Bakgrund
Grundsynen i Miljöpartiet de grönas politik är att alla människor ska ha samma tillgänglighet till ett värdigt liv. Det gäller både barn, vuxna och äldre, med eller utan handikapp. Det gäller också rätten till arbete, bostad och möjligheterna till ett socialt liv.
Många handikappade kan med relativt enkla medel leva i de flesta miljöer och klara många situationer själva. Dessutom ska vi ge dem verktyg för att kunna ha inflytande över sin egen situation och minska beroendet, och att andra styr över deras liv.
För att det ska bli möjligt ska arbetsplatserna handikappanpassas. Vi har idag med hjälp av modern teknik möjlighet att ge många, även svårt handikappade, ett intressant och meningsfullt arbete.Bilstödet ska ges generöst och tålmodigt. Där är AMU i Hedemora ett föredöme med kunskaper och personligt engagemang. Bäst i Sverige, Europa och kanske i världen på att handikappanpassa bilar.Bostäderna ska anpassas för rörelsehindrade, syn- och hörselskadade, allergiker m.fl. Ledsagarverksamheten och färdtjänsten ska byggas ut efter behov och det måste bli fler ledarhundar, teckenspråkstolkar och dövblindtolkar. Här ska under kommande år budgeteras 3 miljoner kronor ytterligare för vardera av dessa utbildningar, d.v.s. totalt 9 miljoner.Kollektivtrafiken, då främst tåg och bussar, ska handikappanpassas.De dubbelhandikappade och svårt utvecklingsstörda, som är vårt samhälles allra svagaste och mest utsatta grupper, ska uppmärksammas speciellt.
Man brukar säga att ett samhälles kvalitet och värde kan mätas i hur vi tar hand om dessa våra allra svagaste. Vi är inte gamla, unga, flyktingar eller svenskar, handikappade eller friska en gång för alla. I livets början och slutskede behöver vi extra vård och omsorg. En helt frisk människa kan i en handvändning förändras till en svårt handikappad person. Det finns många invandrare i Sverige som nyligen kommit hit, kanske som flyktingar, och andra av oss är invandrare i tredje eller fjärde led.
Det behövs en helhetssyn, en djup insikt om den betydelse människosynen har för oss som planerar samhällsbygget. För Miljöpartiet de gröna är alla människors lika värde en självklarhet. Men det krävs omtanke, planering, pengar och konsekventa handlingsprogram för att ge uttrycket ''människors lika värde'' ett reellt innehåll.
Låt de handikappade vara med
När det gäller boende finns behovet av en god och långsiktig planering. I byggnadsnämnder och plangrupper, på arkitektkontor, på Boverket och i andra instanser där bostäder, byggnation och samhällsplanering utförs ska representanter för handikapprörelsen finnas med. Olika alternativ inom boendet ska erhållas och byggas ut. Små vårdhem, gruppboende, ensamlägenheter och boende hos anhöriga bör finnas sida vid sida. Ingen lösning passar för alla.
När det gäller gruppboende bör något större enheter än 4-- 5 personer eftersträvas, kanske ska man seriekoppla flera enheter. Detta för att ge större stimulans åt de boende och undvika ensamarbete för de anställda. Det har visat sig att de grupper som klarar sig med endast en vårdare sällan får behålla den anställde någon längre tid och ensamarbete hör till det mest påfrestande som finns.
Även vid utvecklingen inom transportsektorn bör de handikappade få vara med, särskilt vid utveckling av kollektiva transportmedel. Om handikapprörelsen får komma med på ett tidigt stadium behöver inte nybyggda transportmedel handikappanpassas i efterhand. Detta gäller funktionshindrade, syn- och hörselskadade, allergiker m.fl.
Vid ny- och ombyggnad ska offentliga lokaler byggas lättillgängliga i gatuplanet eller med hissar. Trottoarkanter ska slopas eller sänkas vid övergångar, skyddsräcken för synskadade ska uppföras vid cykelställ och bänkar m.m. Heltäckande mattor ska bort och fler rökfria miljöer skapas. På tåg, bussar och spårvagnar bör höj- och sänkbara trappsteg installeras och någon hissanordning där det är befogat.
Arbetsplatserna ska vid behov handikappanpassas. Om en handikappad endast kan göra en 10-procentig arbetsinsats är det en vinst på 10 %, de mänskliga synpunkterna och arbetstagarens livskvalité oräknade. Arbetslösa ur alla grupper mår sämre och behöver mer sjukvård både psykiskt och somatiskt om de inte kan delta i samhället genom ett meningsfullt arbete. Arbetstiden ska också vara flexibel, 4, 6 eller 8 timmar per dag, med flextid och lämpliga pauser. T.ex. för gravt hörselskadade behövs texttelefon och ibland tolkhjälp, för synskadade bl.a. möjlighet att ha en ledarhund på arbetet, för allergiker en för den anpassad miljö o.s.v.
För flera grupper är det dock omöjligt att delta i arbetslivet på grund av alltför svåra fysiska och/eller psykiska handikapp. Här återstår vård och habilitering med stor hänsyn, ömhet och kunskap. Familjer, anhöriga och vänner ska höras och stor hänsyn ska tas till deras möjligheter att vara delaktiga. Avlastningshem, växelvård och gruppboende med stor personaltäthet är alternativ som ska ges hög prioritet.
Miljöpartiet vill införa 80 % i alla socialförsäkringar upp till ett tak på 12 000 kr/månad och därefter en ersättning på 40 %, se vår ekonomiska motion. Vi vill säkra de förtidspensionärer som är låginkomsttagare och det är de flesta av de yngre och en del äldre, särskilt kvinnor. Enligt handikapprörelsen behövs 580 miljoner för att återställa minskningen med 500 kr/månad. Med vår modell blir summan mindre, och Miljöpartiet yrkar på ett tillskott med 500 miljoner. Någon fullständig statistik på förtidspensionärers inkomster har varit mycket svårt att få fram.
Miljöpartiet anser att handikappombudsmannens möjligheter att ingripa mot diskriminering av funktionshandikappade är helt otillräckliga. Det bör finnas andra möjligheter att ingripa än att göra uttalanden. Lagstiftningen bör kompletteras med sanktionsmöjligheter. Miljöpartiet de gröna anser att en ny översyn av färdtjänsten behövs så att man lever upp till de intentioner som ligger till grund för färdtjänsten. Den ska ju ge tillgänglighet i samhället både till arbete och socialt liv.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att vid handikappanpassning nya rön inom tekniken bör tas till vara kontinuerligt och i övrigt vad i motionen anförts om handikappanpassning på arbetsplatser,1
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att ledarhundsutbildningen och tolkverksamheten bör byggas ut och att riksdagen anslår 9
000
000 kr för denna verksamhet,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om trafikens handikappanpassning,2
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om dubbelhandikappade och svårt utvecklingsstörda,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om handikappades deltagande i samhällsplanerande och byggande, 3
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om behovet av olika typer av boende,3
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om ensamarbetandes situation,
8. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om färdtjänsten och att den bör ges ett ökat anslag på 10
000
000 kr,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att även långtidssjuka i alla socialförsäkringar bör få 80
% upp till en årsinkomst på 144
000 kr,4
10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om Handikappombudsmannens sanktionsmöjligheter,
11. att riksdagen för att återställa förtidspensionärernas ekonomiska situation anslår 500
000
000 kr.4
Stockholm den 18 januari 1995 Marianne Samuelsson (mp) Birger Schlaug (mp) Ragnhild Pohanka (mp) Thomas Julin (mp) Eva Goe s (mp)
1 Yrkande 1 hänvisat till AU 2 Yrkande 3 hänvisat till TU 3 Yrkandena 5 och 6 hänvisade till BoU 4 Yrkandena 9 och 11 hänvisade till SfU