Den 22 december 1994 beslutade regeringen att
flygplatserna Arlanda, Landvetter och Sturup jämte
flygpassagerarterminalen i Malmö skall vara internationella
gemenskapsflygplatser. Samtidigt konstaterades att det vid
beslutstillfället saknades underlag för att ta ställning till om
flera svenska flygplatser bör bli internationella
gemenskapsflygplatser.
Västerås flygplats har ett flertal flyglinjer till utlandet, och
skulle beröras starkt negativt om flygplatsen i fortsättningen
(efter 1 juli 1995) inte ges möjlighet att ta emot direkttrafik
från tredje land utanför EU. Antalet passagerare uppgår idag
till cirka 90 000 per år. Merparten eller cirka 75 000 är
utrikespassagerare, varav en stor del är resande till/från
tredje land som t.ex. Schweiz, Norge och Turkiet.
Förbindelserna med Turkiet utgörs av charterresor, i övrigt
handlar det mestadels om tjänsteresor för regionens
näringsliv.
Upptagningsområdet för Västerås flygplats utgörs av
Västmanland samt delar av Södermanlands, Örebro och
Kopparbergs län. Näringslivet och arbetsmarknaden inom
den regionen kännetecknas av en hög andel export- och
kunskapsintensiva företag. Bland de större företagen kan
nämnas t.ex. ABB, Seco Tools, Avesta Sheffield, VME,
Volvo, Sala International, Outokumpu, Stora och SSAB.
Dessa företag, och åtskilliga andra inom regionen, är för
sitt fortbestånd och vidareutveckling starkt beroende av den
draghjälp i den internationella konkurrensen som goda
kommunikationer kan ge. För ABB är goda förbindelser med
moderbolaget i Schweiz en livsnödvändighet.
Enligt vår mening är det av största vikt för såväl
näringslivet som den enskilde resenären i regionen att
Västerås flygplats blir klassad som internationell
gemenskapsflygplats. En nedklassning av Västerås flygplats
skulle snarast kunna uppfattas som en negativ signal från
statsmakternas sida till regionens exportinriktade industrier.
Den reguljära utrikestrafiken sköts av SAS till Köpenhamn
(24 dubbelturer i veckan), Air Nordic till Oslo (5 dubbelturer
veckan) och Rabbit Air till Zürich (4 -- 8 dubbelturer i
veckan). Dessutom tillkommer fraktflyg till olika länder
samt det tidigare nämnda charterflyget till Turkiet en gång
per vecka med beräknade cirka 8 000 passagerare under
1995.
I nuläget kan samtliga utrikespassagerare få sitt bagage
och gods tullbehandlat vid Västerås flygplats. Efter 1 juli
1995 måste en resande från tredje land först tullbehandla sitt
bagage och gods i Köpenhamn innan resan får fortsätta till
Västerås. I Västerås skall dock polisen, precis som nu,
ombesörja pass- och personkontroll.
För direktförbindelser med tredje land, exempelvis
Schweiz, kommer särskilt trafiktillstånd behövas.
Tullmyndigheten styr då vilka tider och i vilken omfattning
flygturer är möjliga. Detta kommer naturligtvis inverka
negativt på resemöjligheterna mellan svenska ABB och
huvudkontoret i Zürich. Ja, det blir ett störande moment för
internationellt inriktade företag i regionen som behöver täta
kontakter med så kallat tredje land.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av att Västerås flygplats får
klassas som internationell gemenskapsflygplats.
Stockholm den 24 januari 1995
Margareta Israelsson (s)
Paavo Vallius (s)