Motion till riksdagen
1994/95:Sk668
av Olof Johansson m.fl. (c)

Skatteväxling


Inledning
Det finns inga fria nyttigheter. Frågan är inte om vi får
betala när miljön föröds. Frågan är när, hur och vilka som
tvingas betala. Alltför länge har miljön betraktats som en
given förutsättning, uppmärksammad först då miljöskadorna
varit ett faktum.
Sambandet mellan ekonomi och ekologi måste tydliggöras
genom ökad användning av effektiva ekonomiska styrmedel.
Genom att sätta pris på naturresurser och miljöföroreningar
blir kostnaderna synliga, och då kan miljöskulder för
framtiden förebyggas.
Det övergripande målet för den ekonomiska politiken
måste vara att skapa en hållbar ekonomisk utveckling för full
sysselsättning och tryggad välfärd. Att övervältra vår
generations statsskuld på kommande generationer är lika
oacceptabelt som att övervältra miljöskulden.
De ekonomiska beräkningarna är ihåliga, om man inte
räknar med miljön. Centern anser att miljön ska ''synas och
kännas'' i plånboken, på skattsedeln och i företagens bokslut.
Ökning av statsskulden och miljöskulden är båda
bekräftelser på att vi inte lever hållbart. Miljöhänsynen
måste in i alla ekonomiska beslut. Principen att förorenaren
ska betala, PPP (Polluter Pays Principle), måste systematiskt
tillämpas. Producentansvar för uttjänta varor är
motsvarigheten på varuområdet.
En skatteväxling, med sänkt skatt på arbete och höjd skatt
på miljöstörande verksamhet och uttag av ändliga resurser,
skapar möjligheter att miljöanpassa samhället. Ett samhälle
i harmoni med naturen är lönande för människan och
framtiden.
Miljöskulden
På centerns initiativ tog miljövårdsberedningen under
fyrklöverregeringens tid fram tre rapporter om
miljöskuldsbegreppet: Miljöskulden, Mer om miljöskulden,
Miljöskuld och miljökapital i Uppsala kommun.
Professor Arne Jernelöv har definierat nyckelbegreppet
miljöskuld som kostnaden för miljöskador som är tekniskt-
ekonomiskt återställbara samt storleken av det kapital som
erfordras för att betala återkommande reparationsinsatser.
Miljöskulden kan delas upp i en långfristig och en
kortfristig del. Den långfristiga beräknas för de
miljöproblem där skadorna överförs på kommande
generationer. De kostnadsuppskattningar som gjorts är av
olika precision beroende på vilken praktisk erfarenhet som
finns för återställningsmetoder. För det som ej kan återställas
har ingen bedömning kunnat göras av miljöskuldens storlek.
Den kortfristiga miljöskulden beräknas för sådana
miljöproblem som inte ackumuleras eller överförs till
kommande generationer. Kostnaden för att leva upp till
gränsvärden eller begränsade mål för dessa kortvariga
miljöstörningar utgör den kortfristiga miljöskulden.
Det kan också finnas skäl att tala om miljöskulden i andra
dimensioner, t.ex. den skuld Sverige ådragit sig genom att
sprida miljöproblem till andra länder eller den del Sverige
har i de globala miljöproblemen.
Svårigheterna är stora, när det gäller att precisera
miljöskuldens storlek och förändring. Men inte heller
ungefärliga beräkningar får underskattas. Den pedagogiska
betydelsen av miljöskulden är stor. Den har förmått visa på
ihåligheten i dagens beräkningar av samhällsekonomin.
Därför slog den förra regeringen fast att miljöskulden inte
får öka.
Miljöskatter som styrmedel
Det är viktigt att ställa upp spelregler för marknaden som
bygger in miljöhänsyn i det ekonomiska beslutsfattandet.
Det kan inte nog betonas.
Det har övertygande bevisats, bland annat i en rad
rapporter, att miljöskatter och miljöavgifter också i praktiken
kan konstrueras så att en marknadsanpassad miljöstyrning
uppnås. Mindre miljöpåverkan har kunnat åstadkommas till
lägre kostnader jämfört med andra styrmedel.
Sverige är, vid sidan av USA, det land som använder flest
ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. Den svenska
svavelskatten och det svenska avgiftssystemet för
kväveoxidutsläpp från stora förbränningsanläggningar är de
i praktiken bäst fungerande exemplen på ekonomiska
styrmedel inom luftområdet.
Centerpartiet anser att Sverige måste verka för ökad
användning av ekonomiska styrmedel internationellt, såväl
inom samarbetet med Europeiska unionen (EU) som i arbetet
med miljöavtal i andra internationella fora. Tillsammans
med likasinnade länder bör Sverige framför allt verka för att
EU-länderna inför en skatt för att begränsa utsläppen av
koldioxid.
I EU-kommissionens Vitbok ''Tillväxt, konkurrenskraft
och sysselsättning'' sägs bland annat följande: ''EU måste
analysera hur den ekonomiska tillväxten kan bli hållbar och
bidra till fler arbetstillfällen och ge lägre konsumtion av
energi och andra naturresurser.''
Skatteväxling -- för hållbar utveckling och nya jobb
Marknadsekonomin försvagas genom att kostnader i form
av miljöstörning och uttag av ändliga resurser inte är synliga
i priset. Det ekonomiska systemet måste också spegla den
ekologiska verkligheten. Det innebär att priset på marknaden
så långt möjligt också ska avspegla produktens miljökostnad.
Tack vare den tekniska utvecklingen behövs en allt mindre
del av arbetskraften i industriproduktionen. Dagens höga
arbetslöshet kan till stor del beskrivas som effekter av en
strukturförändring, när vi successivt lämnar det gamla
industrisamhället bakom oss. Det är framför allt i
tjänstesektorn som behoven av arbetsinsatser och nya jobb
finns. Den höga beskattningen på arbetskraft blir därmed en
hämsko för ekonomisk utveckling och ökad sysselsättning.
Situationen är paradoxal. Vi har hög skatt på den resurs vi
har gott om och borde utnyttja mer, nämligen arbetskraft, och
låg skatt på det som vi har ont om och som vållar skador,
nämligen ändliga naturresurser och miljöskadlig
verksamhet.
Sverige har, sett i ett internationellt perspektiv, ett högt
skattetryck. Det bör vara en långsiktig strävan att minska
skattetrycket. Samtidigt finns idag ett stort underskott i
statens finanser, vilket talar mot en sänkning av det totala
skattetrycket inom den närmaste framtiden.
Begränsade möjligheter att förändra det totala
skattetrycket, det nuvarande skattesystemets dåliga
miljöstyrning och låga resurseffektivitet samt den höga
arbetslösheten och de höga arbetskraftskostnaderna ligger
till grund för centerns förslag till skatteväxling. Vi föreslår
att arbetskraftskostnaderna sänks, samtidigt som
miljöstörande verksamhet och uttag av ändliga resurser
beskattas hårdare.
Det ska kosta att smutsa ned och att förbruka ändliga
resurser. Det ska löna sig att satsa på människor och
kunskaper. Skatteväxling är ett viktigt redskap för att skapa
nya jobb och samtidigt styra in samhället mot en hållbar
ekonomisk utveckling.
Fyrklöverregeringen utarbetade direktiv till en
parlamentarisk utredning om skatteväxling. Utredningens
uppgift var att utreda förutsättningarna för en ökad
miljörelatering av skattesystemet.
Utredningen har i uppgift att systematiskt analysera
nuvarande skattesystem ur miljösynpunkt samt
konsekvenserna av alternativa förslag till skatteväxling, där
grundtanken är att höja miljöskatter och samtidigt sänka
arbetsskatter inom ramen för ett totalt sett oförändrat
skattetryck. Utredningens tillkomst kan därför ses som ett
viktigt led i strävan att utforma långsiktiga spelregler, som
ger kontinuerliga incitament till minskad miljöpåverkan,
med utgångspunkt i marknadens funktionssätt och
drivkrafter.
Det är anmärkningsvärt att den nuvarande
socialdemokratiska regeringen ännu inte har påbörjat
arbetet.
Hur mycket och hur snabbt?
Skatteväxling kommer att bli ett viktigt incitament för
investeringar och förnyelse i näringslivet. Miljövänlig och
resurseffektiv teknik blir lönsam, liksom en effektivare
organisation av produktionen. Det är i detta sammanhang
väsentligt att näringslivet ges så stabila och förutsägbara
villkor som möjligt. Det betyder att skatteväxlingen bör ske
långsiktigt och stegvis.
En internationellt samordnad skatteväxling är naturligtvis
eftersträvansvärd. Eftersom en skatteförändring i denna
riktning ger välfärdsvinster och en bättre fungerande
marknadsekonomi är det både möjligt och önskvärt att
Sverige tar de första stegen. Den internationaliserade
ekonomin sätter dock gränser för hur långt ett enskilt land
kan avvika i fråga om skattesystemets utformning utan att
oacceptabla förluster ska uppträda.
Samtidigt som Sverige genomför skatteväxling på
nationell nivå bör vi utveckla en målmedveten internationell
strategi för att påverka andra länder att göra detsamma. Det
kan ske dels genom bilaterala överläggningar och dels
genom olika internationella fora på nordisk, europeisk och
global nivå.
Idag uppgår de samlade inkomsterna till staten från
miljörelaterade skatter till ca 45 miljarder kronor.
Centerpartiet föreslår att dessa skatter under de närmaste
åren ökas med ca 10 % per år samtidigt som skatten på arbete
i motsvarande mån minskar -- vilket skulle innebära en
skatteväxling på drygt 25 miljarder innan sekelskiftet.
De totala skatteintäkterna från miljörelaterade skatter
skulle då uppgå till drygt 70 miljarder kronor 1999, vilket
motsvarar knappt 5 % av 1999 års förväntade BNP.
Höjda miljöskatter
Själva syftet med miljörelaterade skatter är att de ska ha en
styrande effekt och att skatteinkomsterna således ska minska
över tiden. Ur statsfinansiell synpunkt är det däremot viktigt
att skattebasen är stabil och förutsägbar.
Det är emellertid uppenbart att olika typer av
miljörelaterade skatter och avgifter fungerar på olika sätt.
Miljöavgifter innebär att inkomsterna är riktade till särskilda
miljöinsatser inom en viss sektor. Exempel på detta är
miljöavgifterna i jordbruket som ska finansiera särskilda
insatser för ett mer miljöanpassat jordbruk. Avgiften på
kväveoxidutsläpp från förbränningsanläggningar betalas
tillbaka till anläggningar med god rening. Dessa avgifter ger
alltså inte något nettotillskott till statskassan.
Miljöskatteintäkter är inte öronmärkta för något visst
ändamål utan måste betraktas på samma sätt som andra
skatteinkomster.
Miljöskatter har olika karaktär. Differentieringen av
bensinskatten är ett exempel. Den har på kort tid lett till en
avveckling av bly i bensinen. Detta har också inneburit att
statens inkomster från bensinskatten har minskat. Det är
alltså olämpligt att låta den typen av miljöskatter svara för
någon större del i en långsiktigt stabil skatteväxlingsreform.
Den typen av miljöskatt har gett sitt mervärde genom att
hejda miljöskuldens tillväxt på det beskattade området.
Det är däremot fullt möjligt att räkna med en viss ''pott''
av miljöskatter som efterhand fasas in och fasas ut ur
skattesystemet, men som sammantaget ger ett relativt
konstant ekonomiskt tillskott. Miljöpolitiken förutsätter
således en aktiv och reforminriktad skattepolitik.
Andra miljörelaterade skatter verkar mycket mer
långsiktigt. Det innebär att skattebasen ur statens synpunkt
är mer stabil men det innebär också att kraven ökar på en
långsiktig skattepolitik för att skapa trygghet och rätt
incitament för investeringar. Koldioxidskatt och andra
energiskatter är exempel på denna typ av mer stabila
miljöskatter som därmed är lämpliga huvudkomponenter i en
skatteväxlingsreform.
Även koldioxidskatt förväntas emellertid ha en styrande
effekt och ge långsiktigt minskade inkomster. Klokt
utformade miljöskatter innebär också minskade kostnader
för samhället, i takt med minskade utsläpp. I den mån det
bedöms nödvändigt är det fullt möjligt att efterhand ersätta
eventuellt bortfall med höjda skattesatser, nya miljöskatter
eller annan typ av beskattning. På lång sikt bör dock strävan
vara att minska det totala skattetrycket. Också av detta skäl
är miljöskatter vida överlägsna skatt på arbete, som belastar
en nyttighet istället för en olägenhet.
Lämpliga intäktsområden i en skatteväxlingsreform
Koldioxidskatt
Energiskatt bör helst tas ut som skatt på bränsle i relation
till miljöeffekt. Den nuvarande differentieringen mellan
olika sektorer, där industrin betalar en avsevärt lägre
koldioxidskatt, är olycklig eftersom den motverkar ett
optimalt resursutnyttjande och snedvrider energimarknaden.
Stora skattedifferenser inbjuder dessutom till fusk eller
skatteplanering.
I ett första skede bör koldioxidskatt tas ut även på
fossilbaserad elproduktion och koldioxidskatten för
industrin höjas. Inriktningen under femårsperioden bör vara
en enhetlig koldioxidskatt på 50 öre/kg CO 2 
för att uppnå målet om stabiliserade koldioxidutsläpp
som därefter minskar. Detta ger en beräknad ökad
skatteintäkt på ca 9 miljarder kronor.
Beroende på den internationella utvecklingen kan
höjningar av koldioxidskatten behöva kombineras med
särbestämmelser för den energiintensiva industrin. De bör
dock inte konstrueras som de tidigare taken som eliminerade
den rörliga kostnaden och därmed inte gav någon stimulans
till effektivare energianvändning.
Uranskatt
Centern har länge arbetat för införandet av uranskatt. Till
vår tillfredsställelse noterar vi att EU-kommissionens förslag
på koldioxidskatter innefattar också ett förslag om
kärnbränsleskatt. Kärnkraften lever idag på stora
subventioner genom att övervältra sina externa kostnader på
staten, medborgarna och kommande generationer. Uranskatt
på 3 öre/kWh ger en inkomst på ca 6,2 miljarder kronor.
Mineraler och andra ändliga naturresurser
Beskattning av ändliga energikällor såsom fossila
bränslen, i form av koldioxidskatt, hör till de mest uppenbara
och välmotiverade miljöskatterna men även andra typer av
ändliga resurser bör i nästa steg bli föremål för värdering och
eventuell beskattning. Fosfor och naturgrus är exempel som
ligger nära till hands.
Avfall
Avfallskatteutredningen föreslog bland annat en
avfallskatt som brutto förväntas ge minst 2 miljarder i
inkomster. Det föreslagna systemet innefattar dock viss
återbetalning för att främja en utveckling av fungerande
kretslopp. Målet är att radikalt minska behovet av deponier
och soptippar. Därmed minskar miljöskulden och resurserna
återförs till fungerande kretslopp.
Trafik
Centerpartiet har föreslagit att fordonsskatten på alla bilar
utan katalysator skall höjas med 300 kronor per år, vilket ger
0,6 miljarder i inkomster. Det motsvarar knappt den årliga
kapitalkostnaden för en katalysator. Staten skall rimligen
inte subventionera bilar med sämre avgasrening, vilket sker
med dagens beskattningssystem.
Ovan nämnda åtgärder kan genomföras relativt snabbt och
skulle ge intäkter på 20--25 miljarder kronor. Ytterligare
områden kan omfattas i en utvidgad skatteväxlingsreform.
Sänkt skatt på arbete
Inkomstskatten
Skatten på arbete kan sänkas på olika sätt. En möjlighet är
att sänka inkomstskatten för den enskilde. Teoretiskt sett kan
det ge samma effekt som att sänka skatten på arbete för
arbetsgivaren men i praktiken är sänkta arbetsgivaravgifter
att föredra. På så vis får reformen mera direkt genomslag i
form av nya jobb.
Höjda miljö- och energiskatter kommer till en del att få
bäras också av konsumenterna varför vissa justeringar av
inkomstskatten för enskilda inte ska uteslutas. Det kan bland
annat bli motiverat av fördelningspolitiska skäl.
Tjänstemomsen
Centerpartiet har tidigare föreslagit en sänkning av
momsen på bygg- och anläggningstjänster till 12 % vilket
innebär ett inkomstbortfall för staten på 6 -- 10 miljarder,
räknat på de senaste årens byggvolym. Denna sänkning
finansieras dock av att systemet med räntesubventioner kan
avvecklas, varför sänkt byggmoms inte inkluderas i den här
beräknade skatteväxlingen. Det bör dock understrykas att
sänkt moms på bygg- och anläggningstjänster också den
kommer att bidra till både ökad sysselsättning och bättre
resurshushållning.
Den största expansionen av sysselsättningen är att vänta i
tjänstesektorn. I tjänsteföretagen är arbetskraftens andel av
de totala kostnaderna hög, vilket starkt motverkar den
önskvärda sysselsättningsökningen. Många viktiga
arbetsuppgifter blir aldrig utförda eftersom kostnaden är
högre än vad marknaden kan bära. Sänkt tjänstemoms
innebär därför att mer arbete kan utföras och blir därmed ett
viktigt redskap för att både stimulera framtidsföretagen och
öka sysselsättningen. Sänkt tjänstemoms är dessutom en
stimulans till den inhemska konsumtionen. Det är en fördel
i en tid när Sverige riskerar att få en alltmer tudelad ekonomi
som följd av sjunkande kronkurs och därmed expanderande
export.
En generell sänkning av moms på övriga tjänster, vid sidan
om bygg- och anläggningstjänster, till 12 % skulle innebära
att statens inkomster minskade med ca 5 miljarder kronor.
Att helt avskaffa momsen på dessa övriga tjänster skulle
innebära ett bortfall på ytterligare drygt 5 miljarder kronor.
EU:s nuvarande momsdirektiv medger inte en generellt
lägre momssats för tjänstesektorn. Utsikterna för att ändra
direktiven på denna punkt bedömer vi som goda, eftersom
EU:s nuvarande medlemsländer möter samma problem som
Sverige gör. Våra förslag ligger också i linje med EU-
kommissionens tankar kring sysselsättningsfrämjande
åtgärder.
Arbetsgivaravgiften
De samlade arbetsgivaravgifterna uppgår idag till nästan
33 %. Eftersom arbetskraftskostnaden är så dominerande i
tjänstesektorn, kommer även en generell sänkning av
arbetsgivaravgiften att framför allt gynna
tjänsteproduktionen. Sänkta arbetsgivaravgifter medför inte
de gränsdragnings- och redovisningsproblem som kan vara
förknippade med sänkt tjänstemoms. Vi förordar därför en
arbetsgivaravgiftssänkning som en första åtgärd för sänkt
skatt på arbete.
Skatteväxling för minskad miljöskuld
Centerpartiet anser att en skatteväxling måste ske med
sänkt skatt på arbete och företag respektive en högre skatt på
koldioxidutsläpp och miljöstörande råvaruanvändning och
verksamhet. Under 90-talet bör en skatteväxling i
storleksordningen 25 miljarder kronor genomföras. Som ett
första steg föreslås en sänkning av arbetsgivaravgiften med
5 miljarder kronor, främst riktad till småföretag och
egenföretagare. Denna sänkning av arbetsgivaravgiften
finansieras genom höjd CO 2-skatt 
och införande av uranskatt. Långsiktigt ger en
sådan åtgärd förutsättningar för minskad miljöskuld, sänkt
skattetryck och nya jobb.
Centern har sedan 1970-talets början motionerat om en
omfördelning av skattetrycket från arbete till råvaror och
miljöstörande verksamhet. Det var ett viktigt framsteg när
utredningen om skatteväxling tillkom. Vi vill understryka
vikten av att utredningens arbete snarast kommer igång och
fullföljs så att förslag kan presenteras till hur en
skatteväxling ska ske inom ramen för ett miljörelaterat
skattesystem, i enlighet med vad som ovan anförts.
Utredningen måste även ges en parlamentarisk förankring.
Detta bör ges regeringen till känna.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inriktningen av utredningen om
skatteväxling och ett mer miljörelaterat skattesystem,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om parlamentarisk förankring i
utredningen om skatteväxling.

Stockholm den 25 januari 1995

Olof Johansson (c)

Per-Ola Eriksson (c)

Helena Nilsson (c)

Agne Hansson (c)

Andreas Carlgren (c)

Marianne Andersson (c)

Elving Andersson (c)