Efter Sveriges inträde efter årsskiftet i den europeiska gemenskapen kommer den svenska bryggerinäringen att utsättas för en mycket ojämn konkurrenssituation.
Skillnaderna i konkurrensförutsättningarna har då blivit så olika att man med fog kan ifrågasätta branschens framtida utvecklingsmöjligheter med allt vad det innebär av nedläggningar och hotade arbetstillfällen.
Oaktat det av riksdagen nyligen fattade beslutet om en temporär särbehandling av öl med en alkoholhalt upp till 3,5 procent ter sig framtidsutsikterna dystra för delar av branschen.
Inte minst gäller detta för mindre bryggerier lokaliserade i Sydsverige med närhet till andra EU-länder främst Danmark och Tyskland.
Anledningen till dessa dystra framtidsutsikter är självfallet den mycket kraftiga beskattningen i Sverige.
Inom EU gäller nedanstående skattesatser per liter öl med alkoholhalt som mellanöl: (redovisas i fallande nivå)
Sverige 10,50 Finland 9,05 Irland 8,90 England 6,15 Danmark 3,00 Österrike 1,59 Holland 1,50 Italien 1,40 Belgien 1,15 Tyskland 0,90 Frankrike 0,90 Portugal 0,90 Spanien 0,45
Det säger sig självt att med dessa stora differenser i beskattningen kommer gränshandel i skiftande former att aktivt stimuleras.
En betydande andel av den svenska ölkonsumtionen kommer att vara hänförlig till produkter som tillverkas och beskattas utom landet.
Ett antal försök har gjorts att kvantifiera bortfall av produktion, antal anställda och skatteintäkter för staten.
Även om dessa skattningar inrymmer betydande osäkerhet ger ändå erfarenheterna från gränshandeln mellan Danmark och Tyskland samt mellan Frankrike och England tydliga belägg för betydande bortfall.
Skulle sedan tillåtna införselkvoter efter två år höjas till ''normala'' EU-kvoter ökar givetvis detta bortfall ytterligare.
Skattebortfallet i ett sådant läge uppskattas till i storleksordningen 1 000 miljoner kronor med en reduktion av antalet anställda kring 500 personer.
Mot bakgrund av dessa förhållanden framstår det som utomordentligt angeläget att gradvis sänka ölskatten så att den kommer i en nivå som är betydligt mer konkurrensneutral visavi andra EU-länders beskattning.
Sker en sådan sänkning på ett klokt sätt bör statens totala skatteintäkter kunna hållas relativt intakta, samtidigt som ett stort antal arbetstillfällen kan behållas. Det sistnämnda borde inte vara betydelselöst med den arbetsmarknadssituation vi i dag har.
Det är nödvändigt att en plan för denna successiva skattesänkning snarast presenteras och fastställs så att den svenska bryggerinäringen kan få klara och långsiktiga spelregler att agera utifrån.
Då, och först då kan näringen och dess anställda med tillförsikt möta framtiden i en sund konkurrens med sina kollegor ute i det övriga EU.
Med hänvisning till det anförda hemställs
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att snarast anpassa den svenska ölskatten på ett, mot omvärlden, mer konkurrensneutralt sätt.
Stockholm den 23 januari 1995 Anders G Högmark (m)