EU-medlemskapet medför en omläggning av systemet för
moms på import från EU-länder. Bestämmelserna innebär en
senareläggning av inkomster som staten skulle fått i det
gamla systemet.
Den EU-anpassade beskattningsordning som redovisas i
prop. 94/95:57 medför att moms inte tas ut vid införsel av
varor från EU-länder. I stället ska beskattning ske i den
ordinarie momsredovisningen. Detta innebär en förskjutning
av uppbörden så att statskassan som engångseffekt förlorar
8,2 miljarder under budgetåret 1994/95. Eftersom den som
bedriver handel med EU-länder i fortsättningen ska redovisa
moms en gång per månad får staten 2 miljarder mer som
engångseffekt. Sammantaget blir det en engångsminskning
för staten på 6,2 miljarder kronor.
Därmed ökar både budgetunderskottet och statsskulden
1995 med nära en halv procent av BNP, statens ränteutgifter
ökar och det allmänna ränteläget hindras att sjunka. Statens
ränteutgifter skulle varje år öka med 700 miljoner kronor,
som en följd av detta ökade underskott.
Det är rimligt att de över 6 miljarder som företagen tjänar
1995 och staten förlorar täcks in av de företag som gynnas.
Det finns ingen anledning att de ska få en skattesubvention
av staten därför att momssystemet läggs om. Tiden för
momsinbetalningen bör läggas så att staten inte förlorar
intäkter eller en annan metod bör utformas för att undgå
denna subvention.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om avskaffande av subventionen på ca 6
miljarder kronor vid import från EU i samband med
omläggning av systemet för momsinbetalning vid inträdet i
EU.
Stockholm den 25 januari 1995
Birgitta Hambraeus (c)