Alltmer av alkoholkonsumtionen i Sverige utgörs av öl och vin. En stor del av framför allt ölet konsumeras dessutom på krogar och restauranger.
Vi är i dag mitt inne i en utveckling där alkoholen blir allt lättillgängligare och billigare. Införselreglerna från EU- länder, den omfattande hembränningen, det kraftigt utökade antalet serveringsställen med utskänkningstillstånd och folkölets stora försäljningsframgångar är viktiga beståndsdelar i den allt liberalare alkoholpolitiken.
Jag avser inte att här argumentera för alkoholens dokumenterade skadeverkningar eller dess dominanta roll som bidragande och/eller utlösande orsak till grovt våld i och utanför hemmen.
Jag nöjer mig med att konstatera att den enskildes alkoholbruk är ett samhälleligt spörsmål i den meningen att den enskilde inte själv tar ansvar för sitt bruk/missbruk. Det är allmänna försäkringar och den offentliga sektorns verksamheter som får försöka ersätta och vårda alla de trafik- och våldsoffer som drabbats av den berusades framfart. Det är andra enskilda medborgare som får bära livslång sorg/livslångt lidande, orsakat av alkoholmissbrukarens gärningar. Alkoholfrågan är således i högsta grad en gemensam angelägenhet.
Unga människor är i särskilt stort behov av vuxenvärldens skydd och mognad. Därför är skyddslagstiftningen när det gäller ungdom och alkohol ett allt viktigare inslag i den framtida restriktiva alkoholpolitiken. Det bör vara i vuxen ålder som den enskilde medborgaren formar sitt förhållande till alkoholen. Ju senare alkoholdebut desto mindre risk för missbruk och alkoholism.
Regeringen bör därför återkomma till riksdagen med ett förslag på lagstiftning som gäller ungdom och alkohol. I lagförslaget bör den nya situationen, med allt lättillgängligare och billigare alkohol, beaktas. I lagförslaget bör ingå åtgärder som kan förutsättas påverka medborgarnas attityder vad gäller ungdom och alkohol, samtidigt som förslagen bör vara av sådan art att huvuddelen av de svenska medborgarna är villiga att stödja dem. De allra flesta är förmodligen beredda att underkasta sig en viss restriktivitet och vissa begränsningar vad gäller tillgänglighet om sådana ''försakelser'' verkligen kan minska alkoholflödet bland barn och ungdomar.
Det är, särskilt i arbetslöshetstider som våra, av stor vikt att utveckla och modernisera den restriktiva hållningen till alkohol i samhället. Särskilt angeläget är det att ungdomen, redan hårt pressad av arbetslöshet, kan påverkas till försiktighet i förhållandet till alkohol och andra droger.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ungdom och alkohol.
Stockholm den 19 januari 1995 Widar Andersson (s)