Efter Sveriges inträde efter årsskiftet i den europeiska
gemenskapen kommer den svenska bryggerinäringen att
utsättas för en mycket ojämn konkurrenssituation.
Skillnaderna i konkurrensförutsättningarna har då blivit så
olika att man med fog kan ifrågasätta branschens framtida
utvecklingsmöjligheter med allt vad det innebär av
nedläggningar och hotade arbetstillfällen.
Oaktat det av riksdagen nyligen fattade beslutet om en
temporär särbehandling av öl med en alkoholhalt upp till 3,5
procent ter sig framtidsutsikterna dystra för delar av
branschen.
Inte minst gäller detta för mindre bryggerier lokaliserade
i Sydsverige med närhet till andra EU-länder främst
Danmark och Tyskland.
Anledningen till dessa dystra framtidsutsikter är självfallet
den mycket kraftiga beskattningen i Sverige.
Inom EU gäller nedanstående skattesatser per liter öl med
alkoholhalt som mellanöl: (redovisas i fallande nivå)
Sverige
10,50
Finland
9,05
Irland
8,90
England
6,15
Danmark
3,00
Österrike
1,59
Holland
1,50
Italien
1,40
Belgien
1,15
Tyskland
0,90
Frankrike
0,90
Portugal
0,90
Spanien
0,45
Det säger sig självt att med dessa stora differenser i
beskattningen kommer gränshandel i skiftande former att
aktivt stimuleras.
En betydande andel av den svenska ölkonsumtionen
kommer att vara hänförlig till produkter som tillverkas och
beskattas utom landet.
Ett antal försök har gjorts att kvantifiera bortfall av
produktion, antal anställda och skatteintäkter för staten.
Även om dessa skattningar inrymmer betydande osäkerhet
ger ändå erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark
och Tyskland samt mellan Frankrike och England tydliga
belägg för betydande bortfall.
Skulle sedan tillåtna införselkvoter efter två år höjas till
''normala'' EU-kvoter ökar givetvis detta bortfall ytterligare.
Skattebortfallet i ett sådant läge uppskattas till i
storleksordningen 1 000 miljoner kronor med en reduktion
av antalet anställda kring 500 personer.
Mot bakgrund av dessa förhållanden framstår det som
utomordentligt angeläget att gradvis sänka ölskatten så att
den kommer i en nivå som är betydligt mer
konkurrensneutral visavi andra EU-länders beskattning.
Sker en sådan sänkning på ett klokt sätt bör statens totala
skatteintäkter kunna hållas relativt intakta, samtidigt som ett
stort antal arbetstillfällen kan behållas. Det sistnämnda borde
inte vara betydelselöst med den arbetsmarknadssituation vi
i dag har.
Det är nödvändigt att en plan för denna successiva
skattesänkning snarast presenteras och fastställs så att den
svenska bryggerinäringen kan få klara och långsiktiga
spelregler att agera utifrån.
Då, och först då kan näringen och dess anställda med
tillförsikt möta framtiden i en sund konkurrens med sina
kollegor ute i det övriga EU.
Hemställan
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att snarast anpassa den svenska
ölskatten på ett, mot omvärlden, mer konkurrensneutralt sätt.
Stockholm den 23 januari 1995
Anders G Högmark (m)