De förhoppningar som ställdes på det statliga presstödet
vid dess införande kan inte sägas ha infriats. Ett stort antal
tidningar har, trots omfattande stöd med åtföljande kostnader
för skattebetalarna, tvingats till nedläggning. Orsaken till
detta står framför allt att finna i att presstödspengarna inte
använts till att minska beroendet av statliga bidrag eller
använts till rationaliseringsåtgärder av seriöst slag. I stället
har pengarna använts för att täcka löpande utgifter.
Under sin existens har presstödsreglerna ändrats ett stort
antal gånger.
Antalet pressutredningar har likaledes varit stort. Vilka
modeller som än introducerats har det omedelbart visat sig
finnas behov av att ånyo göra förändringar.
Det är förvånande att så få har kunnat eller velat dra den
korrekta slutsatsen av det ständiga ändrandet och
pressutredandet, nämligen att det är presstödet som system
det är fel på.
Den rimliga slutsatsen av presstödets misslyckande är att
stödet bör avskaffas. Trots det allvarliga statsfinansiella läget
vågar emellertid regeringen inte svälja denna väg utan
föreslår en oförändrad anslagsnivå.
Moderata Samlingspartiet har under en stor följd av år
föreslagit ett gradvis avskaffande av presstödet. Vi anser nu
att takten i avskaffandet kan påskyndas. Det är nu lämpligt --
med tanke på den uppåtgående annonskonjunkturen -- att
genomföra ett avskaffande av driftsstödet till dagspressen i
två etapper. Förslaget lämnas i en särskild motion.
Reklamskatten
Reklamskatt betalas för annons som är avsedd att
offentliggöras inom landet. Med annons menas ett särskilt
utrymme i en trycksak för återgivning av text eller bild. Skatt
utgår också för reklam som är avsedd att spridas i annan form
än annons. Skattesatsen för annons i allmän nyhetstidning är
fyra procent och i alla övriga fall elva procent. Reklamskatt
tas inte ut för reklam i radio eller TV.
Med hänsyn härtill är det uppenbart att reklamskatten i sin
nuvarande utformning leder till konkurrenssnedvridning. En
breddning av skattebasen att även omfatta radio- och TV-
området för att minska snedvridningen är knappast möjlig.
Det torde inte vara möjligt att beskatta helt fristående radio-
och TV-företag som sänder via satellit.
Den nuvarande lagstiftningen ställer till mycket stora
tillämpningsproblem när det gäller reklamtrycksaker. Dessa
problem leder också till konkurrenssnedvridningar. Det kan
befaras att de ändringar som vidtagits i anledning av EU-
medlemskapet leder till kontrollproblem avseende
importerade reklamtrycksaker och på så sätt förstärker också
konkurrenssnedvridningen. Det är således ytterligare skäl för
att ändring vidtages snarast möjligt.
Med hänsyn till de redovisade snedvridningarna bör
reklamskatten slopas.
Konkurrensneutral tidningsmoms
Enligt gällande bestämmelser är allmän nyhetstidning
undantagen från skatteplikt till mervärdesskatt. Med
nyhetstidning menas att det är fråga om publikation av
dagspresskaraktär som utkommer med minst ett nummer
varje vecka. Skattefriheten är total. Det innebär att denna typ
av tidning inte belastas med någon mervärdesskatt. Övriga
tidningar momsbeläggs med 25 procent.
Det råder således en klar konkurrenssnedvridning mellan
dags- och veckotidningar. Denna snedvridning förstärks av
att det i den praktiska tillämpningen är svårt att avgränsa vad
som menas med allmän nyhetstidning.
Förekomsten av olika former av tidningsbilagor leder
också till konkurrenssnedvridning.
Det finns nämligen en tendens inom dagspressen att
tidningarna i ökad utsträckning innehåller temabilagor.
Exempel på ämnesområden i bilagorna är programutbud i
radio och TV, motor och trafik, näringsliv och
privatekonomi. Kvällstidningarna Expressen, I Dag och
Aftonbladet har gått ett steg längre genom att utge en särskild
söndagstidning som bilaga. Det redaktionella innehållet
liksom format, papper, tryckkvalitet och färg gör dessa
jämförbara med en veckotidning. Det är endast tidningens
logotype som uppmärksammar läsaren på att det är fråga om
en tidningsbilaga.
I den mån inget görs för att skapa neutralitet mellan olika
typer av tidningar kommer med all säkerhet en ökad grad av
skatteplanering att utvecklas.
EU:s regelsystem innebär att alla tidningar skall
momsbeläggas. Reducerad skattesats får tillämpas. Enligt
föreliggande medlemsavtal får Sverige under en
övergångstid tillämpa nollskattesats beträffande allmänna
nyhetstidningar. Det finns emellertid i nuläget ingen
möjlighet för Sverige att tillämpa motsvarande nollskattesats
på övriga tidskrifter.
Med hänsyn till den konkurrenssnedvridning som råder
och då det inte är möjligt att införa motsvarande total
befrielse från mervärdesskatt avseende andra tidskrifter än
allmänna nyhetstidningar bör även dessa bli föremål för
mervärdesbeskattning.
Samtidigt som allmänna nyhetstidningar momsbeläggs,
skall reklamskatten slopas och presstödet reduceras i syfte
att begränsa de snedvridningar som annars skulle uppkomma
mellan tidningar med respektive utan presstöd.
Det torde ankomma på vederbörande utskott att utforma
erforderlig författningstext.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att från den 1 januari 1996 slopa
reklamskatten och införa mervärdesskatt på allmänna
nyhetstidningar.
Stockholm den 25 januari 1995
Bo Lundgren (m)
Karl-Gösta Svenson (m)
Carl Fredrik Graf (m)
Jan-Olof Franzén (m)
Carl Erik Hedlund (m)
Ola Sundell (m)
Inga Berggren (m)
Jerry Martinger (m)
Stig Rindborg (m)
Nils Fredrik Aurelius (m)