket måste intensifiera skolornas ANT-verksamhet.
Alkoholinformation finns inte som en naturlig eller obligatorisk del i den högre utbildningen. Den borde vara obligatorisk, åtminstone vad gäller det direkta sambandet med vård och behandling. Självklart ska den vara obligatorisk i utbildningen av läkare och annan sjukvårdspersonal.
Vänsterpartiet anser att regeringen ska uppdra åt Verket för högskoleservice att föreslå ett obligatorium i sjukvårdens undervisningslinjer vad gäller alkoholfrågor kontra folkhälsan.
Företagshälsovården
Företagshälsovården har stora möjligheter att tidigt nå människor med begynnande alkoholproblem. Ett landsomfattande projekt borde initieras för att nå de 10 procent högkonsumenter som står för hälften av landets totala alkoholkonsumtion. Vänsterpartiet ser positivt på att företagshälsovården ges ekonomiska möjligheter att prioritera den förebyggande, uppsökande och behandlande verksamheten för att få ner alkoholkonsumtionen i linje med WHO:s målsättning.
En förutsättning för att företagshälsovården skall kunna arbeta med den känsliga alkoholfrågan är att den får en friare ställning visavi företaget. Landstingen respektive de landstingsfria kommunerna bör överta huvudmannaskapet för företagshälsorna.
På senare tid har fler och fler avtal om nedläggningar av Företagshälsovården gjorts och allt färre anställda får del av förebyggande hälsovård. Med en lag om obligatorisk företagshälsovård skulle flertalet förvärvsarbetande ha tillgång till sådan hälsovård på sin arbetsplats. Genom lagstiftning skulle det bli möjligt att nå de 10 procent av befolkningen som svarar för hälften av den totala alkoholkonsumtionen. Förutom att stora samhällsekonomiska vinster skulle uppnås kan man även lättare nå WHO:s mål. Vänsterpartiet vill att samhället stimulerar företagshälsovården att prioritera arbetet med alkoholproblematiken.
Trafiken
All trafik måste vara drogfri. Det gäller såväl trafik till lands, i luften som till sjöss. I dag finns tekniken att hantera en 0-promillegräns. Vänsterpartiet anser därför att en 0- promillegräns bör införas på dessa områden.
Ungdomar
En annan ''zon'' som bör hållas alkoholfri är ungdomsmiljöer. En tonårings kropp som växer och utvecklas hämmas av alkohol som i värsta fall kan försena puberteten. Nervbanorna påverkas negativt och samspelet i hjärnan kan sättas ned. Detta sker även vid enstaka berusningstillfällen. Hos tonåringar växer nervcellerna och dricker man då alkohol regelbundet uppkommer störningar i hjärnfunktionen. En tonårsfylla betyder givetvis inte alkoholism, men ju tidigare debut desto större risk att fastna i beroende. Detta hänger bl.a. samman med att tonåringar ofta saknar det sociala skyddsnät som många vuxna har.
Utvecklandet av alkoholberoende är ofta en långdragen process. Höjs den legala debutåldern resulterar detta i att färre inom en åldersgrupp hinner utveckla ett alkoholberoende. I Kanada och USA har man flera gånger manipulerat med höjning och sänkning av inköps- och serveringsåldrar och funnit ökning respektive minskning av alkoholrelaterade problem.
Från mitten av 1980-talet ökade alkoholkonsumtionen bland ungdomar från att under några år ha haft en nedåtgående trend. Nu är det främst ölet som är inkörsport till alkoholvanor i olika ungdomsgrupper.
Vänsterpartiet sätter denna utveckling i samband med bl.a. förhållandena inom restaurangbranschen. Antalet alkoholserveringsställen har under senare år ökat rekordartat. Samtidigt har inriktningen i många fall förskjutits från egentlig restaurangverksamhet till dryckes- och nöjesverksamhet med inriktning på ungdom. En konsekvens av utvecklingen har blivit att restaurangernas andel av totalkonsumtionen alkohol ökat kraftigt.
Bryggerierna har bidragit till skeendet genom aktiv marknadsföring och finansiellt engagemang i restaurangbranschen. För ungdomar har utvecklingen varit särskilt betänklig genom att det funnits för få alkoholfria nöjesalternativ. Detta har i sin tur lett till att ungdomar fått alkoholpräglade mönster för sitt umgängesliv.
Eftersom utvecklingen i restaurangbranschen i stor utsträckning har skett i strid mot lagen drar Vänsterpartiet slutsatsen att ett sätt att vända utvecklingen är att branschen följer de lagar och förordningar som finns.
Den nyligen antagna alkohollagen medger nu generösare regler för alkoholservering på nöjes- och idrottsplatser. Vänsterpartiet anser att det är angeläget att samhället markerar att alkohol och idrott inte hör ihop.
Med hänsyn till den utveckling som redan har ägt rum, är emellertid uppgiften att åstadkomma en riktig tillämpning av lagen svår att genomföra. Samordnade insatser av alla berörda instanser på central, regional och kommunal nivå är nödvändigt. Vidare måste åtgärder, som direkt rör lagens tillämpning, kompletteras med åtgärder som har en vidare syftning av den art som vi tidigare skisserat, men det behövs också ett direkt stöd till alkoholfria ungdomsmiljöer.
Myndigheterna har inte kunnat hävda lagstiftningen på detta område. Vänsterpartiet anser dock, att det enda sättet att möta det sydeuropeiska dryckesmönstret, och att förlänga ungdomars alkoholfria tid, är att samhället satsar på alkoholfria nöjesställen av typen musikkafé, aktivitetshus osv.
Symbiosen mellan bryggeriet och krogen
Vänsterpartiet hade helst sett att de regler som gällde före 1977 års alkoholbeslut, kunde återinföras, d.v.s. ett förbud att idka partihandel med starköl och att all försäljning av alkohol över 2,8 viktprocent skulle handhas av Systembolaget. Tyvärr har vårt inträde i Europeiska unionen omöjliggjort en sådan renodling av handeln med alkoholhaltiga drycker.
Genom lagändringen fick bryggerierna rätt att sälja starköl direkt till restaurangerna. Härigenom har bryggeriernas marknadsföring underlättats. Det har t.ex. blivit lättare att först lansera nya produkter i restaurangledet och därigenom skapa efterfrågan i Systembutikerna.
Den nära kontakten mellan bryggeribranschen och krögarna har också lett till att bryggerierna i större utsträckning engagerat sig finansiellt i restaurangerna. Bryggerierna har använt sig av speciella rabattsystem, marknadsföringsbidrag, fördelaktiga lån och borgensåtaganden. Detta ökade ekonomiska engagemang står i strid med svensk alkoholpolitik.
Vår förhoppning om en fortsatt restriktiv partihandel står därför till den nya myndigheten. Alkoholinspektionens förutsättningar förefaller dock något oklara, eftersom den särskilda marknadsföringslagen för spritdrycker enbart vänder sig till konsumenterna. Med ett slopat monopol i partihandeln kommer nya aktörer att försöka få sina produkter kända. De kommer även att konkurrera om marknadsandelar och försöka vidga sin marknad. Redan nu finns exempel på hur nya företag försöker göra sig kända. För en tid sedan hade Amfora Vinhus flera helsidesannonser i morgontidningarna. I praktiken var detta förtäckta vinannonser.
Andra exempel är bryggeriernas osunda marknadsföring. Förr fanns i viss mån en självsanering genom avtal med bryggerierna. Detta övergavs för att utländska företag och företag utanför Bryggeriföreningen inte var lojala mot avtalet.
Vi kommer att möta ökade marknadsföringsinsatser som riktar sig till konsumenterna, men detta kan beivras med hjälp av lagen om marknadsföring av alkoholdrycker. För marknadsföring mellan aktörer i partihandlarledet finns dock inte motsvarande regler. En översyn av reglerna har aviserats. Vänsterpartiet anser att alkohollagens regler bör tillämpas redan nu.
Alkoholinspektionen bör noga följa agerandet på marknaden och ingripa för att stävja skadlig marknadsföring.
Vänsterpartiet föreslår att det skall finnas en skyldighet för tillverkarna och partihandlarna att bedriva reklam och andra marknadsföringsinsatser så att de inte står i strid med syftet i bestämmelserna i 3 kap 4§ alkohollagen. Nämligen: ''Försäljning av drycker som omfattas av denna lag skall skötas på ett sådant sätt, att skador i möjligaste mån förhindras. Den som tar befattning med försäljning av alkoholdrycker skall se till att ordning och nykterhet råder på försäljningsstället.''
Avgift på tekniska alkoholprodukter
Dagspriset på teknisk alkohol varierar mellan 10 och 50 kronor litern, beroende på kvaliteten. Merparten av försäljningen sker till det lägre priset. Med tanke på användningsområdet, måste man anse detta som en relativt billig råvara. Varje år tillverkas 31 miljoner liter. En viss import sker också, men den är av mindre omfattning.
Vänsterpartiet anser att man inte kan blunda för problemet, som tillgängligheten av tekniska alkoholprodukter utgör. Enligt Socialstyrelsens uppfattning finns det i landet ca 4 000 kända missbrukare av dessa preparat.
Hos nämnda missbrukare finns en rädsla parad med skam. Vetskapen om att man passerat ytterligare en gräns i sitt missbruk försvårar möjligheterna till rehabilitering och utslagningen blir i det närmaste definitiv.
Denna rädsla är också befogad. Det finns ett klart samband mellan regelbundet missbruk av tekniska alkoholprodukter och social utslagning, d.v.s. arbetslöshet, bostadslöshet, hög vårdkonsumtion (ohälsa), ensamhet etc. Dessa missbrukare är betydligt mer utslagna än missbrukare i gemen och har också ofta allvarligare hjärnskador.
Vänsterpartiets inställning är att alkoholen, så långt det är möjligt, skall ha ett pris som även täcker åtgärder mot dessa skadeverkningar. Trots att teknisk sprit inte är avsedd att drickas kan man inte bortse från realiteten.
Vänsterpartiet föreslår att Läkemedelsverket ges i uppdrag att höja avgiften för tekniska alkoholprodukter med 2 kronor. Inkomsterna ska användas till förebyggande verksamhet, företrädesvis för unga människor, och till omvårdnad av grava missbrukare.
Det är gruppen grava missbrukare som drabbas hårdast av kommunala nedskärningar och omprioriteringar. Som ovan nämnts ser Vänsterpartiet här en möjlighet att få resurser motsvarande ca 72 miljoner kronor att omfördela till kommunerna för förebyggande verksamhet samt till omvårdnad av gruppen grava missbrukare.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att tillsynen av serveringstillstånden för alkohol bör återföras till regional nivå,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att tillståndsgivningen för servering av alkohol bör återföras till regional nivå,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att sanktionerna för brott mot serveringsbestämmelserna även fortsättningsvis skall handläggas på regional nivå,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om den kommunala vetorätten vid etablering av serveringsställen för alkohol,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om regler för försäljning av öl klass II,
6 att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa regler om minibarer,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om anslag över budget med 5 miljoner kronor till Kvinnoforum,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av inköpsregistrering vid inköp av alkohol,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att Folkhälsoinstitutet skall ha ansvar för utarbetandet av folkhälsorapporter,
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Systembolagets ansvar för information kring alkohol,
11. att riksdagen hos regeringen begär att Skolverket får i uppdrag att effektivisera skolornas ANT-verksamhet,
12. att riksdagen hos regeringen begär att Verket för högskoleservice får i uppdrag att föreslå en obligatorisk undervisning på universitetens sjukvårdslinjer om alkoholen kontra folkhälsan,
13. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om bättre lagefterlevnad när det gäller lagen om handel med drycker (LHD),
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om alkohol och idrott,
15. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av en satsning på alkoholfria fritidsmiljöer i kommunerna,
16. att riksdagen hos regeringen begär förslag till lag som förbjuder bryggerinäringen att idka partihandel med öl enligt vad i motionen anförts om symbiosen mellan bryggeri- och restaurangnäringen,
17. att riksdagen hos regeringen begär ett förslag till att avgiftsbelägga tekniska alkoholprodukter enligt vad i motionen anförts om 100 miljoner kronor till förebyggande och vårdande insatser.
Stockholm den 24 januari 1995 Gudrun Schyman (v) Björn Samuelson (v) Hans Andersson (v) Ingrid Burman (v) Stig Sandström (v) Eva Zetterberg (v)