Riksdagen beslutade i samband med regeringens proposition angående alkoholskatter att handeln med teknisk sprit skall skattebeläggas för dem som inte är upplagshavare.
Med detta beslut och med tillämpning av EU:s regler förändras på ett avgörande sätt förutsättningen för de industrier och näringsidkare som i sin produktion använder sådan sprit. Skatten, som för närvarande är 474 kr/liter 100- procentig alkohol, uttages i distributionsledet och kan om skattebeloppet överstiger 1500 kr/kvartal återbetalas efter framställning till särskilda skattemyndigheten, skattekontoret i Ludvika.
För att bidraga till en förenklad övergång från tidigare regler till de av riksdagen i december 1994 fastlagda bestämmelserna, har medgivits dispens under första kvartalet 1995. Därefter kommer förbrukare, som inte klassas som upplagshavare, att av sin distributör debiteras den fastställda skatten.
För förbrukare som i sin tillverkning använder skattebelagd sprit innebär skatten en stor ansträngning på företagets likviditet och medför med stor sannolikhet att många tvingas upphöra med verksamheten.
Som exempel kan nämnas att ett företag som för att applicera färgtryck på polyetenprodukter (exempelvis plastsäckar och plastkassar) använder cirka 2000 kilo teknisk sprit per kvartal, till sin leverantör-upplagshavare måste inleverera 2000 x 474 kr = 948 000 kronor i skatt. Denna summa överstiger mångdubbelt det förädlingsvärde som tilltrycket ger när slutprodukten levereras till användaren. Företaget, som nästa kvartal kan återfå den inbetalda skatten, måste i sin likviditet dock kunna inrymma även skattebeloppet. Givetvis måste företaget i sin tillverkningskostnad inrymma även räntekostnaden. Möjligheten att i bank låna upp även skatteförskottet torde vara synnerligen begränsat.
De effekter av den nya lagstiftningen som här beskrivits har inte på tillräckligt sätt beaktats i samband med riksdagsbehandlingen. Till saken hör att någon egentlig remissbehandling inte föregick beslutet.
Andra som drabbas av det nya regelverket är företag som tillverkar choklad och bakverk. Ökade skatter av den omfattning som ovan beskrivits kommer att drabba dessa näringar hårt. Likartade produkter som tillverkas i annat EU- land kommer förmodligen snabbt att, på grund av lägre priser, konkurrera ut svensktillverkade varor, och hemmaföretagen tvingas lägga ner sin produktion.
Till institutioner som också berörs på ett allvarligt sätt av den nya lagstiftningen hör skolor, läkemedelstillverkare, laboratorier med flera.
Det kan rimligen inte ha varit lagstiftarens mening att sådana konsekvenser som redovisats i motionen skulle uppstå, varför en ändring av lagen måste komma till stånd. Riksdagen bör därför ge regeringen i uppdrag att utfärda nya bestämmelser så att konsekvenser, sådana som ovan påtalats, inte uppstår.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om nya bestämmelser rörande skatteuttag för teknisk sprit.
Stockholm den 25 januari 1995 Lars Björkman (m) Stig Bertilsson (m)