Riksdagen beslöt i maj 1993 att införa en särskild
tobakslag. Efter beställning av riksdagen återkom regeringen
med förslag till skärpningar av lagen.
Dessa beslutades i mars 1994.
Skärpningarna innefattade förbud mot rökning på vissa
platser utomhus, förbud mot rökning i lokaler där offentliga
tillställningar eller allmänna sammankomster anordnas,
ytterligare restriktioner för rökning på arbetsplatser samt
förbud mot tobaksreklam i tidningar och tidskrifter.
Redan den ursprungliga tobakslagen andades
förmyndarmentalitet och övertro på det politiska
beslutsfattandets möjligheter att påverka mänskligt
beteende. Genom 1994 års lagstiftningsåtgärder förstärktes
denna inriktning ytterligare. Därmed har tonvikten i arbetet
mot tobaksbruk kommit att överföras från upplysning om
tobakens skadeverkningar, opinionsbildning och
konsumtionsdämpande beskattning till förbud och
restriktioner genom politiska beslut och lagstiftning.
Risken är nu att den traditionella svenska hälsopolitiken,
med syfte att minska tobakskonsumtionen, helt bryts sönder
genom ytterligare regleringar. Det som närmast har
aktualiserats är en åldersgräns för inköp av tobaksvaror.
Åldersgräns för inköp av tobaksvaror förekommer f.n. i ett
20-tal länder och reklamförbud i något fler. I Norden
tillämpas reklamförbud och åldersgräns för inköp i Norge
och Finland. Erfarenheterna i jämförelse med de traditionella
svenska åtgärdsprogrammen är inte särskilt upplyftande.
nUtvecklingen 1970/72--1990/92:
Land
Total kons.
Cigarett-
rökning
Anm.
Sverige
--25 %
--23 %
Inga restriktioner under perioden
Finland
-- 7 %
+/--0
16-års gräns och reklamförbud sedan 1977
Norge
+ 8 %
+ 9 %
16-års gräns och reklamförbud sedan 1975
Mot bakgrund av de svenska framgångarna är det
beklagligt att starka krafter vill överge en politik mot tobaken
baserad på upplysning, information, opinionsbildning och
beskattning. Risken är uppenbar att ytterligare politiskt
beslutade restriktioner minskar respekten för lagarna och för
riksdagen snarare än konsumtionen av tobak.
En åldersgräns för inköp är i bästa fall en meningslös
åtgärd och i sämsta fall en skadlig. Alla erfarenheter visar att
ett inköpsförbud är omöjligt att kontrollera. Risken är också
att en åldersgräns förstärker tobakens statusvärde som en
sorts vuxensymbol. Förbudet i sig riskerar också att locka till
överträdelser.
En åldersgräns för inköp av tobaksvaror bör mot denna
bakgrund ej införas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en svensk politik mot tobaksbruket
byggd på information, upplysning, opinionsbildning och
beskattning.
Stockholm den 18 januari 1995
Mikael Odenberg (m)
Knut Billing (m)