Vänsterpartiet har sedan lång tid drivit krav på kraftfulla
åtgärder mot den ekonomiska brottsligheten. Den
ekonomiska brottsligheten har mycket allvarliga
snedvridande och skadliga effekter på marknadsekonomins
funktionssätt. Om den ekonomiska brottsligheten får fäste
mer allmänt riskerar på sikt hela branscher att snedvridas
konkurrensmässigt. Också många enskilda drabbas direkt av
den ekonomiska kriminaliteten. Det är glädjande att på
senare tid allt fler börjat inse vikten av snabba insatser för
att bryta utvecklingen.
Så inledde Vänsterpartiet en motion med anledning av
Riksdagens revisorers förslag till åtgärder mot den
ekonomiska brottsligheten. I stort instämde Vänsterpartiet i
revisorernas bedömningar av de gjorda insatserna mot den
ekonomiska brottsligheten. Samma sak gällde de flesta
förslag till åtgärder för att bekämpa den ekonomiska
brottsligheten som föreslogs i rapporten.
Vänsterpartiet påpekade skattemyndigheternas roll i
arbetet och betonade kontrollens och granskningens
betydelse i sammanhanget. Samtliga riksdagspartier
betonade med viss skärpa behovet av krafttag mot den
ekonomiska brottsligheten.
Skattemyndigheternas roll är inte bara viktig när det gäller
att bekämpa det vi normalt kallar den ekonomiska
brottsligheten utan också det ökande skatteundandragande
som sker i samhället. Det senare har dokumenterats genom
avslöjandet av de stora oredovisade realisationsvinster vid
försäljning av aktier som förekommit under 1993.
I det föreliggande budgetförslaget minskas emellertid
anslaget till skattemyndigheterna med totalt 211 miljoner
kronor för budgetåret 1995/96. Av detta belopp avser 140
miljoner kronor skattemyndigheten och 71 miljoner kronor
kronofogdemyndigheten.
Detta torde innebära att både granskning och övrig
kontroll kommer att minska. Eftersom utrymmet för
ytterligare organisationsförändringar under budgetåret
1995/96 är mycket litet ser vi inte hur kampen mot
skatteundandragande och ekonomisk brottslighet skall
kunna skärpas.
Vår uppfattning är att varje indragning av medel från
skattemyndigheterna innebär att staten går miste om ännu
större belopp. Med tanke på den utestående skattefordran på
57 miljarder som staten har så torde samma resonemang vara
adekvat när det gäller kronofogdemyndigheterna i landet.
Om de partier som deltog i debatten i kammaren angående
Riksdagsrevisorernas rapport menar vad de då sade borde
anslagen snarare öka vad det gäller dessa två myndigheter.
I tidigare gjorda beräkningar har man från myndighetshåll
räknat med ett utfall på tio gånger de satsade resurserna när
det gäller skattemyndigheterna. Det vore att ge helt fel
signaler om man nu minskar anslagen till dessa båda
myndigheter, inte minst vad det gäller det preventiva arbetet.
Vi antar att samtliga argument för en ökad kamp mot den
ekonomiska brottsligheten och det ökande
skatteundandragandet är väl kända för riksdagens ledamöter
efter debatten om revisorernas rapport, och vi återupprepar
dem inte i denna motion, men för den intresserade hänvisar
vi till nämnda rapport 1994/95:RR4.
En annan myndighet som också drabbas av nedskärningar
i det föreliggande budgetförslaget är tullverket. Även denna
neddragning drabbar kampen mot den ekonomiska
brottsligheten eftersom gränskontrollen med det
föreliggande förslaget kommer att försämras.
Det är ett väl känt faktum att en del av den ekonomiska
brottsligheten grundar sin verksamhet på narkotikaaffärer
varför den föreslagna neddragningen innebär minskade
möjligheter att bekämpa denna del av den ekonomiska
brottsligheten. Vänsterpartiet redovisar sin syn på anslaget
till tullverket i en separat motion.
Exempel på kontrollverksamhet som finansierar en
bibehållen anslagsnivå
Ovan refererade vi till det skatteundandragande som sker
vad gäller oredovisade realisationsvinster vid försäljning av
aktier som köpts och sålts under samma år. Det faktum att
kontrollen av dessa transaktioner i det närmaste är obefintlig
är upprörande.
Enligt en artikel i DN den 17 februari 1994 säger förre
skatteministern Bo Lundgren följande: ''De som fuskar med
skatten måste räkna med att möjligheten att åka fast är stor.''
Han säger vidare: ''Jag förutsätter att riksskatteverket utför
de uppgifter som vi ålagt dem och kontrollerar det här.''
Enligt Bo Neikter på riksskatteverket går staten miste om
stora summor (DN 15/2 1994). Vi vet att det rör sig om flera
hundra miljoner kronor per år.
Genom en enkel lagändring skulle det vara möjligt att på
ett enkelt sätt kontrollera köp och försäljningar av de
aktieslag som ökat mest under ett år. Hos
Värdepapperscentralen AB (VPC) finns för varje aktieägare
bl.a. registrerat alla hans köp och försäljningar av aktier samt
datum härför. Detta register har ersatt tidigare aktiebrev.
VPC:s uppgifter förutsätts finnas på datamedium.
Ett manuellt register vore i praktiken otänkbart med tanke
på den mängd data det handlar om. Vad som saknas i VPC:s
register är vad respektive person erlagt för aktierna samt vad
han erhållit vid försäljningen.
Det är en enkel sak att på en diskett registrera aktuella
aktiekurser för samtliga börsdagar för de aktier som omsatts
på börsen under ett år. Genom att därefter samköra data som
inhämtats från VPC med de aktuella aktiekurserna under året
går det att få fram vilken storleksordning det har varit på den
enskildes aktievinster under året.
Vinster över ett visst belopp körs sedan ut på disketter läns-
eller lokalkontorsvis. Därefter går det att datamässigt
samköra ovannämnda disketter med vad som i respektive
deklaration registrerats under punkten 45 (realisationsvinst
vid avyttring av aktier m.m.). Vid en sådan samkörning kan
flertalet befintliga differenser fås fram.
Vad gäller det tekniska förfarandet finns det inom
förvaltningen ett antal datarevisorer som kan genomföra en
datarevision hos VPC samt göra nödvändiga samkörningar.
Tekniskt kan detta inte vara något problem.
Vad gäller uppföljningen för länen kan det vara lämpligt
att ge uppdraget till en eller ett fåtal handläggare som genom
standardförfrågningar och standardbeslut på ett effektivt sätt
kan genomföra granskningen. Ur effektivitetssynpunkt är
detta det mest rationella.
För att denna kontrollverksamhet skall kunna bli möjlig
måste man emellertid återinföra möjligheter för de s.k.
tredjemansrevisionerna som avskaffades genom ett
riksdagsbeslut från och med 1 juli 1994.
Det kan också bli nödvändigt att införa en speciell paragraf
som reglerar denna kontrollverksamhet. Genom en sådan
åtgärd skulle en bibehållen anslagsnivå till
skattemyndigheterna och kronofogdemyndigheterna kunna
bli finansierad. Vi anser emellertid i konsekvens med vår
tidigare kritik mot finansiering av utgifter med hjälp av
beräknade dynamiska effekter att kostnader skall finansieras
i budgeten.
Domstolarna
För att på ett effektivt sätt bekämpa den ekonomiska
brottsligheten behövs förutom en effektiv gransknings- och
kontrollorganisation även en effektiv och kompetent rättslig
organisation. I ovan refererade revisorsrapport pekas på att
rättegångarna i mål om ekonomisk brottslighet i vissa fall är
mycket långdragna. Flera olika sätt att komma till rätta med
detta tas upp i revisionsrapporten.
Det gäller förbättringar av rättegångens uppläggning
genom bättre förberedelser, domstolens sammansättning och
kompetens samt pedagogisk utbildning för åklagare.
Till detta vill Vänsterpartiet foga tanken på speciella
skattedomstolar som tar hand om såväl den skatterättsliga
processen, som i dag ligger på förvaltningsdomstolarna, och
processen om skattebrotten, som i dag ligger på allmänna
domstolsväsendet.
För att på ett allsidigt sätt belysa problematiken bör det
omgående tillsättas en utredning som får till uppgift att så
fort som möjligt lägga fram förslag om hur man skall
effektivisera de rättsliga processerna i samband med
ekonomisk brottslighet och skatteundandragande.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen till Skattemyndigheterna för budgetåret
1995/96 anvisar 140
000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit,
2. att riksdagen till Kronofogdemyndigheterna för
budgetåret 1995/96 anvisar 71
000
000 kr utöver vad regeringen föreslagit,1
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om effektivare skattekontroll av
realisationsvinster vid aktieförsäljningar,
4. att riksdagen hos regeringen begär en utredning med
uppgift att framlägga förslag om effektivare
rättegångsförfarande vid ekonomisk brottslighet och
skatteundandragande.2
Stockholm den 22 januari 1995
Gudrun Schyman (v)
Hans Andersson (v)
Ingrid Burman (v)
Björn Samuelson (v)
Eva Zetterberg (v)
Per Rosengren (v)
Lars Bäckström (v)
1 Yrkande 2 hänvisat till LU.
2 Yrkande 4 hänvisat till JuU.