I propositionen föreslår regeringen bl.a. att vårdnadsbidraget avskaffas fr.o.m. 1 januari 1995 och att garantidagarna i föräldraförsäkringen återinförs. Vårdnadsbidraget var en reform i helt fel riktning både när det gäller jämställdhet och påverkan på statsfinanserna. Jag välkomnar därför regeringsförslaget. Dock borde regeringen ytterligare begrunda på vilket sätt garantidagarna skall återinföras.
Regeringen föreslår att för dem som erhållit vårdnadsbidrag skall avräkning ske mot de garantidagar de hade kvar före 1 juli 1994. Jag delar uppfattningen att ingen ersättning motsvarande garantinivå skall utbetalas till dem som fullt ut tagit del av vårdnadsbidraget. De hårt ansträngda statsfinanserna gör att det inte finns någon möjlighet att kompensera dessa föräldrar ''dubbelt''.
Men det är inte bara ersättningen för garantidagarna som är viktig för småbarnsföräldrar. Garantidagarna ger dem dessutom förbättrade möjligheter att ta ledigt från sitt arbete. I propositionen anförs också detta som ett skäl till att återinföra garantidagarna. Rätten att vara helt ledig enligt bestämmelserna i föräldraledighetslagen för vård av barn över tre år begränsades när den borgerliga majoriteten avskaffade garantidagarna. De som nu tagit ut vårdnadsbidrag sedan 1 juli 1994 kan inte återfå den rätt till ledighet som garantidagarna gav.
Jag menar att regeringen ytterligare bör se över föräldrars möjligheter att behålla garantidagarna, utan rätt till garantiersättning, men med den rätt till ledighet enligt föräldraledighetslagen som de ger.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om garantidagar utan ersättning.
Stockholm den 21 november 1994 Thomas Östros (s)