Båtlivet är en av Sveriges stora folkrörelser. Båtliv har en
bred social spridning och berör många människor i alla
socialgrupper. Det finns en stark anknytning till ett aktivt
föreningsliv; det finns över 1 000 båtklubbar och båtsällskap.
Rekreation till sjöss och havs med båt har i vårt sjö- och
skärgårdsrika land en mycket viktig social funktion.
I dag finns ca 1 miljon fritidsbåtar, de flesta är små och
lämpade för dagsturer, korta utflykter och fisketurer. Men ca
400 000 är av den storleken att de på något sätt kräver
insatser från samhällets sida. Det kan gälla skötsel av
hamnar, utprickning av farleder för att sjösäkerheten ska vara
tillfredsställande, etc.
I en rapport från Sveriges turistråd (Rapport 1887:3) gjord
i samarbete mellan turistrådet, kommunförbundet, Svenska
turistföreningen och båtorganisationerna redovisas många
åtgärder i syfte att förbättra båtlivet: ökad information,
åtgärder i gästhamnar, utvecklad service, samverkan kring
det lokala båtlivet, modernisering av farleder och sjökort
m.m.
Sjöfartsverket som är ansvarigt för utprickning, fyrning,
sjökort, sjöräddning m.m. framhåller att båtlivet i ökad grad
måste stå för sina kostnader.
Ur miljösynvinkel behövs ökade insatser för att kunna
bevara eller förbättra den miljö som både båtlivet och naturen
behöver. Rent vatten och rena stränder är en förutsättning för
båtlivet och båtturismen.
För att klara utvecklingen av båtlivet krävs ekonomiska
resurser. En båtskatt på alla fritidsbåtar över en viss längd
eller motorstyrka är rimligt att ta ut för att finansiera
samhällets kostnader.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en båtskatt för fritidsbåtar i syfte att
utveckla båtlivet i Sverige.
Stockholm den 24 januari 1995
Karl-Erik Persson (v)
Maggi Mikaelsson (v)
Jan Jennehag (v)
Eva Zetterberg (v)