Motion till riksdagen
1994/95:Sk655
av Göran Magnusson och Paavo Vallius (s)

Växthusodlingens energibeskattning


Beskattningen av energi för uppvärmning av växthus
tillämpas i dag mycket olika i EU:s olika medlemsländer.
Sverige tillhör de länder som har den högsta beskattningen,
även i beaktande av att växthusodlingen i vårt land sedan
lång tid haft en särskild nedsättning av skatten med 85
procent. Trots detta kan skattekostnadens andel av ett
växthusföretags totala produktionskostnad uppgå till mer än
5 procent. Företagens totala energikostnad i
växthusproduktionen uppgår till 20--30 procent av
företagens nettokostnader. Såväl skattekostnaden som den
totala energikostnaden varierar med produktionsinriktning
och energislag enligt nedanstående tabeller.
Växthusodlingens energibeskattning har inför EU-
medlemskapet varit föremål för särskild översyn av en
arbetsgrupp inom Jordbruksdepartementet. Arbetsgruppen
har pekat på flera alternativa möjligheter för att åstadkomma
en till de främsta konkurrentländerna ytterligare anpassad
beskattning. Frågan bedömdes som viktig med hänsyn till
växthusodlingens anpassning till EU-medlemskapet i en
situation där näringens tullskydd avvecklades från första
medlemsdagen. Arbetsgruppen ansåg att beskattningen efter
ett EU-inträde den 1 januari 1995 skulle sänkas för
växthusodlingen genom en nedsättning av den generellt
utgående skattesatsen för koldioxid samt genom att det
nuvarande uppbördssystemet för skatten bibehålles.
Den föregående regeringen uttalade i sin proposition till
riksdagen att frågan om energiskatternas storlek för
växthusodlingen jämfört med konkurrerande länders vid ett
EU-medlemskap får tas upp i samband med att frågan om
tillämpningen av olika stöd inom EU prövas. Riksdagen tog
emellertid i avvaktan på en sådan prövning ett beslut om att
ytterligare med ett år, nu till den 1 januari 1996, senarelägga
ikraftträdandet av de tidigare beslutade förändringarna av
växthusodlingens beskattning. Förändringarna innebär att
näringen jämställs med industrin och att uppbördssystemet
ändras så att full skatt erlägges vid leverans och återbetalning
av nedsatt belopp sker periodvis i efterskott.
I en motion med anledning av ovannämnda proposition
yrkade Margareta Winberg m.fl. socialdemokratiska
motionärer att växthusodlingens energiskatter borde sättas
ned som en viktig åtgärd för att ge största möjliga utrymme
för branschens anpassning till EU. I motionen föreslogs en
nedsättning av koldioxidskatten med 95 procent i stället för
beslutade 75 procent. Detta skulle i stort motsvara ett
generellt tak för uttag av skatt i det enskilda företaget på 0,6
procent. Detta skulle ge växthusodlingen ett kostnadsavlyft
motsvarande 20--24 miljoner kronor.
Växthusodlingens konkurrenssituation har sedan
föregående års behandling av frågan ytterligare klarnat vad
gäller situationen för näringen i EU-medlemskapet. Det kan
för det första konstateras att näringen står helt okompenserad
för den förlorade tullintäkten genom den omedelbara
avvecklingen av tullskyddet. För växthusodlingen i bl.a.
Finland kommer ett betydande arealstöd att lämnas under en
flerårig övergångstid som kompensation för förlusten av
tullarna. Därtill kommer ett flertal andra stöd att utges, bl.a.
ett investeringsstöd fullt ut efter EU:s regler. För det andra
kan för den svenska växthusodlingens del konstateras att
regeringen valt att avstå från att införa sådana strukturstöd
som kunde vara intressanta att utnyttja för
trädgårdsföretagen. För det tredje framgår att
växthusodlingen liksom trädgårdsnäringen i sin helhet på ett
flertal områden direkt kommer att drabbas av de aviserade
skatte- och avgiftsuttagen, vilka avser att finansiera den
svenska EU-avgiften. Förutom arbetsgivaravgiften och
dieselskatten gäller detta särskilt fastighetsskatten, den höjda
miljöskatten och höjningen av koldioxidskatten. Till detta
kommer också de beräknade kostnaderna för omläggningen
av skatteuppbördssystemet.
Det framgår av det anförda att växthusodlingen liksom
trädgårdsodlingen i sin helhet kommer att utsättas för såväl
en stark intäktsminskning som ett ökat kostnadstryck genom
medlemskapet. Om principen att de som särskilt gynnas av
ett EU-medlemskap i större mån än andra skall vara med och
finansiera anslutningen bör växthusodlingen kompenseras
för den ökade skattebelastning den på detta sätt kommer att
utsättas för.
Med hänvisning till vad vi här framhållit om
växthusodlingens konkurrenssituation som en följd av EU-
medlemskapet vill vi föreslå att växthusodlingens
energibeskattning i avvaktan på att en likformig beskattning
kan genomföras inom EU begränsas enligt den modell som
ovan nämnts, alltså ett skattetak i förhållande till
produktionens saluvärde. Nuvarande uppbördsmodell ger
växthusodlingen en årlig kostnadsbesparing på 4--5 miljoner
kronor.

Hemställan

Med hänvisning till det anförda hemställs
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av att begränsa
energiskatten för växthusodlingen,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om uppbörden av energiskatt.

Stockholm den 24 januari 1995

Göran Magnusson (s)

Paavo Vallius (s)