Inom Europeiska unionen (EU) finns regler om proportionalitet i beskattningen av alkoholhaltiga drycker. Enligt beslutade EU-direktiv skall skatterna tas ut i relation till dryckernas alkoholhalt, mätt i volymprocent.
Sedan 1992 har Sverige i huvudsak tillämpat en sådan beskattningsprincip för vin och sprit. Riksdagen antog i december 1994 en ny alkoholskattelag, varigenom också beskattningen av öl bringades i överensstämmelse med EU:s direktiv.
I beslutet har riksdagen låtit den nya skatteskalan utgå från den tidigare beskattningen av öl klass III (starköl). Sverige hade emellertid -- jämfört med omvärlden -- extremt höga skatter på starköl. När den nya, alkoholrelaterade skatteskalan utgår från denna extrema nivå blir skattehöjningarna omfattande för de svagare ölsorterna.
I ett internationellt perspektiv är ett öl om ca 5 volymprocent alkohol (motsv. s.k. mellanöl) det vanligaste. Den svenska skatten för ett sådant öl är nu nästan fyra gånger högre än i Danmark och nästan 14 (!) gånger högre än i Tyskland:
Skatt (kr/liter öl, 5 procent)
Sverige Danmark Tyskland 11:65 3:00 0:85
Det är uppenbart att dessa skillnader i beskattning kan leda till en omfattande gränshandel. Redan Alkoholpolitiska kommissionen uppmärksammade detta i sitt betänkande (SoU 1994:25 sid 69):
Skulle man behålla den höga alkoholskatten samtidigt som fri införsel av alkoholdrycker tillåts kommer gränshandeln att bli omfattande.
Sverige har en livlig färjetrafik med såväl Danmark som Tyskland. År 1993 registrerades 10.749.000 ankomster med färja från Danmark och 1.601.000 från Tyskland. Från årsskiftet har den tillåtna kvantiteten för personlig införsel från dessa länder ökat till 15 liter öl per person och inresa. Så småningom torde den hamna på den gängse inom EU, 110 liter.
Redan med den lägre tillåtna mängden, 15 liter, förefaller det som om gränshandeln har tagit fart. Från Limhamn har rapporterats att passagerarna i snitt för i land 50--70 backar danskt öl vid varje tur. Med tio turer per dygn skulle det innebära en införsel på mellan 5.000 och 7.000 liter per dygn. Pressuppgifter har gjort gällande att Systembolaget i Helsingborg tappat mer än 20 procent av sin redan låga försäljning, medan handeln i Helsingör ökat sin försäljning med 60 procent under årets två första veckor.
Tullens möjligheter att kontrollera införseln av öl har minskat väsentligt, eftersom narkotika och andra farliga varor prioriteras. Regeringen har dessutom ålagt tullen omfattande sparkrav, vilket kommer att leda till drastiska personalminskningar. Fackförbundet Tull-Kust rapporterade den 17 januari att personalen i Trelleborg skall minska från 140 till 38 personer, i Malmö från 316 till 146 och i Helsingborg från 329 till 146. Detta torde medföra att tullen stundtals blir helt obemannad.
Det finns således en risk för stor införsel av öl -- inte för personligt bruk, utan för vidareförsäljning. Den risken blir inte mindre av att kommersiella transporter knappast kontrolleras alls. Erfarenheter från brittiska färjelägen indikerar nämligen att de största kvantiteterna öl där medförs av lastbils- och långtradarchaufförer.
EU-kommissionen har i en rapport till ministerrådet pekat på de effekter som uppstår när medlemsländerna har stora skatteskillnader på öl. Som exempel har anförts Storbritannien med en skatt om ca 6 kronor per liter öl, att jämföra med Frankrikes 90 öre. Kommissionen konstaterar att Storbritannien har skäl att sänka ölskatten för att den inre marknaden skall fungera på avsett sätt och hänvisar till Danmark. Där halverades i stort sett skatten inför den inre marknadens etablering, varvid en stor del av danskarnas gränshandel i Tyskland upphörde.
Det är uppenbart att Sverige inte kan upprätthålla den stora skatteskillnaden mot Danmark utan skador för den svenska bryggerinäringen. Skatteskillnaden riskerar också att leda till ökad kriminalitet. Skatten på öl i Sverige bör därför sänkas till dansk nivå för att eliminera incitamenten till gränshandel och illegal kommersiell införsel.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om justering av svensk ölbeskattning till en nivå motsvarande Danmarks.
Stockholm den 23 januari 1995 Mikael Odenberg (m)