Motion till riksdagen
1994/95:So14
av Sören Lekberg m.fl. (s)

med anledning av prop. 1994/95:89 Förslag till alkohollag


I propositionen föreslås bl.a. att nuvarande
tillståndsgivning för servering av (alkoholhaltiga) drycker
förs över från länsstyrelsen till kommunerna. Kommunerna
ska också få huvudansvaret för den direkta tillsynen av
restaurangerna och rätt att fatta beslut om återkallelse av
tillstånd samt övriga administrativa åtgärder.
Förslagen i propositionen har föregåtts av överväganden i
dels den s.k. LDH/LVM-utredningen, dels i den
parlamentariskt sammansatta alkoholpolitiska
kommissionen. Den först nämnda utredningen förslog en
fullständig kommunalisering av både tillståndsgivning och
sanktioner, medan den alkoholpolitiska kommissionen
föreslog en kommunalisering av enbart tillståndsgivningen.
Besluten om sanktioner borde enligt kommittén även i
fortsättningen vara en uppgift för länsstyrelsen.
Under senare år har en betydande ekonomisk brottslighet
inom framförallt taxi- och restaurangnäringen uppdagats.
Från de anställdas organisationer har man under många år
försökt rikta statsmakternas uppmärksamhet på de
oegentligheter som förekommer inom dessa branscher.
Hotell- och restauranganställdas förbund (HRF) och flera
andra LO-förbund har här utfört ett viktigt upplysnings- och
opinionsarbete.
Den ekonomiska brottsligheten har också
uppmärksammats av riksdagen. Riksdagens revisorer har
nyligen överlämnat sitt förslag om insatser mot den
ekonomiska brottsligheten. Vårriksdagen 1994 har också
beslutat att utöka anslagen till bekämpande av ekobrotten. I
riksdagsrevisorernas förslag betonas vikten av samordning
av myndighetenas insatser och en samlad styrning av
politiken gentemot den ekonomiska brottsligheten. I sitt
yttrande över riksdagsrevisorernas rapport om den
ekonomiska brottsligheten framhåller bl.a. LO att
brottsligheten inom flera av LO:s förbundsområden tagit sig
alltmer avancerade former. I många fall handlar det om
organiserad brottslighet med maffiastruktur.
Mot den bakgrunden är regeringens ställningstagande
märkligt. Genom kommunaliseringen kommer
tillståndsgivning och sanktioner att rejält splittras upp. I
stället för 24 länsstyrelser ska 286 kommuner fatta besluten.
I de fall kommunerna har delegerat besluten till distrikts-
eller kommundelsnämnder kommer uppsplittringen att bli än
större. Möjligheterna till samordning kommer att spolieras.
I remissyttrandena över de tidigare nämnda utredningarna
som föregått regeringens proposition framhåller t.ex. LO och
HRF i sina gemensamma yttranden att den snabbt ökande
ekobrottsligheten snedvrider konkurrensen och utgör
därmed ett hot mot en sund marknadsekonomi. I vissa fall
har brottsligheten närmast blivit en förutsättning för
näringsverksamhetens bedrivande. Särskilt utsatta är enligt
LO och HRF taxiverksamheten och restaurangbranschen.
Inom dessa näringar förekommer rena maffiametoder och
beskyddarverksamhet. LO och HRF motsätter sig därför en
kommunalisering av tillståndsgivningen.
Länsstyrelsen i Stockholms län tillstyrker förslaget om att
tillståndsgivningen överförs till kommunerna, men avstyrker
förslaget om att administrativa ingripanden ska beslutas av
dem. Länsstyrelsen hänvisar här till Alkoholpolitiska
kommissionens uppfattning om att återkallelse av tillstånd
ställer höga krav på rättssäkerhet, och länsstyrelserna har den
väl fungerande organisation som krävs för att smidigt,
opartiskt och juridiskt korrekt kunna hantera ärenden av
detta slag.
Länsstyrelsen i Stockholms län hänvisar också till sitt
projekt krogsanering som har gett ett mycket gott resultat.
Länsstyrelsen har här lyckats samordna sina insatser med ett
flertal olika myndigheter som polisen, skattemyndigheten,
tullen och kronofogdemyndigheten. Aktionen har därmed
blivit mycket effektiv och hittills resulterat i att över 70
serveringstillstånd återkallats och att över 100 restauranger i
länet har blivit varnade. Resultatet har vida överträffat våra
värsta farhågor säger man från länsstyrelsehåll. Det visar
också att varningssignalerna från de fackliga
organisationerna varit riktiga.
Enligt vår bestämda mening kan det mot denna bakgrund
inte vara rimligt att flytta över hela beslutanderätten till
kommunerna, om man från statsmakternas sida effektivt vill
bekämpa den ekonomiska brottsligheten inom
restaurangnäringen. Det kan också starkt ifrågasättas om det
är lämpligt att kommunerna ska överta tillståndsgivning och
sanktioner, samtidigt som många kommuner har ett
egenintresse i restaurangbranschen. Kommunerna är t.ex.
fastighetsägare till servicehus och hotell där
restaurangservering utförs av entreprenörer.
Vi ansluter oss således till de överväganden som
Alkoholpolitiska kommissionen gjort, när den kommit fram
till att tillståndsgivningen kan överföras på kommunerna,
men att beslut om återkallelse av tillstånd och övriga
administrativa åtgärder bör ligga kvar på länsstyrelsen.
Propositionens förslag i denna del bör således avslås av
riksdagen.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen avslår förslaget i proposition 1994/95:89 vad
avser överförande av de administrativa ingripandena från
länsstyrelserna till kommunerna.

Stockholm den 17 november 1994

Sören Lekberg (s)

Anita Johansson (s)

Eva Johansson (s)

Ola Rask (s)

Christina Zedell (s)

Tommy Waidelich (s)

Pär Nuder (s)

Carina Moberg (s)

Björn von Sydow (s)

Dag Ericson (s)

Eva Arvidsson (s)

Åsa Stenberg (s)

Björn Ericson (s)