Presstödet
De förhoppningar som ställdes på det statliga presstödet vid dess införande kan inte sägas ha infriats. Ett stort antal tidningar har, trots omfattande stöd med åtföljande kostnader för skattebetalarna, tvingats till nedläggning. Orsaken till detta står framför allt att finna i att presstödspengarna inte använts till att minska beroendet av statliga bidrag eller använts till rationaliseringsåtgärder av seriöst slag. I stället har pengarna använts för att täcka löpande utgifter.
Under sin existens har presstödsreglerna ändrats ett stort antal gånger.
Antalet pressutredningar har likaledes varit stort. Vilka modeller som än introducerats har det omedelbart visat sig finnas behov av att ånyo göra förändringar.
Det är förvånande att så få har kunnat eller velat dra den korrekta slutsatsen av det ständiga ändrandet och pressutredandet, nämligen att det är presstödet som system det är fel på.
Den rimliga slutsatsen av presstödets misslyckande är att stödet bör avskaffas. Trots det allvarliga statsfinansiella läget vågar emellertid regeringen inte svälja denna väg utan föreslår en oförändrad anslagsnivå.
Moderata Samlingspartiet har under en stor följd av år föreslagit ett gradvis avskaffande av presstödet. Vi anser nu att takten i avskaffandet kan påskyndas. Det är nu lämpligt -- med tanke på den uppåtgående annonskonjunkturen -- att genomföra ett avskaffande av driftsstödet till dagspressen i två etapper. Förslaget lämnas i en särskild motion.
Reklamskatten
Reklamskatt betalas för annons som är avsedd att offentliggöras inom landet. Med annons menas ett särskilt utrymme i en trycksak för återgivning av text eller bild. Skatt utgår också för reklam som är avsedd att spridas i annan form än annons. Skattesatsen för annons i allmän nyhetstidning är fyra procent och i alla övriga fall elva procent. Reklamskatt tas inte ut för reklam i radio eller TV.
Med hänsyn härtill är det uppenbart att reklamskatten i sin nuvarande utformning leder till konkurrenssnedvridning. En breddning av skattebasen att även omfatta radio- och TV- området för att minska snedvridningen är knappast möjlig. Det torde inte vara möjligt att beskatta helt fristående radio- och TV-företag som sänder via satellit.
Den nuvarande lagstiftningen ställer till mycket stora tillämpningsproblem när det gäller reklamtrycksaker. Dessa problem leder också till konkurrenssnedvridningar. Det kan befaras att de ändringar som vidtagits i anledning av EU- medlemskapet leder till kontrollproblem avseende importerade reklamtrycksaker och på så sätt förstärker också konkurrenssnedvridningen. Det är således ytterligare skäl för att ändring vidtages snarast möjligt.
Med hänsyn till de redovisade snedvridningarna bör reklamskatten slopas.
Konkurrensneutral tidningsmoms
Enligt gällande bestämmelser är allmän nyhetstidning undantagen från skatteplikt till mervärdesskatt. Med nyhetstidning menas att det är fråga om publikation av dagspresskaraktär som utkommer med minst ett nummer varje vecka. Skattefriheten är total. Det innebär att denna typ av tidning inte belastas med någon mervärdesskatt. Övriga tidningar momsbeläggs med 25 procent.
Det råder således en klar konkurrenssnedvridning mellan dags- och veckotidningar. Denna snedvridning förstärks av att det i den praktiska tillämpningen är svårt att avgränsa vad som menas med allmän nyhetstidning.
Förekomsten av olika former av tidningsbilagor leder också till konkurrenssnedvridning.
Det finns nämligen en tendens inom dagspressen att tidningarna i ökad utsträckning innehåller temabilagor. Exempel på ämnesområden i bilagorna är programutbud i radio och TV, motor och trafik, näringsliv och privatekonomi. Kvällstidningarna Expressen, I Dag och Aftonbladet har gått ett steg längre genom att utge en särskild söndagstidning som bilaga. Det redaktionella innehållet liksom format, papper, tryckkvalitet och färg gör dessa jämförbara med en veckotidning. Det är endast tidningens logotype som uppmärksammar läsaren på att det är fråga om en tidningsbilaga.
I den mån inget görs för att skapa neutralitet mellan olika typer av tidningar kommer med all säkerhet en ökad grad av skatteplanering att utvecklas.
EU:s regelsystem innebär att alla tidningar skall momsbeläggas. Reducerad skattesats får tillämpas. Enligt föreliggande medlemsavtal får Sverige under en övergångstid tillämpa nollskattesats beträffande allmänna nyhetstidningar. Det finns emellertid i nuläget ingen möjlighet för Sverige att tillämpa motsvarande nollskattesats på övriga tidskrifter.
Med hänsyn till den konkurrenssnedvridning som råder och då det inte är möjligt att införa motsvarande total befrielse från mervärdesskatt avseende andra tidskrifter än allmänna nyhetstidningar bör även dessa bli föremål för mervärdesbeskattning.
Samtidigt som allmänna nyhetstidningar momsbeläggs, skall reklamskatten slopas och presstödet reduceras i syfte att begränsa de snedvridningar som annars skulle uppkomma mellan tidningar med respektive utan presstöd.
Det torde ankomma på vederbörande utskott att utforma erforderlig författningstext.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen beslutar att från den 1 januari 1996 slopa reklamskatten och införa mervärdesskatt på allmänna nyhetstidningar.
Stockholm den 25 januari 1995 Bo Lundgren (m) Karl-Gösta Svenson (m) Carl Fredrik Graf (m) Jan-Olof Franzén (m) Carl Erik Hedlund (m) Ola Sundell (m) Inga Berggren (m) Jerry Martinger (m) Stig Rindborg (m) Nils Fredrik Aurelius (m)