Trädgårdsnäringen tyngs av beslutade och aviserade
skatter och avgifter
För trädgårdsföretagen kommer medlemskapet i EU att bli
påfrestande om regeringens aviserade förslag att finansiera
EU-avgiften blir verklighet. En ytterligare fara för
trädgårdsföretagen är att tullskyddet försvinner, med
befarade prissänkningar som möjlig följd. Det är ganska lätt
att räkna ut att dessa företag kommer att förlora ekonomiskt
på EU-medlemskapet, ändå skall de om regeringens förslag
också blir beslut vara med och betala EU-avgiften. Vissa
beräkningar inom näringen beskriver att den förlust som
trädgårdsnäringen kommer att göra totalt blir 250 miljoner
per år. Det är svårt att göra en korrekt beräkning eftersom
kronans minskade värde i förhållande till andra valutor
förbättrar konkurrenskraften gentemot importen. Omvänt
blir en del insatsvaror som småplantor och olja dyrare.
Den borttagna tullen på importerade grönsaker innebär att
vi kan få se en prissänkning på importerade grönsaker, som
i sin tur kan tvinga fram prissänkning också på svenska
grönsaker. Ett exempel på detta är tomater som har haft en
tull på 10 till 17 procent beroende på när på året importen
sker. När tullen försvinner kan det innebära en prissänkning
på 1,50 till 2,00 kronor per kilo. Om det blir så och om i så
fall också den svenska tomaten följer med nedåt i pris vet vi
först i efterhand. De svenska odlarna kommer med säkerhet
att utsättas för en press på priset neråt och kan inte räknas
in i dem som vinner på ett medlemskap. De uttalanden som
socialdemokraterna gjort går ut på att det är vinnarna som
skall betala EU-avgiften, inte förlorarna.
Skatter och avgifter
Enligt de beslut som tagits om miljöskatter och höjda
arbetsgivaravgifter och de aviserade höjningarna av
energiskatter och fastighetsskatt kommer kostnaderna att
stiga kraftigt. Ett exempel som belyser detta avser ett
växthusföretag på 7000 m2 beläget i södra Sverige med
tomatodling. Taxeringsvärdet är 619.000 kr. Omsättningen
är 2,8 miljoner om året. Företaget har som normalskörd 34
kg tomater per kvadratmeter.
Beslutade och aviserade skatter och avgifter
Ökade kostnader för aviserad höjning av koldioxidskatten
1/1 -96
98.000 kr
Ökad kostnad för aviserad omläggning av uppbörd av
energiskatt 1/1 -96
10.500 kr
Höjd arbetsgivaravgift 1/1 -95
7.600 kr
Höjd miljöskatt 2/11 -94
4.200 kr
Aviserad fastighetsskatt
10.523 kr
Summa beslutade och aviserade skattehöjningar
130.823 kr
Ett företag som genom EU-medlemskapet riskerar att få
minskade inkomster för lägre pris på sin produkt har
naturligvis inte ekonomisk kraft att betala de här redovisade
skatterna. Vi föreslår att riksdagen gör ett uttalande med
innebörden att när regeringen formulerar sina förslag om
finansiering av EU-avgiften tas hänsyn till det vi redovisat
här.
Vad avser energiskatterna inom trädgårdsnäringen har
dessa varit föremål för en särskild översyn av en grupp inom
jordbruksdepartementet. Arbetsgruppen har pekat på flera
alternativa möjligheter att åstadkomma en till de främsta
konkurrentländerna anpassad beskattning. Frågan bedömdes
som viktig med hänsyn till växthusodlingens anpassning till
EU-medlemskapet, med ovan redovisade borttagande av
tullar. Arbetsgruppen ansåg att beskattningen efter ett EU-
inträde skulle sänkas för växthusodlingen. Detta skulle ske
genom en nedsättning av den generellt utgående
koldioxidskatten, samt genom att nuvarande
uppbördssystem för skatten bibehålls. Sverige tillhör de
länder inom EU som har den högsta beskattningen, även om
man beaktar den nedsättning av skatten på energi med 85 %
som växthusodlingen i vårt land i dag har. Energikostnaden
är en stor kostnad i ett växthusföretag, den uppgår till 20--
30 % av företagets kostnader. Som lite kuriosa kan nämnas
att socialdemokraterna med nuvarande jordbruksministern i
spetsen förra året motionerade om en ännu kraftigare
nedsättning av koldioxidskatten, nämligen med 95 %. Men
det är tydligen glömt nu. Vårt förslag är att växthusodlingen
får ett generellt tak för uttaget av skatt på 0,6 % av
saluvärdet.
Centerpartiet yrkar på att den beslutade höjningen av
arbetsgivaravgifterna tas bort, och att genom skatteväxling
arbetsgivaravgiften sänks för de tio först anställda i företaget.
Förslag om detta finns i vår ekonomisk-politiska motion.
När riksdagen i höstas beslutade om höjda avgifter på
handelsgödsel och bekämpningsmedel, medverkade
centerpartiet till att de influtna skatterna skulle återföras till
näringen. Vi förväntar oss att regeringen presenterar ett
program för hur dessa medel skall användas.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen beslutar att energiskatten för
växthusodlingen maximeras till 0,6 % av saluvärdet,
2. att riksdagen beslutar att nuvarande system för uppbörd
av växthusodlingens energiskattemedel, skatteavdrag vid
leverans, bibehålls,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
att växthusodlingen inte bör belastas med skattehöjningar i
syfte att finansiera EU-medlemskapet,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om höjda fastighetsskatter.
Stockholm den 25 januari 1995
Lennart Brunander (c)
Ingbritt Irhammar (c)