Många ungdomar i Sverige konsumerar stora mängder
alkohol numera. Inte sällan handlar det om hembränd eller
smugglad sprit, som på grund av de höga svenska
alkoholskatterna är både billig och lätt att få tag i. Det kan
nämnas att i den senaste Ungdomsbarometern uppgav 71
procent av 4.949 tillfrågade ungdomar upp till 20 år att de
druckit hembränt en eller flera gånger under de senaste tolv
månaderna.
Denna utveckling av alkoholkonsumtionen, som står helt
utanför samhällets kontroll, är alarmerande, inte minst
genom att den med stor sannolikhet bidrar till en ökad
nyrekrytering av narkotikamissbrukare.
När en ung människa prövar narkotika för första gången
sker det nämligen i stor utsträckning efter det att
vederbörande först druckit och blivit påverkad av alkohol.
Förklaringen är naturligtvis att den som förtärt
alkoholdrycker, särskilt starkare sådana, brister i omdöme
och blir mindre på sin vakt mot sig själv. Detta förhållande
gäller visserligen också vuxna människor, men beträffande
ungdomar tillkommer det s.k. kamrattrycket som en
ytterligare omständighet i sammanhanget. Det är inte lätt för
en 14--15-åring att säga nej när han tillsammans med sina
kamrater sitter vid en brasa på stranden och efter att ha
druckit sig berusad blir erbjuden att prova hasch från en pipa
som vandrar runt i sällskapet.
Det klassiska sättet att bekämpa hembränning och
smuggling i Sverige har varit att öka polisens resurser för att
komma åt hembränningen, att tilldela tullen bättre resurser
för att stoppa smuggling, att skära ned möjligheterna för
privat införsel av billig alkohol och att höja alkoholskatterna.
Medlemskapet i EU och de dåliga statsfinanserna har
emellertid ställt de flesta begrepp på huvudet. EU bygger på
öppna gränser mellan medlemsländerna, vilket i det långa
loppet kräver en harmonisering av ländernas alkoholskatter
för att undvika okontrollerbar införsel av alkohol från ett
lågskatteland till ett land med höga skatter.
Sverige har efter Finland EU:s högsta alkoholskatter.
Därmed finns det också risk för att det svenska EU-
medlemskapet leder till en kraftigt ökad gränshandel och en
övergång till allmänt sett starkare drycker. Detta kan i sin tur
leda till att många människor, inte minst ungdomar, dricker
sig alltmer berusade, varigenom fältet i större utsträckning
än tidigare ligger fritt för prov av narkotika.
Det förtjänar att i detta sammanhang nämnas att
arbetsförutsättningarna för tullen blivit avsevärt förändrade
efter Sveriges anslutning till EU genom att gränserna mot
andra EU-länder blivit s.k. inre gränser. Tulltjänstemännen
har t.ex. inte längre befogenhet att slumpmässigt stoppa
resande i trafiken mellan EU-länder och ställa frågor till
dessa. Gränskontrollerna kan därför inte upprätthållas på
samma sätt som tidigare. Dessutom står det klart att tullen
kommer att minska sin personal med över 1 000 personer,
vilket betyder att flera orter med färjetrafik från EU-länder
kommer att vara helt obevakade under vissa tider.
Om de höga svenska alkoholskatterna bibehålls finns det
risk att samhället inom en nära framtid helt kan förlora
kontrollen över alkoholtillförseln. Alkoholens mörkertal är
redan i dag mycket högt, vilket visats i undersökningar av
såväl Alkoholpolitiska kommissionen som Svenska
Bryggareföreningen. Ytterligare förlorad kontroll över
alkoholtillförseln leder också till mer följdkriminalitet, inte
minst i distributionsledet.
Det är följaktligen nödvändigt att alkoholskatterna i vårt
land anpassas till i närheten av EU:s genomsnittliga nivåer.
Detta bör ske redan nu trots att vi under de första två åren
som EU-medlem har relativt låga införselkvantiteter.
Den framtida svenska alkoholpolitiken måste inriktas på
att minimera alkoholens mörkertal, vilket bara kan ske
genom att alkoholskatterna sänks, samtidigt som insatserna
för att informera om bruk och missbruk av alkohol förstärks.
En lämplig början är att sänka skatterna på öl, som är mest
attraktivt att köpa i utlandet på grund av de stora
skatteskillnaderna på öl mellan i första hand Sverige och
Danmark/Tyskland. Införselreglerna för öl är dessutom
redan nu betydligt generösare än för sprit och vin.
Att först sänka ölskatterna skulle dessutom leda till att
konsumtion av den svagaste alkoholdrycken stimuleras,
vilket skulle vara ett värdefullt bidrag i arbetet på att förändra
dryckesbeteendet i Sverige och skapa en etablerad vana att
konsumera svaga drycker. Detta borde i sin tur också kunna
hålla nere konsumtionen av sprit.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om sänkning av alkoholskatterna,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökade
informationsinsatser.1
Stockholm den 25 januari 1995
Jerry Martinger (m)
1 Yrkande 2 hänvisat till SoU.