Motion till riksdagen
1994/95:Sk660
av Gudrun Schyman m.fl. (v)

Tullverket


Regeringen har som övergripande målsättning i
budgetpropositionen att spara i den statliga konsumtionen.
Redan i proposition 1994/95:25, om Vissa ekonomisk-
politiska åtgärder m.m., aviserades en ambition att banta den
statliga konsumtionen. Målsättningen är att radikalt minska
underskottet i statsbudgeten eller saldot i statens finansiella
sparande (dvs. inklusive räntor). 1994 utgjorde detta
underskott 13 % av BNP. Till 1996 skall det minskas till
7,1 %. Huvuddelen av den tillväxt som genereras under de
närmaste åren kommer därmed att gå till att fylla detta
underskottshål. Regeringen presenterar nu
utgiftsneddragningar på 2,4 miljarder kronor budgetåret
1995/96 och 5,6 miljarder kronor 1998. Den huvudmetod för
dessa besparingar som anvisas i propositionen är att
myndigheternas årliga anslag skall reduceras successivt med
11 % 1998.
Bland de myndigheter och institutioner som sorterar under
finansdepartementet skall 1 455 miljoner kronor sparas fram
till 1998. Besparingen är framtung och infaller till största
delen under budgetåret 1995/96: 1 100 miljoner kronor (915
mkr 12 mån).
En av de myndigheter som drabbas av kraftiga besparingar
är Tullverket. De föreslagna besparingarna inom detta
område innebär personalminskningar på i runda tal 1 000
personer, eftersom sparbetinget uppgår till drygt 30 % fram
till 1998. Nedskärningarna kommer enligt Tullverkets
generaldirektör Ulf Larsson bland annat att gå ut över
narkotikabekämpningen (presskonferens tisdagen 17 januari
1995).
Under hösten 1994 antog riksdagen med vissa justeringar
proposition 1994/95:19 Sveriges medlemskap i Europeiska
unionen. Vid antagandet poängterades vikten av en
bibehållen gränskontroll så länge kompensatoriska åtgärder
inte finns. Sådana åtgärder kan dock inte nå full kraft förrän
om 5--10 år.
Narkotikamissbruk är ett allvarligt samhällsproblem som
måste motverkas med kraft. Målet för samhällets insatser
måste vara att skapa ett narkotikafritt samhälle. Svensk
narkotikapolis har varit framgångsrik.
Men orosmolnen hopar sig och det finns all anledning till
skärpt vaksamhet i kampen mot narkotikan. De
liberaliseringssträvanden som gör sig gällande på flera håll
i Europa är oroande. Men introducerandet av nya preparat
och nya transport- och smuggelvägar, bland annat via de
tidigare kommuniststaterna i östeuropa, utgör andra hot. Ett
svenskt medlemskap i EU ställer betydande krav på den
svenska narkotikapolitiken. Avskaffandet av tullgränsen
måste mötas med kraftfulla alternativa motåtgärder.
Effektiva spanings- och kriminalunderrättelseinsatser måste
tillskapas mellan de olika europeiska polismyndigheterna.
Sverige måste även vid ett medlemskap i EU ha en väl
utbyggd gränskontroll som ett led i brottsbekämpningen.
Tullens och polisens metoder måste förstärkas och utvecklas.
Genom en ökad samverkan mellan tull och polis bör
effektiviteten kunna skärpas.
Den fria rörligheten inom EU för varor, tjänster, människor
och kapital har aldrig avsett narkotika och kriminalitet.
Därför genomför nu EU en rad ''kompensatoriska åtgärder'':
uppbyggnaden av Europol, av övervakningscentret i
Lissabon, det gemensamma informationssystemet (CIS)
samt ett gemensamt ansvar för bevakningen av EU:s yttre
gränser. Det är en klar fördel för Sverige att delta i dessa
program. Vi bör kunna ha en pådrivande roll i detta arbete.
Dessa åtgärder kommer dock inte att nå full kraft förrän om
5--10 år.
Även vid ett svenskt EU-medlemskap är det möjligt att
behålla gränskontrollen mot narkotika. Trovärdigheten i vår
narkotikapolitik och EU:s ambitioner att lyfta
narkotikapolitiken till en fråga av ''allmänt intresse'' ger oss
anledning att med fasthet fullfölja den svenska restriktiva
narkotikapolitiken.
Mot denna bakgrund är det angeläget att personkontrollen
vid inre gränser, i fall av ett svenskt EU-medlemskap, inte
avvecklas förrän kompensatoriska åtgärder har införts och
utvecklats till en tillfredsställande effektivitet både i Sverige
och andra medlemsländer.
Ovanstående citerade är den del av den socialdemokratiska
EU-motionen som behandlar narkotikafrågor. Motionen är
daterad 18 oktober 1994.
Innehållet kan bara tolkas på ett sätt; gränskontrollen bör
förstärkas, inte försämras. Det har inte sedan motionen
skrevs framkommit nya fakta som innebär att det finns
anledning att i dag göra någon annan bedömning än den som
då gjordes.
Vi instämmer i bedömningen och i konsekvens med detta
föreslår vi att besparingen på Tullverket skall begränsas till
75 miljoner kronor under 1995/96 (18 mån).
Den föreslagna besparingen motiveras med EU-inträdet
och de konsekvenser i form av minskade klareringsuppgifter
som följer av detta. Fram till 1998 skall Tullverkets anslag
minska med 362,8 miljoner kronor. Det betyder ett bortfall
på drygt 1 000 årsarbetstjänster. Den södra regionen --
Malmö, Helsingborg och Trelleborg -- drabbas särskilt hårt
trots att ungefär 80 % av allt narkotikainflöde beräknas
komma söderifrån.
För att på längre sikt kunna bedöma behovet bör en
strukturutredning tillsättas som får till uppgift att göra en
totalöversyn över den yttre och inre gränskontrollen samt
Tullverkets och polisens olika funktioner. Detta behövs i en
tid när förutsättningarna för verksamheten radikalt
förändrats. Detta borde rimligen ha gjorts före den drastiska
nedskärningen av anslaget till Tullverket.
Det finns en allmän oro för att kontrollen över handeln
med utrotningshotade djur eller delar därav försämras
ytterligare genom nedskärningar i tullverksamheten.
Detsamma gäller skyddet mot införsel av växt- och
djursjukdomar. Även denna oro ligger till grund för
Vänsterpartiets förslag att minska nedskärningarna inom
Tullverket.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen begär att regeringen tillsätter en
strukturutredning om Tullverkets och polisens framtida
funktioner vad gäller gränskontrollen enligt vad i motionen
anförts,
2. att riksdagen till Tullverket för budgetåret 1995/96
anvisar 75 miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit.

Stockholm den 23 januari 1995

Gudrun Schyman (v)

Hans Andersson (v)

Ingrid Burman (v)

Björn Samuelson (v)

Eva Zetterberg (v)

Lars Bäckström (v)

Per Rosengren (v)