I Sverige finns omkring 100 yrkesverksamma synskadade
sjukgymnaster. Ett 70-tal av dessa är privatpraktiserande.
Alla synskadade sjukgymnaster har i någon form erhållit
yrkesinriktad hjälp av AMS med datorer, maskiner för
textläsning och arbetsbiträden. Denna yrkesgrupp har under
lång tid varit mycket framgångsrik på arbetsmarknaden.
Många av de privatpraktiserande sjukgymnasterna
öppnade egen praktik redan under 1970- och 1980-talen.
Flertalet har haft en ökande patientstock och god omsättning.
De ändringar i taxorna för sjukgymnastik som
genomfördes från den 1 juli 1994 innebär att ett tak införs
för hur mycket sjukgymnasten får dra in i form av inkomster
från försäkringen. Över detta tak blir ersättningen per
behandling så mycket lägre att det oftast inte är ekonomiskt
möjligt att utnyttja den. Detta är naturligtvis en begränsning
för alla privatpraktiserande sjukgymnaster. Seende
yrkesutövare har emellertid mycket lättare att ute på
marknaden kompensera det bortfall i verksamheten, som
förorsakas av det införda taket.
Flera av de synskadade sjukgymnasterna uttrycker nu oro
för framtiden och för sina möjligheter att behålla sin praktik
i full omfattning. Inom gruppen har diskussioner förekommit
om att ta halvtida förtidspension och kombinera denna med
reducerat fortsatt arbete. Detta är naturligtvis ingen bra
lösning. Därför bör regeringen överväga att antingen ta bort
taket generellt eller att göra undantag genom att slopa taket
för privatpraktiserande synskadade sjukgymnaster.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om konsekvenserna av det nya
ersättningssystemet för synskadade sjukgymnaster.