Spel och lotterier har varit föremål för ett omfattande utredningsarbete, senast genom Lotteriutredningen. Den presenterade för drygt två år sedan sitt betänkande Vinna eller försvinna -- folkrörelsernas lotterier och spel i framtiden (SOU 1992:130).
Lotteriutredningen hade inget uppdrag att speciellt utreda problematiken med spelberoende. Utredningen redovisade dock det aktuella forskningsläget och konstaterade att forskningen om spelberoende i Sverige endast är i sin linda. Den ansåg att en svensk forskning om spelberoende är lika angelägen som forskning om andra beroendeskapande aktiviteter.
I amerikansk forskning har kriterier utformats för vad som skall räknas som spelberoende eller sjukligt spelbegär. Av den forskningen kan man dra slutsatsen att spelberoende är ett problem som starkt påverkar den spelberoendes sociala omgivning: familj, vänner och bekanta.
Beskrivningen av spelberoende är mycket snarlik beskrivningen av alkoholberoende. Spelberoendet är jämförbart med alkoholism.
Inom amerikansk forskning har även beroendeskapande faktorer identifierats. Försök har gjorts att gradera olika spelformers farlighet. Vissa bedöms ge starkt spelberoende, andra måttligt eller litet spelberoende. Men det finns inga entydiga belägg för vilka spelformer som skapar mest spelberoende.
Det är inte heller lätt att svara på frågan om hur många spelberoende personer det finns. Beräkningar och undersökningar i Sverige visar så skiftande siffror som 1 900 och 16 000 personer. Tyska beräkningar visar på 0,3 procent av befolkningen, vilket för svenska förhållanden skulle innebära att 23 000 är spelberoende.
Det faktum att spelberoende i form av sjukligt spelbegär förekommer aktualiserar tre behov:
För det första, vårt behov av kunskap om spelberoende innebär att forskningen på området behöver stimuleras.
För det andra, det finns ett okänt antal människor som behöver rådgivning och behandling mot sitt spelberoende. Detta behov motsvaras inte av tillgängliga resurser inom vården.
För det tredje, vi behöver analysera vad problematiken med spelberoende kräver för restriktioner kring spel och lotterier.
Majoriteten av befolkningen kan förvisso hantera sitt spelintresse och uppfattar alltför långtgående restriktioner som kränkande. Men solidariteten med dem som drabbas av spelberoende talar för effektiva restriktioner.
Forskning om spelberoende kräver resurser. Detsamma gäller rådgivning och behandling mot spelberoende. Genom en särskild avgift på försålda lotter skulle sådana resurser kunna skapas. Detta bör ges regeringen till känna.
När det gäller restriktioner bör en kommitté tillsättas för att utreda behovet av ytterligare åtgärder som kan minska riskerna för att människor utvecklar ett tvångsmässigt beroende av spel. Till exempel kan restriktioner i marknadsföringen av spel och lotterier övervägas liksom maximigränser för högsta vinstvärde. Riksdagen bör hos regeringen begära en utredning om detta.
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att införa en särskild avgift på försålda lotter för att skapa resurser för forskning om och behandling av spelberoende,
2. att riksdagen hos regeringen begär en utredning om behovet av ytterligare åtgärder som kan minska riskerna för att människor utvecklar ett tvångsmässigt beroende av spel.
Stockholm den 25 januari 1995 Rose-Marie Frebran (kds) Ingrid Näslund (kds)