av Ingvar Eriksson och Peter Weibull Bernström (m)
Trädgårdsnäringen efter EU-inträdet
Som en direkt följd av Sveriges inträde i EU avvecklades
den 1 januari i år de svenska tullarna i handeln med övriga
länder inom EU. För trädgårdsodlingen i vårt land, det vill
säga för produktionen av grönsaker, frukt, bär, blommor och
övriga växter, innebär detta att det tullskydd som funnits för
att kompensera för de i vissa avseenden högre svenska
produktionskostnaderna togs bort. För till exempel ordlingen
av tomater och gurka och ett antal frilandsodlade grönsaker
innebär detta att intäktsförlusten i ett odlingsföretag kan
komma att uppgå till 15--20 procent, vilket för ett normalt
växthusföretag med odling av tomat och gurka motsvarar
cirka 400 000 kronor. Totalt för den samlade svenska
trädgårdsodlingen innebär förlusten av tullskyddet på detta
sätt mer än 200 miljoner kronor.
I regeringens analyser av EU-medlemskapets
konsekvenser förväntas de svenska matpriserna sjunka med
runt tre procent i konsumentledet. För frukt och grönsaker
med flera trädgårdsprodukter måste detta bygga på en
sänkning av producentpriserna i storleksordningen 10--15
procent med hänsyn till de relationer vi vanligtvis har mellan
producent- och konsumentpriser.
En sänkning av matpriserna är en positiv konsekvens av
EU-medlemskapet. Den blir emellertid negativ om den
åstadkommes genom förhållanden som samtidigt innebär att
den svenska odlingen av grönsaker, frukt, bär med mera inte
ges rimliga möjligheter att anpassa sitt kostnadsläge till
tullavvecklingen.
Beträffande trädgårdsodlingens situation framhölls i
förberedelsearbetet inför medlemskapet att ett fullt
utnyttjande av EU:s strukturprogram skulle vara en rimlig
åtgärd för att väga upp de negativa och omedelbara
konsekvenserna för odlingen av den förlorade tullskyddet.
Regeringens budget
När regeringens budgetproposition nu lagts fram kan
konstateras att i denna finns inga förslag till åtgärder som tar
hänsyn till trädgårdsodlarnas situation i EU-medlemskapet.
Trädgårdsföretagen blir tydliga nettoförlorare. I såväl
Finland som Österrike har man ansett det angeläget att
överbrygga trädgårdsodlarnas omställnings- och
anpassningssituation genom direktkompensation av
intäktsförlusten, avvecklingsstöd för växthus- och
fruktodlingsföretag, räntesaneringsåtgärder och regionala
stöd. Den möjlighet för svensk export av trädgårdsprodukter
till Finland som EU-medlemskapet skulle kunna öppna för,
står därmed inte heller längre tillbuds.
Hotande skatter
Som nettoförlorare på medlemskapet bör
trädgårdsnäringen, med regeringens egna ord, inte behöva
åläggas skatter eller avgifter för att bidra till den svenska EU-
avgiften. Desto mer förvånande är det då att erfara att så gott
som samtliga de föreslagna ''EU-skatterna'' drabbar
trädgårdsodlingen.
Beräkningar visar att trädgårdsnäringen totalt kommer att
belastas med ytterligare kostnader i storleksordningen 65
miljoner kronor om regeringen fullföljer sina planer att öka
koldioxidbeskattningen för industrin och växthusodlingen
och lägger om uppbördssystemet för växthusodlingens
energiskatter liksom att införa en fastighetsskatt för
jordbruksfastigheter. Till detta kommer kostnaderna för den
i november förra året höjda miljöskatten och den höjda
arbetsgivaravgiften. Sammantaget innebär dessa två skatter
samt dieselskatten en merkostnad för trädgårdsodlingen på i
storleksordningen 20 miljoner kronor.
Uppskjutna ställningstaganden
Beträffande växthusodlingens energibeskattning har denna
varit föremål för riksdagsbehandling i flera omgångar under
senare år. I avvaktan på regeringens och riksdagens prövning
av i vilken omfattning Sverige skall införa och tillämpa EU:s
strukturstödsprogram och i vilken omfattning
trädgårdsodlingen i övrigt kan komma ifråga för olika
anpassningsåtgärder har skatteutskottet och riksdagen
uppskjutit ett slutligt ställningstagande av växthusodlingens
energibeskattning. Om inget nytt sådant beslut tas baserat på
de omständigheter vi här redogjort för kommer
växthusodlingen från den 1 januari 1996 att beskattas för sin
energianvändning på samma sätt som industrin.
Effekter av höjda skatter
En sådan ändrad beskattning skulle, med de förslag om
höjd koldioxidbeskattning som regeringen aviserat, innebära
att växthusodlingens energiskattekostnader mer än
tredubblas från den 1 januari 1996. Sett i perspektivet av ett
förlorat tullskydd och andra ökade skatter blir en sådan
förändrad beskattning ett dråpslag mot växthusodlingen och
odlingen av tomat, gurka, sallad, krukväxter och
snittblommor med flera viktiga svenska växthusprodukter.
För ett växthusföretag med till exempel odling av gurka
eller tomat är energikostnaden 20--25 procent av
nettoomsättningen. Skattens andel av nettoomsättningen kan
därvid vara ända upp till sex procent beroende på nyttjat
energislag. Med olja som energislag blir skattekostnaden 3--
4 procent av nettoomsättningen. En energikostnad av denna
storlek är i dagsläget dubbelt så stor som i Danmark och
Holland vars export utgör den främsta
marknadskonkurrensen för svenska produkter.
Ovanstående och i tabellerna redovisade kostnader bygger
på att växthusodlingen hittills haft möjlighet till
skattenedsättning med 85 procent såväl av den allmänna
energiskatten som koldioxidskatten. Full skatt betalas för
svavelinnehåll. Den 1 januari 1996 skall denna nedsättning
enligt riksdagens tidigare beslut begränsas till 75 procent.
Fullföljer regeringen sina avsikter beträffande finansieringen
av EU-avgiften innebär detta att nedsättningen begränsas till
50 procent. Växthusodlingen får därvid mer än en
tredubbling av skatten.
För ett växthusföretag med cirka 7 000 m2 innebär
detta en kostnadsökning totalt med cirka 1 000 000 kronor.
Läggs här till kostnadsökningarna för miljöskatt,
arbetsgivaravgift, fastighetsskatt, ändrat uppbördssystem för
energiskatt och dieselskatt samt dessutom intäktsförlusten
till följd av bortfallet av tullskyddet drabbas företaget totalt
av en kostnads- och intäktsförändring på cirka 550 000
kronor. Detta utgör cirka 25 procent av dagens
omsättningsvärde i företaget.
Resultatet av en sådan förändrad kostnads- och
intäktssituation kan bli att ett stort antal företag tvingas till
nedläggning av rörelsen.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om trädgårdsnäringens situation efter EU-
inträdet.
Stockholm den 25 januari 1995
Ingvar Eriksson (m)
Peter Weibull Bernström (m)