Motion till riksdagen
1994/95:So224
av Marianne Samuelsson m.fl. (mp)

Ett handikappanpassat samhälle


Bakgrund
Grundsynen i Miljöpartiet de grönas politik är att alla
människor ska ha samma tillgänglighet till ett värdigt liv. Det
gäller både barn, vuxna och äldre, med eller utan handikapp.
Det gäller också rätten till arbete, bostad och möjligheterna
till ett socialt liv.
Många handikappade kan med relativt enkla medel leva i
de flesta miljöer och klara många situationer själva.
Dessutom ska vi ge dem verktyg för att kunna ha inflytande
över sin egen situation och minska beroendet, och att andra
styr över deras liv.
För att det ska bli möjligt ska arbetsplatserna
handikappanpassas. Vi har idag med hjälp av modern teknik
möjlighet att ge många, även svårt handikappade, ett
intressant och meningsfullt arbete.Bilstödet ska ges
generöst och tålmodigt. Där är AMU i Hedemora ett
föredöme med kunskaper och personligt engagemang. Bäst
i Sverige, Europa och kanske i världen på att
handikappanpassa bilar.Bostäderna ska anpassas för
rörelsehindrade, syn- och hörselskadade, allergiker m.fl.
Ledsagarverksamheten och färdtjänsten ska byggas ut efter
behov och det måste bli fler ledarhundar, teckenspråkstolkar
och dövblindtolkar. Här ska under kommande år budgeteras
3 miljoner kronor ytterligare för vardera av dessa
utbildningar, d.v.s. totalt 9 miljoner.Kollektivtrafiken, då
främst tåg och bussar, ska handikappanpassas.De
dubbelhandikappade och svårt utvecklingsstörda, som är
vårt samhälles allra svagaste och mest utsatta grupper, ska
uppmärksammas speciellt.
Man brukar säga att ett samhälles kvalitet och värde kan
mätas i hur vi tar hand om dessa våra allra svagaste. Vi är
inte gamla, unga, flyktingar eller svenskar, handikappade
eller friska en gång för alla. I livets början och slutskede
behöver vi extra vård och omsorg. En helt frisk människa
kan i en handvändning förändras till en svårt handikappad
person. Det finns många invandrare i Sverige som nyligen
kommit hit, kanske som flyktingar, och andra av oss är
invandrare i tredje eller fjärde led.
Det behövs en helhetssyn, en djup insikt om den betydelse
människosynen har för oss som planerar samhällsbygget.
För Miljöpartiet de gröna är alla människors lika värde en
självklarhet. Men det krävs omtanke, planering, pengar och
konsekventa handlingsprogram för att ge uttrycket
''människors lika värde'' ett reellt innehåll.
Låt de handikappade vara med
När det gäller boende finns behovet av en god och
långsiktig planering. I byggnadsnämnder och plangrupper,
på arkitektkontor, på Boverket och i andra instanser där
bostäder, byggnation och samhällsplanering utförs ska
representanter för handikapprörelsen finnas med. Olika
alternativ inom boendet ska erhållas och byggas ut. Små
vårdhem, gruppboende, ensamlägenheter och boende hos
anhöriga bör finnas sida vid sida. Ingen lösning passar för
alla.
När det gäller gruppboende bör något större enheter än 4--
5 personer eftersträvas, kanske ska man seriekoppla flera
enheter. Detta för att ge större stimulans åt de boende och
undvika ensamarbete för de anställda. Det har visat sig att de
grupper som klarar sig med endast en vårdare sällan får
behålla den anställde någon längre tid och ensamarbete hör
till det mest påfrestande som finns.
Även vid utvecklingen inom transportsektorn bör de
handikappade få vara med, särskilt vid utveckling av
kollektiva transportmedel. Om handikapprörelsen får
komma med på ett tidigt stadium behöver inte nybyggda
transportmedel handikappanpassas i efterhand. Detta gäller
funktionshindrade, syn- och hörselskadade, allergiker m.fl.
Vid ny- och ombyggnad ska offentliga lokaler byggas
lättillgängliga i gatuplanet eller med hissar. Trottoarkanter
ska slopas eller sänkas vid övergångar, skyddsräcken för
synskadade ska uppföras vid cykelställ och bänkar m.m.
Heltäckande mattor ska bort och fler rökfria miljöer skapas.
På tåg, bussar och spårvagnar bör höj- och sänkbara
trappsteg installeras och någon hissanordning där det är
befogat.
Arbetsplatserna ska vid behov handikappanpassas. Om en
handikappad endast kan göra en 10-procentig arbetsinsats är
det en vinst på 10 %, 
de mänskliga synpunkterna och arbetstagarens
livskvalité oräknade. Arbetslösa ur alla grupper mår sämre
och behöver mer sjukvård både psykiskt och somatiskt om
de inte kan delta i samhället genom ett meningsfullt arbete.
Arbetstiden ska också vara flexibel, 4, 6 eller 8 timmar per
dag, med flextid och lämpliga pauser. T.ex. för gravt
hörselskadade behövs texttelefon och ibland tolkhjälp, för
synskadade bl.a. möjlighet att ha en ledarhund på arbetet, för
allergiker en för den anpassad miljö o.s.v.
För flera grupper är det dock omöjligt att delta i arbetslivet
på grund av alltför svåra fysiska och/eller psykiska
handikapp. Här återstår vård och habilitering med stor
hänsyn, ömhet och kunskap. Familjer, anhöriga och vänner
ska höras och stor hänsyn ska tas till deras möjligheter att
vara delaktiga. Avlastningshem, växelvård och gruppboende
med stor personaltäthet är alternativ som ska ges hög
prioritet.
Miljöpartiet vill införa 80 % 
i alla socialförsäkringar upp till ett tak på 12 000 
kr/månad och därefter en ersättning på 40 %, 
se vår ekonomiska motion. Vi vill säkra de
förtidspensionärer som är låginkomsttagare och det är de
flesta av de yngre och en del äldre, särskilt kvinnor. Enligt
handikapprörelsen behövs 580 miljoner för att återställa
minskningen med 500 kr/månad. Med vår modell blir
summan mindre, och Miljöpartiet yrkar på ett tillskott med
500 miljoner. Någon fullständig statistik på
förtidspensionärers inkomster har varit mycket svårt att få
fram.
Miljöpartiet anser att handikappombudsmannens
möjligheter att ingripa mot diskriminering av
funktionshandikappade är helt otillräckliga. Det bör finnas
andra möjligheter att ingripa än att göra uttalanden.
Lagstiftningen bör kompletteras med sanktionsmöjligheter.
Miljöpartiet de gröna anser att en ny översyn av färdtjänsten
behövs så att man lever upp till de intentioner som ligger till
grund för färdtjänsten. Den ska ju ge tillgänglighet i
samhället både till arbete och socialt liv.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att vid handikappanpassning nya
rön inom tekniken bör tas till vara kontinuerligt och i övrigt
vad i motionen anförts om handikappanpassning på
arbetsplatser,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ledarhundsutbildningen och
tolkverksamheten bör byggas ut och att riksdagen anslår 9
000
000 kr för denna verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om trafikens
handikappanpassning,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om dubbelhandikappade och svårt
utvecklingsstörda,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om handikappades deltagande i
samhällsplanerande och byggande, 3
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av olika typer av
boende,3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ensamarbetandes situation,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om färdtjänsten och att den bör ges
ett ökat anslag på 10
000
000 kr,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att även långtidssjuka i alla
socialförsäkringar bör få 80
% upp till en årsinkomst på 144
000 kr,4
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om Handikappombudsmannens
sanktionsmöjligheter,
11. att riksdagen för att återställa förtidspensionärernas
ekonomiska situation anslår 500
000
000 kr.4

Stockholm den 18 januari 1995

Marianne Samuelsson (mp)

Birger Schlaug (mp)

Ragnhild Pohanka (mp)

Thomas Julin (mp)

Eva Goe s (mp)
1  Yrkande 1 hänvisat till AU

2  Yrkande 3 hänvisat till TU

3  Yrkandena 5 och 6 hänvisade till BoU

4  Yrkandena 9 och 11 hänvisade till SfU