EU-medlemskapet medför en omläggning av systemet för moms på import från EU-länder. Bestämmelserna innebär en senareläggning av inkomster som staten skulle fått i det gamla systemet.
Den EU-anpassade beskattningsordning som redovisas i prop. 94/95:57 medför att moms inte tas ut vid införsel av varor från EU-länder. I stället ska beskattning ske i den ordinarie momsredovisningen. Detta innebär en förskjutning av uppbörden så att statskassan som engångseffekt förlorar 8,2 miljarder under budgetåret 1994/95. Eftersom den som bedriver handel med EU-länder i fortsättningen ska redovisa moms en gång per månad får staten 2 miljarder mer som engångseffekt. Sammantaget blir det en engångsminskning för staten på 6,2 miljarder kronor.
Därmed ökar både budgetunderskottet och statsskulden 1995 med nära en halv procent av BNP, statens ränteutgifter ökar och det allmänna ränteläget hindras att sjunka. Statens ränteutgifter skulle varje år öka med 700 miljoner kronor, som en följd av detta ökade underskott.
Det är rimligt att de över 6 miljarder som företagen tjänar 1995 och staten förlorar täcks in av de företag som gynnas. Det finns ingen anledning att de ska få en skattesubvention av staten därför att momssystemet läggs om. Tiden för momsinbetalningen bör läggas så att staten inte förlorar intäkter eller en annan metod bör utformas för att undgå denna subvention.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om avskaffande av subventionen på ca 6 miljarder kronor vid import från EU i samband med omläggning av systemet för momsinbetalning vid inträdet i EU.
Stockholm den 25 januari 1995 Birgitta Hambraeus (c)