Beskattningen av drivmedel från förnybara energikällor
Ett övergripande mål i kretsloppssamhället är minimalt
beroende av ändliga resurser och en långt utvecklad teknik
för användning av förnyelsebara resurser som bioenergi.
Bioenergianvändningen inom hushålls- och servicesektorn
måste utökas kraftigt även vid sidan av fjärrvärmen. Det
enskilt viktigaste området där det finns en stor potential är
drivmedelsområdet.
För att stimulera användningen av biodrivmedel måste de
regler och skattesatser som tillämpas vara tydliga och
långsiktigt stabila för att aktörerna på marknaden, både
producenter och konsumenter, ska kunna göra långsiktiga
investeringsbeslut. Priset på fossila bränslen måste spegla
deras skadliga effekter. Resultatet av en sådan ekonomisk
miljöstyrning blir dels effektivare energianvändning, dels en
övergång till biobränslen producerade inom ramen för ett
uthålligt skogs- och jordbruk.
Centern arbetar för att nya fordon ska drivas utan fossila
bränslen efter år 2000, och att Sverige ska verka för att
sådana förändringar genomförs även internationellt, så att
bilindustrin tvingas ställa om sin produktion.
I fyrklöverregeringen verkade centern för att
beskattningen av drivmedel och oljor ska spegla dessas olika
miljöpåverkan, det vill säga fungera som ekonomiska
styrmedel. Det arbetet var framgångsrikt i flera avseenden,
bland annat lades en politisk kurs fast som innebar att de
ekonomiska styrmedlen för att stimulera övergången till mer
miljövänliga produkter i allmänhet och bränslen i synnerhet
måste öka. Det är nu viktigt att denna linje fullföljs.
Beskattningen av motoralkoholer och vegetabiliska
bränslen
Riksdagen har vid flera tillfällen uttalat sig för en successiv
övergång till förnybara energibränslen för att säkerställa en
långsiktigt uthållig och miljömässigt acceptabel utveckling.
Produktionen av värme och el bygger idag till cirka hälften
på förnybara energikällor. Genom teknisk utveckling och
ekonomiska styrmedel kan utnyttjandet av bioenergi och sol
och vind öka ytterligare.
På trafikens område är emellertid vårt oljeberoende
obrutet. Aktuella prognoser (NUTEK) pekar på en ökad
förbrukning av bensin och diesel vilket gör det svårt att
uppnå Rioöverenskommelsens mål om en frysning av
växthusgasutsläppen vid sekelskiftet till 1990 års nivå.
Alternativa bränslen på drivmedelsområdet är exempelvis
alkoholer och vegetabiliska oljor. Tekniska och ekonomiska
förhållanden gör det dock svårare att byta biobränslen i
fordon än i till exempel ett värmeverk. Just därför är det
angeläget att också denna omställning påbörjas och att
samhällets styrmedel och stimulansåtgärder är långsiktiga
och konsekventa.
Beskattningen i vissa blandbränslen
Brister i skattereglerna för blandbränsle med biodrivmedel
måste rättas till. Det gäller i första hand tre produkter: ETBE,
diesohol (inblandning av etanol i diesel) samt Agrolight
(inblandning av rapsmetylester i diesel).
ETBE: Etyltertiärbutyleter (ETBE) är ett så kallat
oxygenat som blandas i bensinen för att höja oktantalet.
Oxygenatinblandningen minskar också bensinens
luftföroreningar (minskade CO-utsläpp och minskad
smogbildning) och är därför föreskriven av USA:s
miljömyndighet, EPA, i de nio mest förorenade
storstadsregionerna. EPA kräver vidare från 1995 att 15
procent av oxygenaterna ska komma från förnybara råvaror.
1996 höjs detta krav till 30 procent.
I Sverige används betydande volymer MTBE som är
likvärdigt med ETBE men som baseras på mentol och
isobuten istället för på etanol och isobuten. För närvarande
beskattas såväl MTBE som ETBE som bensin. Om
etanoldelen i ETBE, cirka 45 procent, fick samma lägre
beskattning som annan drivmedelsetanol så skulle produkten
bli klart konkurrenskraftig med den helt fossilbaserade
MTBE:n. Vi skulle då på marknadsmässiga grunder få
motsvarande introduktion av en förnybar komponent i
bensinen som i USA är föreskriven av myndigheterna. Enligt
uppgift finns redan en förstudie gjord för en ETBE-
anläggning i anslutning till Scanraff i Lysekil med en
etanolförbrukning i intervallet 30 000--60 000 m3. Från
oljebolagens sida föredrar man att få in etanol i bensinen
genom ETBE framför den typ av låginblandning som
prövades av bland annat OK på 80-talet.
Diesohol: Inblandningen av 15 procent etanol i diesel har
med goda resultat under 1994 prövats på ett antal fordon i
bland annat Stockholm och Nyköping. Etanolblandningen
ger bättre miljömässiga prestanda än motsvarande diesel.
Idén har ursprungligen hämtats från Australien.
Blandbränslet kan användas utan motorjusteringar och
omväxlande med ren diesel. Introduktionen kan därför ske
snabbare och till avsevärt lägre omställningskostnader än ren
etanoldrift. Ett stort antal företag med egna lastbilsflottor,
speditionsföretag, bussar i kollektivtrafik med flera är
intresserade att pröva bränslet.
Introduktionen av etanol-dieselblandningen förhindras av
nuvarande skatteregler som beskattar dieseldelen i denna
blandning som om den vore bensin. Denna ofullkomlighet i
skattesystemet ger produktionen en helt omotiverad
merkostnad på 1,08 kronor per liter. Den rimliga
skatteprincipen är att etanoldelen skattebefrias eller högst
skattas med 80 öre per liter som vid annan låginblandning
och att dieseldelen (MK1) beskattas som annan diesel.
Agrolight: Agrolight med 5 procent rapsmetylester (RME)
och 95 procent MK1-diesel har i gjorda tester visat sig ha
likvärdiga eller bättre tekniska och miljömässiga prestanda
jämfört med vanlig MK1-diesel. Inblandningen av RME tar
bort de nackdelar med dålig smörjning som oblandad MK1
har. Produktionen klarar dock inte det gränsvärde för
kokpunktsintervall som anges i energiskattelagen. Som en
följd härav skattas den i blandningen ingående MK1-dieseln
som MK3-diesel. Det aktuella kravet på kokpunkt saknar för
denna blandning relevans ur miljö- och motorteknisk
synvinkel. Den färdiga blandningen drabbas därför med en
omotiverad merkostnad på 44 öre per liter. På den mycket
konkurrensutsatta dieselmarknaden förhindrar detta en
introduktion av produkten.
Teknisk utveckling
Den blygsamma svenska produktionen av biodrivmedel
sker idag i små och orationella anläggningar. För att
marknaden och samhället ska kunna bedöma alternativens
långsiktiga konkurrenskraft måste vi få till stånd en teknisk
utveckling och en industriellt anpassad produktion. Det kan
röra sig om investeringar i fabriker för etanol, ETBE och
rapsmetylester. Samma förhållande gäller utvecklingen av
motorer som fullt ut kan utnyttja biobränslenas tekniska och
miljömässiga potential, utbyggnaden av distributionssystem
m.m.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ekonomiska styrmedel,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beskattningen av motoralkoholer
och vegetabiliska bränslen,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om beskattningen av vissa
blandbränslen,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om teknisk utveckling.1
Stockholm den 25 januari 1995
Marie Wilén (c)
Lennart Brunander (c)
Kjell Ericsson (c)
Birgitta Carlsson (c)
1 Yrkande 4 hänvisat till NU.