För att människor med funktionsnedsättning ska kunna deltaga i samhällslivet måste detta vara tillgängligt. Ska målet om full delaktighet nås krävs en lagstiftning mot diskriminering av personer med funktionshinder. Den enskilde ska kunna gå till domstol och få sin sak prövad om hon/han anser sig vara diskriminerad på grund av sin funktionsnedsättning.
Diskriminering är att på grund av funktionshindret bli utestängd från möjligheten att ta del av en verksamhet eller genom att kunna ta sig till verksamheten t.ex. genom otillgängliga byggnader.
En lagstiftning ska tvinga den som bedriver service eller verksamhet som vänder sig till allmänheten att göra denna tillgänglig även för personer med funktionshinder. Om detta inte sker ska den ansvarige kunna dömas till att göra nödvändiga förändringar. Följs inte domen ska böter kunna dömas ut i en sådan omfattning att det står i proportion till verksamhetens omfattning och därmed graden av försmummelse gentemot allmänheten.
Exempel på sådan service som i dag utgör problem är automatiska kösystem, bankomater och andra automatiska system för service av olika slag som blir allt vanligare. Det finns i dag teknik för att klara dessa problem och därmed göra denna service tillgänglig för alla människor.
Fördelen med lagstiftning är att man slipper detaljreglera olika områden. För noggranna regler kan ibland bli mer till hinder än hjälp att finna den bästa lösningen. Det blir dessutom tydligt i lagstiftningen att alla människor ska behandlas lika. Det är en grundbult i vår demokrati och också en rättighet att alla människor ska kunna deltaga i samhällslivet och göra sin röst hörd.
Lagstiftningen skall också föreskriva tillämpning av ansvars- och finansieringsprincipen, dvs. kostnaderna för att göra en verksamhet tillgänglig skall läggas på hela den aktuella verksamheten. En princip som också förespråkas av Handikapputredningen.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om lagstiftningen mot diskriminering av personer med funktionshinder.
Stockholm den 20 januari 1995 Maud Björnemalm (s) Håkan Strömberg (s) Inger Lundberg (s) Nils-Göran Holmqvist (s) Helena Frisk (s)