1992 antogs nya regler för energibeskattning som bl.a. innebär att industriell verksamhet inte belastas med någon allmän energiskatt samtidigt som belastningen av koldioxidskatten sänkts till en fjärdedel av annars gällande skatt. SNI-koden används som allmän vägledning när det gäller att avgöra vad som skall räknas till begreppet industriell verksamhet.
Utgångspunkten är att det är den faktiska verksamheten som bedrivs i ett företag som avgör företagets inplacering i SNI-koder vilket i sin tur avgör hur företaget skall behandlas ur energiskattesynpunkt.
När gällande SNI-standard infördes konstaterades att det förelåg svårigheter att fastställa gränsen mellan industriell verksamhet och annan näringsverksamhet.
Ett exempel på detta är inplaceringen i SNI-koden av svensk tvättindustri, som i detta avseende räknas till servicenäringarna och därmed betalar energiskatt. När det gäller tvätteriernas verksamhet finns det många skäl som talar för att denna verksamhet är industriell:Delar av tvätteriernas produktion hänförs redan idag till industriell verksamhet, nämligen ''Blekning, färgning och annan textilberedning'' som återfinns under SNI 17.3. Tvättindustrins produktion kan direkt jämställas med processindustrins.Tvättverksamheten bedrivs i industrifastigheter.Tvätteriernas personal är ansluten till industrifacket.Tvättindustrin konkurrerar med tillverkare som producerar engångsmaterial som används för att ersätta textilier. Denna typ av produktion betraktas som industriell och är befriad från energiskatt.
Tvättindustrin är mycket energikrävande. I tvätterierna produceras ren tvätt, varav en stor del utgörs av rena arbetskläder och textiltjänster till anställda inom svensk industri. Dessutom produceras tvätt och textiltjänster till försvar och vård samt till servicenäringar som hotell och restauranger. S.k. hushållstvätt, d.v.s. tvätt till enskilda konsumenter förekommer över huvud taget inte vid de industriella tvätterierna.
I betänkande SOU 1991:90 om konkurrensneutral energibeskattning framhölls att tidigare energibeskattning kunde förväntas leda till gradvis utflyttning från Sverige av såväl delar av den tunga industrin som kostnadskänsliga företag inom andra branscher. Man pekade också på att en ökande internationalisering underlättar omlokalisering av produktion mellan länder. Det framhölls att svensk exportindustri konkurrerar på marknader med hög priskänslighet och man betonade att det är viktigt att inte svenska producenter missgynnas i jämförelse med sina utländska konkurrenter.
Svensk tvättindustri, som huvudsakligen sysselsätter kvinnlig arbetskraft, missgynnas för närvarande på just detta sätt. Företagen är mycket priskänsliga och den konkurrens som nu etableras från bl.a. Danmark, Polen och de baltiska staterna håller på att bli ett allvarligt hot. En naturlig utveckling av Sveriges inträde i EU är också att konkurrensen över gränserna ökar. En konkurrensneutral energibeskattning skulle på ett märkbart sätt förbättra de svenska tvättföretagens situation.
Så vitt vi känner till är det i Europa endast Danmark och Sverige som beskattar energin. I Danmark får dock alla företag lyfta av denna skatt. Ur miljösynpunkt ligger svenska tvätterier långt före de i Baltikum och Polen så enbart av det skälet borde vi se till att vi tar hand om tvätten inom vårt eget land.
Detta exempel visar att inplaceringen av företag i SNI- koden måste vara övervägda och konsekventa för att skapa konkurrensneutrala förutsättningar nationellt och internationellt.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen hos regeringen begär att den ser över tillämpningen av företags och branschers inplacering i SNI- koden.
Stockholm den 24 januari 1995 Kenth Skårvik (fp) Inga Berggren (m) Marianne Andersson (c) Bengt Harding Olson (fp) Michael Stjernström (kds) Sten Svensson (m) Rune Backlund (c)